Välkommen till Vårdnäs hembygdsförening!

Redaktör för hemsidan:

VEINE EDMAN

Föreningens bankgiro:

5307-5727

Swish:

123-326 95 11

Föreningens e-post:

post@vardnashbf.se

Blåbandister samlade i ängen vid inloppet till slussen i Brokind. Foto: Jacob Bergin, omkring år 1900.

När föreningslivet kom till Vårdnäs

1890-1891 bildades i Vårdnäs en avdelning av Blå bandet, som var (och är) ett kristet nykterhetsförbund. Vid samma tid uppstod både en rösträttsförening och en sjuk-och begravningskassa. Den senare var ju av en annan karaktär, men ändå en förening. Blå bandet, liksom IOGT några år senare, mötte misstänksamhet och visst motstånd – även från kyrkligt håll. Läs HÄR om föreningslivets början i Vårdnäs.

Pigor i Brokind första utvandrarna från Vårdnäs

Carolina Svensdotter och Fredrika Persdotter, som hade pigtjänster i Brokind, var de första som noterades som utflyttade till Norra Amerika i Vårdnäs sockens utflyttningsbok. Många följde i deras spår. Fram till 1930 emigrerade 566 personer – i en ojämn ström - från Vårdnäs till Amerika. Om detta kan du läsa HÄR.

HÄR hittar du BILDER från verksamheten under 2025

Sågarholmen, Sätravallen, Kristineberg …

Linköpings stads ”friluftskolonier” i Vårdnäs

LÄS HÄR !

Utplånade byar: Eggeby och Eggebynäs

Två 1700-talsstugor står kvar vid Eggeby, och en vid Eggebynäs. Det hindrar inte att de en gång betydande byarna söder om Brokind - med tiotalet brukare på tillsammans 4 1/8 mantal - får ses som utplånade.

Läs HÄR!

Till höger: Eggeby och Eggebynäs på Häradsekonomiska kartan, utarbetad på 1870-talet.

Stensmålen

– ett självständigt litet hemman

K J Svenssons vägtvist

med greven på Brokind

LÄS HÄR!

Ny bok om västra Vårdnäs – 500 sidor!

Nu är den tryckt, Björn Sundéns nya bok ”Västra Fjärdingen i Vårdnäs socken” som beskriver området Södra och Norra Fjälla – Hugnebo – Stensvassa – Älgbosäter – Dänskebo – Sandebo – Hulta. Det är en tjock bok - 500 A4-sidor och 2,2 kilos vikt – och betydligt mera innehållsrik än föregångaren ”En tur runt Västra Fjärdingen”, som gavs ut 2019. Nu redovisas uppgifter om alla gårdar, torp och backstugor – och om människorna som bott där. Skiftesreformernas betydelse för byarna blir väl belysta inte bara i text utan också med kartor. Och fotografierna av folk och bebyggelse är många

Tack vare sin bekantskap med Bertil Kersfelt (en fjällapojke som tog värvning för att så småningom bli överstelöjtnant) kan Sundén återge utdrag ur dagboken dennes far, Erik Karlsson i Norra Fjälla, skrev 1925 om vardagens mödor och livet i byn och trakten.

Boken är tryckt i begränsad upplaga och kostar 550 kr. Om du är intresserad, ta kontakt med Björn Sundén på tel 070-762 52 05, eller med mejl till bjorn.sunden@telia.com

Ingemar Fhager minns sitt Bestorp

Else-Marie Peterson har intervjuat ännu

en Vårdnäsbo som varit med ett tag.

HÄR hittar du artikeln.

……………………………………………………….

En byggare berättar

2 januari 2025 avled 90-årige Evert Kjellberg i sitt hem i Bestorp. Under hösten 2024 berättade han om sitt liv för Rosita Gustafsson. Det blev en lång och innehållsrik berättelse, som återges här i avkortat skick. Den börjar i Flithem, barndomshemmet i Gavel som farfadern byggde och där fadern bodde och verkade under hela sitt liv.

HÄR hittar du sidan ”Evert Kjellberg byggde – liksom sin far och farfar”.

