Handlarna i Vårdnäs – 1 Handlarna i Brokind respektive Bestorp behandlas separat i Handlarna 2 och Handlarna 3. Av Veine Edman, 2023 – 08 – 31, kompletterad 23 - 09 – 20. Per Pettersson, Vårdnäs sockens förste anställde lärare, blev också förste handlaren! Båda ”nymodigheterna” hade sin grund i riksdagsbeslut – viktiga beslut för det fattiga, efterblivna Sveriges utveckling och modernisering. Skolornas tillkomst runt om i bygderna var en följd av 1842 års folkskolestadga. Möjligheten att bedriva handel på landsbygden öppnades med nya lagar 1846 och 1864 om ökad näringsfrihet. Dittills hade handeln varit förbehållen städernas borgare. Inköpen hade fått ske vid stadsbesök, eller i samband med marknadsdagar på olika platser. Ännu levde de flesta till det mesta av det som producerades på gården eller torpet där de bodde och arbetade. Därför dröjde det innan lanthandeln tog fart. Men vartefter blev handelsbodarna fler och fler. Ofta uppstod de vid en vägkorsning, vid kyrkan eller järnvägsstationen. Vad salufördes? Livsmedel som t ex gryn, socker, salt, salt sill, kaffe … Allt i lös vikt. Dessutom snus, garn och tyger, arbetskläder, redskap och förnödenheter som behövdes i jordbruket. Och fotogen till lyktor och lampor! Diversehandel var en vanlig beteckning för landsbygdens affärsrörelser. Undan för undan breddades både utbudet och kundernas efterfrågan. Här redovisas handlare och handelsbodar som verkat runtom i Vårdnäs. Det vill säga, de vi har upplysningar om! I flera fall saknas uppgifter – t ex om när en affärsrörelse började eller slutade. I andra fall är uppgifterna osäkra. Om du kan bidra med upplysningar, kompletteringar eller korrigeringar är vi mycket tacksamma!
GAMLA SOCKENSTUGAN Per Pettersson från Horn, som 1847 blev den förste anställda läraren eller ”skolmästaren” i Vårdnäs, blev även förste handlaren. När han 1862, p g a ålder, lämnade sin ambulerande lärartjänst tilläts han bo kvar i sin bostad i sockenstugan i kyrkbyn. Han fick också tillstånd att driva affärsrörelse i kyrkbyn. Antagligen var denna förlagd till något utrymme i eller vid sockenstugan eller den intilliggande fattigstugan. Kanske hade affärerna inletts innan Pers pensionering och skötts av hustrun Carin? 1865 fick makarna tillåtelse att flytta till skolhuset vid Bergstugan och fortsätta med affärerna där. Se Rosenberg, nedan! Vid sockenstugan bedrevs några år senare åter handel, nu av klockaren och ”orgelnisten” Carl Nordqvist. I ett rum på nedre våningen sålde han bl a kaffe (enligt klockaren själv så starkt att det ”gick sju koppar på en böna”), socker, snus, fotogen m m. Efter Nordqvists död vid hög ålder drevs rörelsen från 1893 av dottern Fredrika Nordqvist till ett gott stycke in på 1900-talet.	Gamla sockenstugan är byggnaden t v. Huset intill var fattigstuga, den tidens ålderdomshem. När den 1924 ersatts av nya ålderdomshemmet (huset som nu kallas Lindgården) blev fattigstugan efter några år den nya, ännu kvarstående sockenstugan. Den gamla revs. Vägen upp till kyrkan hade en annan sträckning än idag. Foto: Jacob Bergin, 1902.
