Tidigare
IOGT-lokalen Rosenberg är numera privatbostad. Sten-Erik och Kristina
Stenberg, som varit lantbrukare i Bestorp, köpte huset i början på
2000-talet, rustade upp det och flyttade in. Renovering av gamla bilar, helst
av märket Saab, upptar en del av deras tid. Foto: Rosita Gustavsson (huset),
Bo Bäckman (infällda bilden). Rosenberg har
hjälpt till i Sveriges modernisering Om vi är överens om
FOLKSKOLANS, den fria HANDELNS och FOLKRÖRELSERNAS betydelse för
moderniseringen av det efterblivna och fattiga Sverige – då finns det skäl
att ta en titt
på Rosenbergs historia. Just där – där man tog av från Kalmarvägen mot västra
sockendelen – byggdes Vårdnäs sockens första särskilda skolhus. Dit flyttade
den första handelsboden. Och där anlades senare en IOGT-lokal där folk
samlades för både allvar och nöje. Få enskilda ställen i socknen har varit så
delaktiga i samhällets utveckling som Rosenberg. |
|||
I
hundratals år passerade här resande på Kalmarvägen - gåendes, ridandes, eller åkandes i vagn
bakom hästar som bytts vid Rimforsa gästgivargård i söder eller Målbäck i
norr. 1755 placerades en milsten strax intill vägkorset. På andra sidan vägen
byggdes mot slutet av samma sekel en stuga. Den kallades Bergstugan, eller
Berget, och hörde till Sundsmåla, som i sin tur lydde under greve Falkenberg
på Brokind. De första som kyrkobokfördes i stugan var en salpetersjudare och
hans familj. Skolhuset
vid Bergstugan 1842
års förordning om skolundervisning åt alla barn mötte inget jubel i Vårdnäs.
Onödigt och dyrt, tyckte man. Att avstånden var för stora, och att barnen
behövdes hemma på gården eller torpet, var andra invändningar. Men efter
några år fick man till stånd en ambulerande folkskola. Bristen på lokaler var
ett av bekymren. Därför beslutades 1849 att ett skolhus skulle uppföras i
trakten av Stensvassa eller Karlemåla. Ett hus vid Stensvassa köptes och
revs. |
När
nya skolor togs i bruk 1875-76 såldes det tidigare ”Skolhuset vid
Bergstugan”. Förutom som handelsbod kom byggnaden – nu döpt till Rosenberg -
att utnyttjas för bostadsändamål tills den revs år 1904. Bergstugan var
belägen innanför gärdsgården t v. Foto: Jacob Bergin, en av hyresgästerna i
Rosenberg, 1901. |
||
Eftersom man nu
hade valt att uppföra skolan mitt emot Bergstugan, drogs hustimret över
Älgbosättersvikens is. När bygget äntligen kom igång sommaren 1852 behövdes
mera virke och dessutom arbetskraft. En söndag i augusti kungjordes från predikstolen i
Vårdnäs kyrka att det dagen därpå skulle köras sten till byggnadsplatsen.
Från Sundsmåla skulle infinna sig ett par dragare med stendrög. Men också
virke behövdes, som sagt: ”Äfven i morgon, på förmiddagen, framskaffas
till Skolhuset 4 st duglige Bräder af hvarje helt hemman (…) i annat fall
köpes Bräder, till hvad pris som helst, på den resterandes bekostnad hvilket
till vederbörandes efterrättelse meddelas.” Ord och inga visor. I fråga
om arbetet meddelades söndag efter söndag vilka hemman som skulle ställa upp
med dagsverkskarlar kommande vecka. I juli 1853 stod ”Skolhuset vid Bergstugan” äntligen
färdigt. Där undervisade socknens enda lärare, som ambulerade mellan
sockendelarna, i perioder fram till 1870-talets mitt. Då hade Vårdnäs socken
genomfört sitt största byggprojekt näst efter kyrkan - fyra nybyggda, fasta skolor - i Brokind,
Sätra, Sjögesäter och Dänskebo. En i varje fjärding. Handelsboden vid Rosenberg Den förste utbildade läraren i socknens tjänst var Per
Pettersson, som alltså ambulerade. Sin bostad hade han och hustrun Carin i
dåvarande sockenstugan. Där bedrevs också undervisning. Makarna Pettersson
tilläts att vid sockenstugan öppna den första handelsboden i socknen. Att
bedriva handel på landsbygden var något alldeles nytt och hade möjliggjorts
genom viktiga riksdagsbeslut om ökad näringsfrihet. Efter att Per slutat som
lärare fick han och Carin 1865 tillåtelse att flytta till skolhuset vid Bergstugan
och att fortsätta med sin affärsrörelse där. Per
avled snart efter flytten till Rosenberg, men Carin bodde kvar, understödd
med fritt vedbränsle och en tunna råg årligen. Hur länge hon drev affären är
oklart. |
Jacob Bergin (tror vi!)
