Vykort
utgivet av Sahlströms förlag, tidiga 1900-talet. |
Vykort
från 1930-talet (?). |
|||
När godskomplexen Brokind och Västerby såldes ut Under 1920- och
1930-talen blev hemmansägarna i Vårdnäs många fler, medan
jordbruksarrendatorerna blev färre. Det som hände var att gårdar och torp,
som i århundraden tillhört herresätet Brokind, i rask takt såldes ut. Köpare
var i flera fall den tidigare arrendatorn, men även andra grep tillfället att
bli ägare till ett litet eller medelstort lantbruk. Det här inträffade under
perioden 1918-1933, när Brokind inte ägdes av ätten Falkenberg, utan
av den hästsportintresserade modehusdirektören Josef Berghoff i Stockholm.
Västerby – Vårdnäs sockens näst största gods – hade två, tre årtionden
tidigare genomgått samma utveckling. På sidan Sålda gårdar och torp finns en
sammanställning över de många fastighetsaffärerna, det vill säga så långt vi
funnit uppgifter om dem. |
||||
Melker H G
Falkenberg (1841-1906), greve, fideikommissarie på Brokind. Foto ur
porträttgalleri. Henrik O M:son
Falkenberg (1874-1926), greve, fideikommissarie på Brokind från 1906 fram
till gårdens försäljning 1918. Foto ur porträttgalleri. Under Josef
Berghoffs tid som ägare till Brokind 1918-33 bedrevs stuteri på gården. Foto:
Ivar Andersson, 1920-talet. Sjövik, byggt ca
1915, ett av de första husen på ”Brokinds tomtområde” i stationssam-hället
Brokind. Tidigare hade tomter sålts från Saxtorps Nedergård. Ivar A, 1920-t. Efter att Sundsmåla
1923 ropats in Gottfrid Jonsson på auktion, efterträddes snart de gamla
stugorna (teckningen) av en ny mangårdsbyggnad. Kolorerat privatfoto. Karlemåla, som
varit två torp, blev 1932 en självägd gård. Åkermarken utökades på Viggebys
bekostnad, De gamla stugorna ersattes av ett nytt bostadshus. Gods och gårdar
(Gog), 1939. Stensvassa
Frälsegård. Gog 1939. Galtebo köptes
fritt 1932 av arrendatorn Carl August Samuelsson. Foto: Jacob Bergin, tidigt på
1900-talet. Erik Nilsson och
David Andersson arren-derade Brokinds gård 1932-33. Foto ur Nilssons bok om
sitt liv. Viggeby blev kvar i
Brokinds ägo och drevs som arrendegård till 1960-talet. Foto:
? Greve Göran
Falkenberg (1904-1965), fideikommissarie på Brokind från 1933 till sin död.
Porträttgalleri Östergötland, 1937. |
BROKIND – eller Broo/Bro,
som herresätet benämndes ända in på 1600-talet – hade vid medeltiden
förvandlats från bondby till befäst stormannagård. Vid forsarna mellan
Järnlunden och Lilla Rengen kunde mäktiga herrar kontrollera dem som
söderifrån - landvägen eller sjövägen - försökte ta sig uppåt landet. ”I seklers gryning
sutto på Broo höga Östgöta Jarlar”, förfäder till kung Sverker, påstås det.