Rosenberg byggdes 1852 och kallades då ”Skolhuset vid Bergstugan”. I drygt 20 år användes huset för den ambulerande skolan. Foto: Jacob Bergin, 1903. Bergin hyrde själv bostad i Rosenberg, innan han blev en av nybyggarna i stationssamhället Bestorp.	ROSENBERG Som nämnts flyttade förre skolmästaren Per Pettersson och hans Carin 1865 till ”Skolhuset vid Bergstugan”. Det låg intill Kalmarvägen, vid avtagsvägen till västra sockendelarna. Här fortsattes deras affärsrörelse. Pehr avled rätt snart, men Carin bodde kvar, understödd med fritt vedbränsle och en tunna råg årligen. Hur länge hon drev affären är oklart. 1870 flyttade hon till Älgbosäter. 1875, då nya skolor togs i bruk i bl a Dänskebo och Sjögesäter, såldes skolhuset vid Bergstugan till handlanden Carl Erik Eriksson från Nykil. Det vill säga själva huset, som nu började kallas Rosenberg. Tomten tillhörde alltjämt Brokinds fideikommiss. Efter tiotalet år, 1886, tog Eriksson och hans hustru Sundsmåla gård på arrende. Som handlare efterträddes de 1887 av smålänningen och tidigare kusken Carl G Danielsson. En natt i januari 1895 tog denne sitt liv vid Axel Karlssons handelsgård vid Apotekaregatan, där han brukade ställa in sin häst vid inköpsresorna till Linköping. Detta efter att han upptäckts i färd med att stjäla sockertoppar i handelsgårdens lager. Änkan Helena Danielsson och dottern Hilma drev efter makens och faderns tragiska död affären vid Rosenberg vidare. 3 maj år 1900 begärdes hon dock i konkurs. Konkursauktion hölls i augusti på ”åbyggnaderna”, som det hette, och på varulagret med bl a ”väfnader, glas och porslin”. Ny ägare till ”åbyggnaderna” blev Oskar Johansson, f d handlare i Värdshuset vid Brokind, som flyttade dit med sin fru Johanna. De fortsatte handelsrörelsen till 1904, då det f d skolhuset revs. Helena, som bott kvar, flyttade nu till fattigstugan. Timret från det rivna huset forslades till Bestorp. Där blev det återanvänt i fastigheten Oskarsborg, som Oskar Johansson lät uppföra. Såväl makarna Johansson som deras dotter Alma och hennes make bo bosatte sig i Oskarsborg. Den senare, Gottfrid Wilhelmsson, handlande från Skeda, öppnade där stationssamhället Bestorps första affär, 1904. Se Bestorp! På tomten i Rosenberg byggdes några år senare en lokal för Logen Brokind inom IOGT.
SAXTORP Enligt sockenprotokoll från 1868 visade Lars August Eriksson, Saxtorps Nedergård, intyg från kronofogden om handel ”derstädes”. Han var inflyttad från Kvillinge året innan, och nämns i kyrkboken som Egare, Brukare och Handlande. Det blev inte långvarigt. Redan 1871 flyttade Eriksson med familj till Linköping.
Asplund. Från omkring 1890 till 1936 drevs affärsrörelsen i huset t v. Den byggnaden förstördes i en brand omkring 1960. Foto ur Sveriges Bebyggelse, 1951. Uppgiften i detta bokverk att båda husen uppförts omkring 1890 kan stämma.	ASPLUND, BJÖRNKIL Asplund, vid Kalmarvägen nära gränsen mot Skeda, var torp under Björnkil men friköptes under sena 1800-talet. 1875 flyttade Handl. Magnus Fr Carlsson in från Skeda med hustrun Johanna. 1882 anslöt sonen Carl Werner Carlsson med fru Gustava. Såväl far som son tituleras Handl. i kyrkboken. Två år senare, 1884, lämnar samtliga Asplund. Carl Eric Ericsson, som varit handlare i Rosenberg och därefter arrenderat Sundsmåla gård, tycks enligt blyertsnotering i kyrkboken ha blivit ägare till Asplund under sena 1880-talet. När han och hustrun Johanna 1892 lämnat arrendet av Sundsmåla flyttade de dit och återupptog handeln. Ericssons tid i Asplund blev inte särskilt lång. Efter att Johanna avlidit 1894 hölls auktion. I annonsen talas om två nybyggda bostadshus med totalt nio rum. Om husen byggts under Carlssönernas tid, eller under Ericssons, framgår inte. Samma år flyttade Anders Petter Eklund in med fru Hilma för att, som det stod i ÖC, idka ”diversehandel samt försäljning av eldfarliga oljor”. Med det sista avsågs främst fotogen. Eklunds kom närmast från en liknande handelsrörelse i Björsäter. Kanske var Hilma den egentliga handlaren? I församlingsboken för 1906-1912 betecknas Eklund som skomakare! Handlare var däremot Karl Rosell, gift med Elin. De drev handel i Asplund från 1912 och åtminstone till Karls död 1931. 1932 övertogs Asplund och affären av 35-årige David Nilsson och hans fru Stina. De kom från Skeda, där Stina var uppväxt och där hon arbetat som småskollärare. Inom ett par år bestämde sig makarna Nilsson för att bygga nytt för sin växande familj och för sin affär. 1936 stod det nya huset klart, men inte vid Asplund. De hade valt en annan plats intill Kalmarvägen, närmare byn Arnebo. Se nedan.