med sin cykel och två okända som stannat till vid Rosenberg på vandring längs
Kalmarvägen. Bakom kvinnan skymtar Bergstugan.
Medlemmar i Logen
Brokind framför det första ordenshuset vid Rosenberg. Foto: Ivar Andersson,
1920-talet. |
Ännu en person som
rastat vid Rosenberg – Oskar Bruzell (1845-1931), en av linköpingstraktens
mest bekanta luffare. Foto: Jacob Bergin,
1901.
IOGT-are samlade
inne i lokalen. Paret t v är Ernst och Alma Andersson. Alma kom att bli känd
som Brokinds växeltelefonist. Foto: Ivar Andersson, 1920-talet. |
|
1870
flyttade Carin till Älgbosäter. Efter några års uppehåll återuppstod
handelsboden. När skolhuset inte längre behövdes som skola såldes det till
Carl-Erik Eriksson, en handlare från Nykil. Tragisk händelse 1895 Efter tiotalet år, 1886, sadlade
Eriksson och hans maka om och tog Sundsmåla gård på arrende. Som handlare
efterträddes de 1887 av smålänningen Carl G Danielsson, tidigare kusk vid
Brokinds gård, och hustrun Helena. De drev affärsrörelsen tillsammans i flera
år – tills Carl Danielsson en natt i januari 1895 tog sitt liv vid Axel
Karlssons handelsgård vid Apotekaregatan i Linköping. Det var där han brukade
ställa in sin häst vid inköpsresorna till staden. Orsaken till självmordet
var att Danielsson tidigare under natten upptäckts i färd med att stjäla
sockertoppar ur handelsgårdens lager. Änkan Helena Danielsson och
dottern Hilma drev affären vid Rosenberg vidare, men begärdes i konkurs under
våren år 1900. Vid konkursauktionen i augusti såldes dels ”åbyggnadernna”,
som det hette, dels varulagret med bl a ”väfnader, glas och porslin.” Ny ägare
till byggnaderna blev Karl Oskar Johansson, f
d handlare i Värdshuset vid Brokind. Han och hans fru Johanna
flyttade till Rosenberg och fortsatte handelsrörelsen. |
Rosenberg
fotograferat 2001, med IOGT-märken i de övre fönsterrutorna. Entrén på högra
gaveln var den som vanligen användes. Där fanns ett biblioteksrum t v, och t
h uppgång till vaktmästarbostaden. Foto: Gunnar Lindgren. |
||
Flera hyresgäster Inte bara handlarfamiljen bodde i
Rosenberg. Ytterligare ett par lägenheter fanns i, eller i anslutning till,
det f d skolhuset. En av hyresgästerna kring år 1900 var Jacob Bergin, en ung
målare som åkte cykel. Vilket var ganska uppseendeväckande. Fritiden ägnade
han åt att kånka runt på en glasplåtskamera med stativ. Även det skilde honom
från mängden. En murare Palmkvist, med familj, fanns likaså i Rosenberg. Och
så Helena Danielsson, handlaränkan, som bodde kvar. Det var händelserika år. Järnväg
drogs genom bygden och invigdes 1902. I Bestorp, där det också anlades
ångsåg, erbjöds byggnadstomter intill stationen. Det lät intressant, tyckte
såväl Johansson som hyresgästerna Bergin och Palmkvist. Av de fyra första
tomtavtalen och husbyggena i Bestorp stod de för tre av dem. Ambulerande
svinauktioner – ofta på skånska grisar – förekom regelbundet under åren kring
1900. Rosenberg var ett av försäljningsställena. |
Makarna Johanssons hus Oskarsborg
uppfördes 1904 av timret från det f d skolhuset i Rosenberg, vilket hade rivits
