Flygfoto över Bestorp, 1940-talet. I  mitten nedtill Fridensborg, där bakom Oskarsborg och t v Alphddan. T h, delvis skymd Konrad Petterssons affär. Upptill t v Östen Karlssons byggnad för slakt o s v. Bostads- och affärshuset kom till några år senare.

 

 

Den alldeles nya butikslokalen i Konrad Petterssons affär, när den stod färdig 1936. Sannolikt flerdubbelt större än den gamla affärslokalen i huset mitt emot. Möbelfabriken som under1920-talet stått på tomten försvann i en brand 1930.

Handlarna i Vårdnäs – 3 – Bestorp

Handlarna 1  -   Handlarna 3

 

Av Veine Edman, 2023 – 08 – 31

 

Så fort järnväg dragits genom bygden anlades en ångsåg längst in i Längdviken. Bostadshus byggdes såväl vid sågverket som intill Bestorps station några hundra meter bort. Små möbelfabriker och andra verksamheter växte fram. Och handelsbodar uppstod. Till 1985 fanns konkurrerande butiker i Bestorp. Sedan dess finns endast en, ÖK:s Livs.

 

 

SÖDERGÅRDEN, BESTORPS BY

I Bestorps gamla by – i Södergården – fanns av allt att döma en handelsbod åren före järnvägens och Bestorps stations tillkomst. I församlingsboken nämns ingen handlande i byn. Men i Kindaposten skrevs i juni 1899, att rallare som flyttat till en annan etapp av banbygget smitit från skulder till en bonde. Dessutom hade de ”hos en handlande i Bestorp, Vårdnäs socken, på kredit tagit varor för 175 kr, som de ej heller betalte.”

På 1980-talet skänkte Allan Vårdmark, Skänninge, en moraklocka till Vårdnäs hembygdsgård. Han uppgav att modern Gunhild, f Gustafsson, bedrivit handel i Bestorps by. Hon var född i Södergården 1882 och återvände 1913 med två små pojkar, efter att maken hastigt avlidit. Inga övriga uppgifter finns i kyrkboken. Om hon öppnade handel efter hemkomsten tvingades hon konkurrerera med butikerna i Oskarsborg och Carlsborg. Vilka år, och i vems regi, det förekom handel i Södergården är ytterst oklart. Upplysningar är mycket välkomna!

 

Oskarsborg byggdes 1904 och var ett av de första husen i stationssamhället. Fotot togs något eller några år senare av grannen Bergin. Butik och servering i vänstra hörnet.

OSKARSBORG

Hösten 1904 öppnades handelsbod i ena hörnet av Oskarborg – ett av de första husen i samhället Bestorp. ”Diversehandel” och ”Servering” stod det på väggen. Innehavaren, 27-årige Gottfrid Wilhelmsson, skulle visa sig vara en företagsam man. Därför anar vi att han låg bakom svärfar Oskar Johanssons projekt – att köpa och riva det f d skolhuset vid Rosenberg norr om Brokind, forsla hustimret till Bestorp och där uppföra Oskarsborg. Oskar Johansson hade varit skogvaktare vid Brokinds gård men även handlare i Värdshuset vid Brokinds sluss. Se Handlarna 2. År 1901 hade Oskar, makan Johanna och dottern Alma flyttat till Rosenberg. Alma gifte sig året därpå med Wilhelmsson, då handlare i Skeda. Se Handlarna 1.

Gottfrid och Alma bodde något år i Skeda, där första dottern föddes. 1905, i Bestorp, hade de tre döttrar. Senare blev det ännu en. Wilhelmsson drev själv affären i Oskarsborg, men från 1913 tror vi att han arrenderade ut den. Det året flyttade 24-årige f d korpralen Sven S Svensson in i Björkvik, nära stationen. Han nämns snart som handlare i kyrkboken och gifter sig 1916. I en telefonlista från 1917 nämns Sven S Svensson som innehavare av ”Bestorps speceri- och matvaruaffär”. Var skulle den ha funnits om inte i Oskarsborg - och senare i Fridensborg? Se nedan. Det fanns nu en konkurrerande handelsbod i grannhuset Alphyddan, men den drevs i annan regi.

Enligt Nils Larsson, ”Nisse i Sågen”, blev en sexkantig tvättstuga vid Oskarsborg Bestorps första slakteri. Den kallades i folkmun ”Wessers Chark”, efter slaktaren Oskar Wesser från Tråstorp. Han blev längre fram i livet disponent i ÖAF, Östergötlands Andelsslakteriförening.

 

 

Fridensborg uppfördes 1916-17 av den företagsamme Gottfrid Wilhelmsson, som några år tidigare byggt huset ”Hönshimlen” längre in på samma tomt. Vykort från de år på 1920-talet då Georg Eidners namn stod på fasaden. När Wilhelmsson 1928 sålde Fridensborg till makarna Brattner tog Eidners över arrendet av affären i Värdshuset, Brokind, efter Brattners.