Arnebo affär stod färdig 1936. Bensinpumpen syns till höger. Foto ur Östergötland i ord och bild, 1946.	ARNEBO I en handelskalender 1896 uppges Jöns Jönsson bedriva diversehandel i Arnebo. Enligt församlingsboken 1892-1898 var han skräddare, bosatt i friköpta stugan Högsätter (ca 150 m söder om Kalmarvägen, mitt för vägen till Björnkil). Kanske drev hustrun Anna Charlotte handel? Eftersom gifta kvinnor var omyndiga fick det ske i makens namn. Stina Johansson (”Stina i Eknäs”), f 1895, vittnar i ett bandat samtal med Göte Ericsson om en handelsbod i ”Gråbo” i Arnebo i början av 1900-talet. Torbjörn Johansson, Arnebo Skattegård, har hört sägas affären i fråga fanns i kammaren innanför farstun i Gråbo. Men i församlingsboken hittas ingen ”Handl.” som säkert kan knytas till Gråbo. Men i Arnebo Skattegård flyttade en Handl. Karl-Oskar Karlsson in som hyresgäst 1912 med fru och fosterdotter. 1913 flyttade de ut. Det kan nog ha varit i Gråbo de bodde och idkade handel! Gråbo, som varit en liten gård i bydelen Arnebo Rusthåll, hade nämligen vid laga skiftet köpts av bonden Lars Johansson och införlivats i dennes hemman, i Arnebo Skattegård. Som nämnts flyttades i 1930-talets mitt affären vid Asplund närmare Arnebo. ”Arnebo Speceriaffär” stod det över dörren till det nyuppförda huset. Här betjänade David och Stina Nilsson i flera årtionden närboende och resenärer på Kalmarvägen. Efter något år installerades bensinpump framför affären. För de närboende var ”Stina i affären” en central gestalt, inte minst som ansvarig för Arnebos telefonväxel. 1965 lades affären ner.
Lanthandeln i Sandebo Nybygget, som med något avbrott bedrevs från 1883 till mitten av 1960-talet, blev den mest långlivade i Vårdnäs socken. Foto ur Sveriges Bebyggelse, 1951.	NYBYGGET, SANDEBO Vid Nybygget, Sandebo, började Sven August Edlund bedriva handel 1883. Möjligen hade han innan dess inlett affärsverksamheten i en bod vid Hulta Norrgård. Edlund avled 1903. Kanske drevs rörelsen vidare av änkan till året därpå, då 24-årige Carl Wilhelm Ericsson tog över den. Han flyttade åt annat håll 1908. Härefter tycks affären ha legat nere till 1911. Då tillträdde Karl August Karlsson och hans fru Amanda Charlotta. De kom närmast från Åtvid. 1917 lämnade de Sandebo för att ta över affären i Lyckhem vid Brokinds station. Sommaren 1918 anlände unge David Karlsson, f 1899, från Dalhem. Hans nämns i församlingsboken dels som handelsbiträde (skrivet med bläck), dels dräng (med blyerts). Ingen handlare är omnämnd för de åren, vilket inte utesluter att det bedrevs handel. Genom Börje Johansson i Hulta, som hört sig för hos efterlevande till berörda, vet vi att de som 1917 blev nya ägare och brukare av fastigheten var Gustaf Svensson, f 1888, och hans fru Signe. David Karlsson var Signes bror. I församlingsboken för 1923-1935 skrevs David först som dräng, vilket senare ströks och ersattes med Handl. Där framgår att han 1925 gift sig med Alva Eklöf, f 1902, från grannbyn Hulta. David och Alva Karlsson drev butiken i Nybygget i flera decennier. Som framgår nedan stod de även för butiken i Norra Fjälla under några år på 1940-talet. 1938 köpte de fastigheten i Sandebo av Gustaf och Signe, som ganska snart efter förvärvet 1917 tycks ha återvänt till Tyllinge i Dalhem, varifrån både de och David Karlsson kommit. David Karlsson avled 1962. Alva fortsatte driva affären till 1965 eller 1966. Under 1950-talet konstaterade Paul Aineström i sockenboken att affären i Sandebo var den äldsta kvarvarande i socknen. Huset revs 1986 av en ny ägare till förmån för ett villabygge.