Då är vi nere på 1100-talet, kanske 1000-talet. Senare under medeltiden hade
medlemmar av folkungaätten sitt säte på Broo. Under 1300-talets senare del
införlivades gården i Bo Jonsson Grips ofantliga fastighetsimperium. Härefter
kom den att i nästan tre hundra år tillhöra ätten Natt och Dag. Måns Johansson Natt
och Dag residerade på Broo i mitten av 1500-talet. Han var östgötsk lagman,
riksråd och en av Gustav Vasas mest betrodda män. Han hade en central roll i
kungens kamp mot Nils Dackes upprorsstyrkor. Måns hustru var den ännu idag
omtalade Barbro Eriksdotter Bielke, ”Barbro Påle”. Måns Johansson var
stor jordägare. I jordeböcker, som upprättades efter hans död på julnatten
1555, redovisas 348 gårdar, varav 39 i Vårdnäs. Se Brokinds gård - Broo i Kind. Efter Gustaf
Persson Natt och Dags död 1694, och arvstvister som följde, övertogs godset
1706 av svärsonen Henrik Georg Falkenberg af Bålby. Dennes dotter Anna Maria
Falkenberg, gift Sparre, uppförde det nuvarande slottet efter att den
medeltida borgen/slottet eldhärjats 1726. Sedan dess har Brokinds gård, med
undantag för åren 1918-1933, förblivit i ätten Falkenbergs ägo. Fideikomiss bildas För att undvika att
godset splittrades i kommande arvsskiften, utnyttjade Anna Maria Falkenberg
möjligheten att inrätta ett fideikommiss. Därmed kunde arvsreglerna
förbigås och godskomplexet överlåtas odelat till den som utsetts till näste
fideikommissarie. Anna Maria efterträddes som fideikommissarie av sin lärde
brorson, riksrådet Melcher Falkenberg. 1778 upphöjdes denne till greve av
Gustaf III. Fideikommisset omfattade till en början 10 ¾ mantal jord, men
utökades under 1700-talet till 23 ¼ mantal. (Mantal var ett mått för
åkrars och ängars areal och avkastning, och utgjorde grund för beskattning.) Fideikommiss var
också en tvångströja. Fideikommissarien tilläts inte sälja eller belåna någon
del av egendomen utan tillstånd av Kungl. Maj:t. Om tillstånd gavs måste
intäkten av det försålda läggas till fideikommisskapitalet. Endast
avkastningen kunde fideikommissariens förfoga över. Rätten att inrätta nya
fideikommiss i fast egendom upphörde 1810. Brokinds
fideikommiss behöll under 1800-talet ungefär samma omfattning som vid
1700-talets slut. De många underlydande gårdarna brukades av landbönder, d v
s arrendatorer. Till godset hörde också ett stort antal torp vars innehavare
gjorde dagsverken på Brokind. Byarna Eggeby och Eggebynäs söder om
huvudgården avhystes under 1800-talet. Åkrarna brukades härefter från
huvudgården. Husen i de båda byarna blev arbetarbostäder. Utarrendering och
försäljning Från slutet av
1800-talet utarrenderades huvudgården. Enligt församlingsboken tillträdde A C
Sundstedt från Flytthem, Horn, som arrendator av Brokind någon gång under
åren 1886-1991. Han efterträddes av John Almqvist, och 1895-1897 av en
Nordefeldt. Från 1898 till några år in på 1900-talet arrenderades gården
enligt anteckning i församlingsboken av major Carl Hj Boheman m fl.
Antagligen står ”m fl” för ett bolag. Boheman flyttade inte från sin egen
herrgård Anneberg utanför Gränna, utan anlitade en förvaltare, J G Johansson,
att leda jordbruksdriften vid Brokind, till 1907. Från 1907 till 1910 står
Erik Landström (e o hofrättsnotarie) som gårdens ”brukare”, d v s arrendator.
Han följdes 1910-1912 av J V Pettersson. Från 1912 och fem år framåt stod N A
Åkerström för arrendet. Vem som svarade för gårdsdriften efter att godset
sålts 1918 (se nedan) framgår inte, men 1922 tillträder Carl Edvard Linge som
arrendator. Efter några år ändras Linges roll. I stället för arrendator blir
han Berghoffs inspektor (eller förvaltare). När Brokinds gård
1933 återgått i ätten Falkenbergs ägo tillträdde David Andersson och Erik
Nilsson från Björsäter som arrendatorer. De fick lämna gården redan efter ett
år. Greve Göran Falkenberg tog då själv ansvaret för driften med hjälp Linge,
som därmed återvände till Brokind. (Se Berättelser
/erik_nilsson_berattar.htm Erik Nilsson
berättar om året som arrendator på Brokind, 1933-34.) VÄSTERBY, socknens näst största gods, förvärvades 1851 för
120 000 riksdaler banco av greve Henrik G Falkenberg på Brokind. Med
Kuseboholm och övriga underlydande gårdar omfattade köpet 11 3/8 mantal.
Säljare var greve von Saltza på Mem (vid Slätbaken), som hade ärvt Säby
(Bjärka-Säby) och Västerby efter sin barnlöse kusin Germund Ludvig
Cederhielm. Greve Falkenberg kontrollerade efter köpet mera än
hälften av jordbruksmarken inom Vårdnäs socken. Västerby, som stod utanför
Brokinds fideikommiss, ärvdes efter Henrik G Falkenbergs död 1873 av den
yngre sonen Henrik C A (1845-1898), medan äldste sonen Melcher H G
(1841-1906) tog vid som fideikommissarie på Brokind. Det
Falkenbergska innehavet av Västerby varade i ca femtio år. Av de underlydande
gårdarna såldes 1876, strax efter gamle grevens bortgång, Dänskebo (1 ½ mtl).