Lars har skrivit TRÅSTORPs historia

Lars G Brandt bor i Vännäs, tre mil från Umeå. Men hans barndoms by är Tråstorp i Vårdnäs. 1964, då Lars var i 14-årsåldern, lämnade föräldrarna John och Ingrid Brandt arrendet av Frälsegården. Under minst 225 år hade gården då brukats av olika släktled på Ingrid Brandts sida. I gott samarbete med nutida bybor har Lars skrivit Tråstorps historia från medeltiden och framåt. Du kan läsa den HÄR. Missa inte kartbilagorna på slutet!

Detta kan man få på ett USB-minne ….

1040 sidor om Vårdnäs - med 947 svartvita foton

Så stort var folkskolläraren Paul Aineströms ursprungliga manuskript till boken ”Vårdnäs socken”. Med detta vann han tävlingen om bästa sockenskildring som JUF utlyste 1953. Utöver fotografierna finns åtskilliga kartor och diagram m m. I förordet skrev Aineström att manuset ”utgör resultatet av tre års, tidvis mycket intensiva hembygdsstudier”.

Materialet var för omfattande för att kunna tryckas. Paul Aineström satte sig och arbetade om det!. Texter skrevs om och kortades, och väldigt många foton uteslöts. 1959 kunde så sockenboken tryckas med 600 sidor. 1979 lät hembygdsföreningen trycka en 2:a upplaga. Av denna återstår ett par exemplar. Begagnade exemplar kan köpas på Bokbörsen.

Särskilt med tanke på de många ”överblivna” fotografierna - med innehållsrika bildtexter - har hembygdsföreningen sett till att överföra hela det ursprungliga manuskriptet till digital form. Föreningens medlemmar erbjuds att utan kostnad få hela ”bunten” på ett USB-minne. Vid behov kan vi tillhandahålla USB-minne för 50 kr.

För dem som inte är medlemmar är kostnaden 250 kr + ev 50 kr för USB-minne. Om du är intresserad – hör av dig med ett mejl till ve@vardnashbf.se

”Torp och stugor i Vårdnäs socken” – del 1 och 2

Böckerna om torpen och stugorna i Vårdnäs, som kom ut 2002 och 2003, blev snart slutsålda. Nu har hembygdsföreningen låtit skanna in böckerna på var sin pdf-fil. Om du vill ha tillgång till böckerna på det viset - hör av dig med ett mejl! För medlemmar kostar det inget (om man levererar ett usb-minne). För andra är kostnaden 100 kr per bok, eller 200 kr för båda.

Obs! Allt som här erbjuds ryms på ett och samma USB-minne!

När godskomplexen Brokind och Västerby såldes ut

I flera hundra år ägdes många av gårdarna och torpen i Vårdnäs av godsen Brokind och Västerby. Men kring år 1900 såldes gårdarna som tillhört Västerby – och lite senare även huvudgården. 1918 såldes på ett bräde Brokind med alla gårdar - varefter nye ägaren i sin tur sålde ut bit för bit. 1933 kunde så det Falkenbergska fideikommisset återupprättas, med krympt kostym.

HUR det hela gick till har vi försökt beskriva HÄR. De olika fastighetsaffärerna redovisas, så långt vi hittat uppgifter, i en TABELL. Korrigeringar och kompletteringar mottages tacksamt!

VARFÖR det gick så här är inte lätt att reda ut. Klart är ändå att jordbruket vid den där tiden var utsatt för stora påfrestningar – inte minst p g a livsmedelsimport.

Vid många av de friköpta gårdarna byggdes nya bostadshus och nya ladugårdar. Att arrendatorer, och andra, kunde bli hemmansägare bör ha inneburit en rejäl vitamininjektion för bondesocknen Vårdnäs.

HUR SAMHÄLLET BROKIND KOM TILL ….

Tomthistorien 1902 till 1928 – kronologiskt

(Källa: Lantmäteriets hemsida/Historiska kartor.)

Från Alvik till Änggården – samhället Brokinds bebyggelse till omkring 1950

- i alfabetisk ordning - del 1, 2 och 3