Johannelund i Norra Fjälla byggdes under slutet av 1930-talet för att utöver bostäder rymma en butikslokal. Foto ur Östergötland i ord och bild, 1946.	JOHANNELUND, NORRA FJÄLLA Fjälla fick vänta till 1930-talets slut på en butik. Den tillkom i fastigheten Johannelund, som står på den plats dit soldattorpet Sågen flyttades efter laga skifte 1852. Framlidna Elsie Malmström, Norra Fjälla, har berättat att hennes morfar Gustaf Svantesson köpte Johannelund 1925, och att han senare byggde om, eller nytt, så att huset rymde två bostäder samt en affärslokal. Affären drevs under några år av sonen Karl Hemming Svantesson med fru Elna. Den övertogs därefter av David och Alva Karlsson, som under några år drev butiken parallellt med affären i Sandebo. Alva cyklade dagligen mellan Sandebo och Norra Fjälla. Från 1950-talets början mindes Elsie Malmström handlaren Gustaf Svensson, en ”rödlätt farbror med tunt, fjunigt hår och med pennan bakom örat.” Det var David Karlssons ovan nämnde svåger som i dryga 60-årsåldern återkommit till bygden. Efter Gustaf Svantessons död 1939 ägdes och beboddes huset av hustrun Sofia, som levde till 1959. Affären drevs under 1950-talet av först Paul Svensson, handlaren i Värdshuset vid Brokinds sluss, och sedan av Lars-Erik Wall, som innehade affären i Lyckhem vid Brokinds station. Birger Lager, yngre bror till Elsie Malmström, minns att Wall själv arbetade i affären i Fjälla. När butiken lades ner mot slutet av 1950-talet körde Wall ut varor från butiken i Brokind till kunder i Fjälla. Detta upphörde dock ganska snart. Marknaden hade tagits över av en ambulerande livsmedelsaffär, ”ÖAF-bussen”.
SÖDRA FJÄLLA I Sveriges Handels-Kalender, 1896, upptas bland tiotalet diversehandlare i Vårdnäs socken en P G Samuelsson i Södra Fjälla. I husförhörslängden för 1892-98 återfinns Per Gustaf Samuelsson, ägare och brukare av ¼ mtl Södra Fjälla rusthåll. Men varken i denna eller i följande hfl finns någon anteckning om Handl. vid hans namn.
Algot Andersson. Foto ur ett porträttgalleri.	FRIDENSBORG, DÄNSKEBO Där vägen från Kalmarvägen förbi Dänskebo gård ansluter till vägen mellan Skeda och Törnevik byggdes Fridensborg, som förutom en familjebostad också rymde en butikslokal. 31 mars 1931 flyttade köpman Algot Andersson och hans fru Aina in i sitt nybyggda hus, och drev där sin handelsrörelse under två-tre decennier. Efter att de långt fram på 1950-talet flyttat åt annat håll, drevs Dänskebo affär under en kort tid vidare i annan regi, innan den slutgiltigt upphörde.	Dänskebo affär. Foto ur Sveriges Bebyggelse, 1951
Vykort med tryckt påskrift ”Sätra Handelsbod och Skolhus”. Opphem med handelsboden skymtar ovan pojkens huvud. Foto: Jacob Bergin, omkring 1910.	OPPHEM, SÄTRA I Sveriges Handels-Kalender, 1896, upptas två handlande i Sätra. Det gäller dels Edvard Pettersson, som börjat 1890, dels Theodor Pettersson. Båda uppges ägna sig åt diversehandel. Den förstnämnde hittar vi inte i kyrkboken. Den senare, Lars Theodor Pettersson, f 1838, var från början skräddare och bodde med hustru och många barn i stugan Opphem, mitt emot Sätra gamla skola. I ett par hf-längder omnämns han som ”Mattfabrikanten m m”. Han ägnade sig åt tillverkning och försäljning av hårmattor (nöthår?). Diversehandeln drevs antagligen vid sidan om. När Lars Theodor, änkling sedan några år, själv avled tidigt 1899 sattes dödsboet i konkurs. Auktion hölls på såväl bohag och handelsvaror som ”åbyggnaderna”, d v s husen som stod på ofri grund. År 1900 tillträdde Frans Teodor Pettersson, i kyrkboken kallad maskinist. Denne var inte släkt med föregående Pettersson, men fortsatte driva diversehandel i stugan. I en telefonlista från 1917 återfinns Sätra Handelsbod och dess innehavare Maskinist F T Pettersson. Hur länge det bedrevs handel här är obekant. I församlingsboken för 1923-1935 står F T Pettersson som ”f d handl.” Klart är att Emanuel Lundqvist i mitten av 1930-talet drev handelsboden i Sätra som filial till sin butik i Fridensborg i Bestorp.