Västerby var enligt Oscar W Dougas ”en dålig gård”. (Se rutan i högra
spalten.) 1892 gjordes ett resultatlöst försök att sälja såväl Västerby som
de underlydande gårdarna på auktion. Ett par år senare såldes Gölarp och Ås. Efter att Henrik C A Falkenbergs avlidit 1898 utlystes
gårdskomplext ånyo på auktion. Flertalet gårdar – däribland Kuseboholm, Stubbetorp
och Sjögesäter - fick nu, eller de närmaste åren, nya ägare. Se Sålda gårdar och
torp. 1913 avyttrade
sterbhuset efter Henrik C A Falkenberg även huvudgården Västerby (4 mtl),
tillsammans med torpen Snår och Stora Ängen. Köparen var H E Bremer, som fem
år senare, 1918, sålde vidare till Axel V Hanzon. Dennes familj ägde och
brukade Västerby till 1948. ”Brokinds
tomtområde” Tillbaka till BROKIND.
Där fanns p g a fideikommissreglerna inte samma rörelsefrihet som vid
Västerby. Som nämnts brukades huvudgården i flera årtionden av arrendatorer.
Greve Melcher H G Falkenberg avled 1906 och efterträddes som fideikommissarie
av sonen Henrik O Melkerson Falkenberg (1874-1926). Han skrev sitt namn
Henrik M:son Falkenberg. Som redogörs för på
sidan Brokinds
samhälles tidiga tomthistoria, förberedde nye
fideikommissarien avstyckning och försäljning av tomter i närheten av
Brokinds järnvägsstation. Efter Kungl Maj:ts godkännande såldes i april 1912
dels ”Brokinds tomtområde nr 1” (Brokind 1:2), 24 hektar utmed Lilla Rängen,
dels två stora tomter vid Stora Rängen. Det gällde Saxtorps Udde (senare
kallad Enebacken), 1,6 hektar, som avsöndrades från Saxtorps Uppgård, samt
8,3 hektar tillhörande Ristesten som varit soldattorp under Skillberga.
Köparen av hela ”paketet” var länsbokhållaren Carl Fredrik Johansson, som för
egen del uppförde sommarhuset Garnvik på den förvärvade marken vid Ristesten.
Fram till sommaren
1914 säljer Carl Fr Johansson tomter i stationens närhet. Därefter är det
plötsligt greve Falkenberg som, fram till sin död 1926, svarar för
tomtaffärerna. Detta leder till misstanken att Johansson agerat bulvan åt
greven, som inför förutsedda, eller befarade, stora förändringar för
godset/fideikommisset för egen räkning ville säkra en liten men lukrativ bit
av dess tillgångar. Godset säljs och
blir stuteri När hela Brokinds gods, med alla dess gårdar
och torp, såldes 1918 var det sannolikt en följd av mångåriga ekonomiska
bekymmer. Köparen var grosshandlaren Gustaf Andersson i Örebro. Han handlade
med spannmål, men ägnade sig också åt att köpa och sälja stora egendomar.
Köpesumman gick till fideikommisset, som nu fick förvalta ett kapital i
stället för ett jordagods. Grosshandlare Andersson avsikt med köpet
var troligen att sälja vidare, med förtjänst. Innan så skedde överlät han
utan kostnad Brokinds skoltomt till Vårdnäs församling. Greve Falkenberg hade
inför skolbygget i 1870-talets mitt ställt en tomt till förfogande, dock utan
att överlåta den till församlingen. Redan efter några månader hade Gustaf
Andersson funnit en ny köpare till Brokind - direktör Josef Berghoff,
Stockholm, tyskfödd innehavare av Sidenhuset vid Regeringsgatan, huvudstadens
fashionablaste modehus. Hans tanke, som också förverkligades, var att driva
stuteri på gården. Josef Berghoffs intresse för hästar – särskilt
galopphästar - var stort. Åtminstone vid två tillfällen under 1920-talet vann
hästar i hans ägo Svenskt Derby. Stuteriet på Brokind blev välkänt för sin
uppfödning av fullblodshästar. Brokinds ägor
uppgick 1922 till 22 ¾ mantal. Godset hade därmed ungefär samma omfattning
som det haft sedan 1700-talet. Totala arealen var 3 158 hektar, varav
777 hektar åker. Inget hindrade nu att delar av markinnehavet avyttrades. 9
oktober 1922 hölls auktion på arrendegårdarna Arnebo Frälsegård, Tomåla,
Sundsmåla, Kåtebo, Saxtorps Uppgård, Skillberga Rusthåll samt två gårdar i
Tjärstad och Kättilstad. Dessa gårdsköp, och
ett par till, fullföljdes under 1923. Se vidare sidan Sålda gårdar och torp. 1923-26 gjorde lantmäteriet
på Berghoffs uppdrag arealavmätningar för fortsatta avstyckningar, och
1932-1933 försåldes en lång rad gårdar och torp, som i flera hundra år lytt
under Brokind. Se vidare Sålda gårdar och torp. Slutligen sålde
Josef Berghoff 1933 också återstoden av det då redan mera än halverade
godset. Av underlydande gårdar återstod nu i stort sett endast den största
och närmast belägna, Viggeby. Varför såldes
Brokind och tillhörande gårdar och torp? Var det en följd av 30-talskrisen?