samma år. Bergin, nu gift och barnafa, hade innan dess flyttat till Linköping
i väntan på eget hus i Bestorp. Helena hade fått flytta till fattighuset. IOGT-logen nr 3772 Brokind Rosenberg låg nu tomt och öde. Även Bergstugan på andra
sidan vägen övergavs 1904. Men till Rosenberg skulle livet återvända. Greve
Falkenberg upplät utan kostnad tomten till IOGT-logen nr 3772 Brokind, som
ville bygga en samlingslokal, ett ordenshus. Nykterhetsrörelsen bröt i slutet av 1800-talet fram på
bred front. Även om superiet varit ännu värre tidigare, var det fortfarande
en samhällsplåga av stora mått. Under 1890-talet inledde både Blå Bandet och
IOGT verksamhet i Vårdnäs. Första IOGT-logen i Brokind kom till 1896,
samtidigt med Logen Sätra Banér i östra sockendelen. Den dog efter några år.
Den andra logen, startad 1902, sägs ha knäckts av interna religiösa
stridigheter. Tredje Logen Brokind, nr 3772, bildad 1907, fick ett betydligt
längre liv än föregångarna. Snabbaste sättet att bygga ett ordenshus var, precis som
när skolhuset kom till femtio år tidigare, att riva ett befintligt hus och
återuppföra det. Logen Brokinds medlemmar flyttade ett äldre bostadshus till
Rosenberg, och anpassade det till dess nya uppgift. Verksamheten i den egna lokalen tycks ha varit livlig.
Flera av fotografen Ivar Anderssons glasplåtar från 1920-talet vittnar om
välbesökta ungdomsmöten i Rosenberg. Säkert roade man sig, men att döma av
IOGTs egen tidning, Reformatorn, besöktes logen ofta av resetalare. Axel
Ekstam, skollärare i Sätra, var en av dem som reste runt till olika loger i
syfte att stärka |
medlemmarna i sitt avståndstagande till alkoholen. Ett
bekymmer var att ungdomar som inte tillhörde logen sökte sig dit för att
skräna och bråka utanför lokalen. 1917 startades ett eget lånebibliotek. I samband med
att Sundsmåla sålts från Brokinds gård, blev Logen Brokind år 1924 ägare till
tomten som ordenshuset stod på. Men någon gång omkring 1930 var olyckan
framme, ordenslokalen brann ner! Ny större ordenslokal IOGT-medlemmarna gav inte upp, utan byggde åren 1933-34
en nytt och större ordenshus. Det kom under ett halvsekel framåt att ha stor
betydelse som samlingslokal för många flera än logens medlemmar. Andra
föreningar höll här sina möten och fester, ibland med dans. Revyer och teater
har spelats i Rosenberg och film har visats. Syföreningsauktioner hörde till
årliga höjdpunkterna. Det myllrande folkrörelse- och föreningsliv som
präglade Sverige under första halvan av 1900-talet, och något årtionde till,
tynade undan för undan bort. När Logen Brokinds verksamhet upphörde är
obekant. Rosenberg utnyttjades som lokal in på 1990-talet. 2002 sålde IOGT-NTO i Östergötland fastigheten till
Sten-Erik och Kristina Stenberg. Invändigt har de förvandlat den tidigare
samlingslokalen till en trevlig bostad. Utvändigt är huset sig tämligen likt.
Här lever makarna Stenberg ett lugnt pensionärsliv, och det passar säkert
Rosenberg som varit med om så mycket i sina dagar. VEINE EDMAN,
december 2023 Källor: Paul
Aineström: Vårdnäs socken, d:o: Torp och stugor (del 1), kyrkböcker, Östgöten
m fl tidningar. |
|