KVILLA I handelskalendern från 1896 upptas också bland ”Handlande” i Vårdnäs socken Claes Åberg i Kvilla. 1891 hade han anmält till länsstyrelsens handelsregister att ämnade ägna sig åt diversehandel. Det var den vanliga benämningen bland de tidiga lanthandlarna. Åberg var brovakt och dessutom fjärdingsman. I husförhörslängden saknas dock den brukliga noteringen Handl. vid hans namn.
Dalslund tycks ha byggts i 1900-talets början för att vara bostad med butikslokal. Foto: Ivar Andersson, 1920-talet. Anna Andersson kom till Dalslund 1930 tillsammans med systern Saga. Från 1936 drev hon affären ensam i tiotalet år, till 1945. Foto ur Porträttgalleri från Östergötland, 1937.	DALSLUND, GÄRDALA Villan Dalslund, belägen inom den del av Gärdala som tillhör Vårdnäs socken, ska enligt Sveriges Bebyggelse ha byggts ca 1900. Det är nog fel, för i församlingsboken nämns inte fastigheten förrän 31/12 1907. Då flyttar sågverksarbetare Gustaf Viktor Jonsson (se not 1) in med hustru Augusta och en stor skara barn. De kom från byn Boda i Tjärstad. Vid fruns namn står möjligen ”handelsidkerska” i svårläst blyertsskrift. Från hösten 1908 till hösten 1909 bor där också Oskar Konrad Larsson, som tituleras Handlare. Antagligen hade Dalslund byggts för att hysa en handelsbod. I Östergötlands Läns Kalender 1912 upptas G V Jansson (troligen menas Jonsson, se not 1) i Dalslund bland diversehandlarna. Han avled 1913. Augusta och barnen bodde kvar till 1922. Dessförinnan, hösten 1920, flyttade handelsidkerskan Anna Lovisa Sundström in. Tre år senare flyttade hon ut. Hur mycket, och i vems regi, det bedrevs handel i Dalslund de där åren är svårt att reda ut - särskilt som fastigheten sedan 1920 ägdes av Ture Lifvergren (not 2). Denne hade i ca 15 år, till 1922, drivit affären i Värdshuset vid Brokind. Lifvergren var sedan ett par år gift med Alma och hade två små söner. Tog han nu själv hand om affärsrörelsen i sitt ägandes Dalslund? Familjen kyrkobokfördes inte på fastigheten förrän på hösten 1923. De blev inte långvariga i Gärdala, utan flyttade till S:t Lars i Linköping sommaren 1925. Den som nu blev ägare och handlare i Dalslund var Simon Johansson med hustru. Ibland, som på karamellpåsarna, stavades namnet Simeon. 1930 köptes Dalslund av Saga Andersson, f 1897 i Nykil. Hon och systern Anna Andersson, f 1899, drev nu affären. Saga flyttade 1936 till Groveda, någon kilometer bort, i Tjärstad socken. Detta efter att hon gift sig med lantbrukaren Timar Pettersson. Året därpå föddes sonen Karl-Henrik som blev bankdirektör och även författare. I sina ”Gärdalaminnen” från 2021, (not 3), berättar han att Saga och Anna varit både handlare och bageri- och caféinnehavare tillsammans innan de kom till Dalslund. Pettersson påpekar också i sin trevliga lilla skrift att såväl telefonväxel som postkontor var förlagda till affären. (Gärdala hade poststation från 1910 till 1959. Från 1920 till 1956 var den förlagd till affären.) Anna Andersson drev rörelsen vidare i tio år, innan hon 1945 sålde den till Sven Strindby. Redan 1947 överlät denne hus och rörelse till Uno och Greta Nyman. Från dem övertogs affären våren 1950 av Sven G och Märta Raask, vilka drev rörelsen i fem år. Sista handlarparet i Dalslund blev Bertil och Greta Sandberg. De tillträdde i juni 1955 och betjänade därefter Gärdalaborna till 1960, (not 4). (1 – I flera dokument uppges vederbörande heta Jansson, men vi utgår från att Jonsson är rätta namnet. 2 - Östgöta Brandstodsbolags förteckning över makulerade försäkringar. 3 – Skriften finns att läsa på www.karlhenrikpettersson.se. 4 - Tack till Ann-Mari Wigren och Gärdalas lokalhistoriska studiecirkel för upplysningar.)