Råkade direktör Berghoff illa ut i Kreuger-kraschen? Hade de dåliga tiderna
drabbat Sidenhuset? – eller ryckt undan förutsättningarna för ett stuteri
inriktat på tävlinghästar? Eller var kanske Berghoffs plan redan från början
att ”mjölka” godset på dess värden genom att bit för bit avyttra det? Många
frågor, som är svåra att besvara. Ätten Falkenberg
återvänder När det nu
förkrympta godset - ca 1 200 hektar inklusive Viggeby - var till salu, grep
ätten Falkenberg tillfället att köpa tillbaka sin gamla sätesgård. Köpesumman
från 1918 låg orörd i fideikommisskapitalet och kunde nyttjas för återköp och
återupprättande av fideikommisset. Henrik M:son Falkenbergs son Göran
Falkenberg (1904-1965), som då befann sig i Australien, kallades i hast hem
för att bli fideikommissarie. På många av de
friköpta fastigheterna byggdes de följande åren nya mangårdsbyggningar liksom
nya ladugårdar o s v. Åkrar röjdes från sten och täckdikades. Förvandlingen
av de tidigare arrendegårdarna och torpen till självständiga små och
medelstora hemman tycks ha gett bygden en vitamininjektion med verkan för
lång tid framåt. Hur det gått med gårdar och småställen tillhöriga andra
storgods i grannskapet, låter oss ana att det 15-åriga avbrottet i Brokinds
fideikommisstillvaro gav 1900-talets Vårdnäs en mera levande landsbygd än som
annars blivit fallet. VEINE EDMAN, 2021 (Senast ändrad 240329) |
Henrik C A
Falkenberg (1845-1898) ärvde Västerby 1873. Han hade svåra ekonomiska bekymmer. Redan 1876 såldes Dänskebo.
Efter hans död och åren därefter sålde sterbhuset ut gårdarna som hört till
Västerby. Foto ur porträttgalleri. Dänskebo, 1 ½
mantal, såldes redan 1876. Foto: Svenska gods och gårdar (Gog), 1939.
1894 såldes den
lilla gården Gölarp. Foto: Bo Jonsson, 1988. Kuseboholm, 3 mtl,
hade i 200 år varit samägt med Västerby. Omkring 1900 köptes säteriet av
grosshandlare Axel Karlsson, Linköping, som 1907 sålde till CF Wellenius, fabrikör i Norrköping, vilken
avled 1913. Foto Ivar A, 1920-talet. Sjögesätter, 1 mtl,
såldes 1898 (omkring) till Johan August Svensson. Några år senare byggdes ny
mangårdsbyggnad. Gog 1939. Även Stubbetorp, 1
mtl, friköptes omkring 1898 av Oskar Granberg från Sätra. Tio år senare
uppfördes nytt bostadshus. Liksom Sjögesätter är Stubbetorp ännu i samma
familjs ägo. Gog 1939 Nässjö, liksom
Björklida, förvärvades av godsägare Johan Enok Johansson, Sviestad. Denne
ägde sedan 1893 Dänskebo och under några år även Åhs, granngård till Nässjö,
m fl gårdar. Foto: Rosita Gustavsson. Ladugården vid
Västerby, privatfoto 1952. Saxtorps Uppgård,
som tillhört Brokind, såldes på auktion hösten 1922 till David Spets. Foto:
Gog, 1939. Pärmetikett
till lantmäteriutredning inför Josef Berghoffs fortsatta försäljning av
gårdar och torp som tillhört Brokind. Intill
Järnlunden, vid Karlemåla, fick S:t Lars församling möjlighet att bygga ett
vilohem för trötta mödrar. ”Mors Vila” stod klart 1926 och drevs till 2013.
Vykort. 1907 upplät greve
Henrik M:son Falkenberg tomt till en lokal för Logen Brokind. Platsen var
Rosenberg, där det först varit skola och sedan affär. Foto: Ivar Andersson,
1920-talet. |
||
|
|
|||