 

FRIDENSBORG

Snett emot Oskarsborg byggde Gottfrid Wilhelmsson ett nytt, pampigt och tornförsett hus i tre våningar. Det stod färdigt 1917 och döptes till Fridensborg men har också kallats Centralpalatset, Kråkslottet, Tornhuset. På tomten fanns då redan den byggnad som kallas ”Hönshimlen”. Wilhelmsson flyttade in i Fridensborg med Alma och fyra döttrar. Det gjorde också svärfadern Oskar, som nu hade sålt Oskarsborg. Även butiken i Oskarsborg flyttades med. Sven S Svensson drev den till 1919, varefter den övertogs av Axel Eric Arvidsson. Denne övergav dock butiken och Bestorp redan året därpå.

Möjligen låg affärsrörelsen i Fridensborg nere i något år, till 1922 då Nils Oskar Gröndal tillträdde som arrendator. Han följdes ett år senare av det unga paret Georg och Lydia Eidner. Georg, som hetat Andersson, hade varit biträde i Kvarntorps lanthandel vid Söderö. Efter att ha gift sig med handlarens dotter bytte han namn till Eidner.

Wilhelmsson flyttade 1924 med familjen till Linköping, men hade flera engagemang i Bestorp och återvände därför snart. Eidners flyttade efter fem år till Värdshuset i Brokind, där de efterträdde makarna Brattner som handlare. Brattners efterträdde i sin tur Eidners i Fridensborg! Detta byte av butiker 1928 orsakades av att Karl Evert Brattner köpt Fridensborg av Wilhelmsson.

Kanske tog sig makarna Brattner vatten över huvudet? Redan 1930 lämnade de Fridensborg. Huset och butiken övertogs av Emanuel och Hildur Lundqvist. Utöver butiken i Bestorp drev de under några år handelsboden i Opphem i Sätra som filial. Lundqvists tid i Fridensborg blev ca 20 år. De som kom efter var inte lika uthålliga. Vilka innehavarna under 1950-talet var minns inte många. Efter samtal med äldre och tidigare bestorpsbor tror vi oss veta att först kom Adolf Träff, 1951-53, och därefter Hjalmar Ryding, 1953-57 (?). I slutet av 1950-talet tillträdde Sven-Erik Öst. Denne ledde teaterverksamhet i Eklunda, berättar Ingemar Fhager som själv deltog. Den förmodligen sista butiksinnehavaren, till en bit in på 1960-talet, var en kvinna som kan ha hetat Viola. Här behövs kompletterande upplysningar!

I Fridensborg rymdes flera verksamheter. ”Nisse i Sågen” uppger att Patrik ”Wille” Wilhelmsson öppnade köttaffär i källaren, men nämner inga årtal. 1923-24 förekom en charkuterist Adolfsson. Våren 1927 började den 30-årige slaktaren Östen Karlsson, inflyttad från Tjärstad, att utöva sitt yrke vid Fridensborg. I skriften ”Som smultron på ett strå” (2012) berättas att han hämtade hem levande djur som han slaktade, för att sedan sälja kött. Östen Karlsson började tidigt köra omkring i bygden med sin ”köttbil”. Den första var en ombyggd T-Ford. I Fridensborg fanns nu alltså två butiker, speceriaffären i ena hörnet och en köttaffär i en annan del av huset. Så tycks det ha varit till 1950.

 

Nyuppförda Alphyddan, t v, med Handelsbolagets butik, omkring 1908.  Oskarsborg t h. Del av ett vykort, fotograferat av Jacob Bergin, Alphyddans ägare.

ALPHYDDAN

Wilhelmsson fick snart konkurrens. Målare Bergins nybygge Alphyddan, intill Oskarsborg, stod färdigt 1907 . Där startade Handelsbolaget (Bestorps Handels AB) sin affärsrörelse. Omkring 1910 flyttade den till Carlsborg. Vem/vilka som stod bakom bolaget är obekant.

T v Konrad Petterssons affär i Carlsborg 2, efter att möbelfabriken mitt emot brunnit ner 1930. Vykort utgivet av Konrad Pettersson. Huset på kullen, byggt 1904, hette Jakobsberg tills det några år senare döptes om till Carlsborg.

CARLSBORG

På den smala, kilformiga tomten mitt emot stationen hade Jakob Bergin 1904 uppfört villan Jakobsberg. Den döptes om till Carlsborg, efter att Bergin 1906 sålt den för att i stället bygga Alphyddan. I nedre, södra änden av tomten (senare avstyckad som Carlsborg 2) byggdes ett hus som delvis användes som affärslokal. Åren 1911-1922 var Karl August Andersson enligt kyrkboken först ”handelsföreståndare”, sedan ”handl” där. Det var Handelsbolaget som Andersson arbetade för. Kanske som ägare eller delägare? 1922 efterträddes han av Otto Eklöf från Tjärstad, som flyttade vidare 1924. Året därpå tillträdde Konrad Pettersson från Oppeby. Denne var i 35-årsåldern och gift med Greta. De blev kvar. Att vara handlare i Bestorp blev deras livsuppgift. Se Solgård, nedan.

 

Östen Karlsson satsade redan från början - i 1920-talets slut - på ambulerande försäljning av kött och charkuterier. Detta foto, som vi lånat av barnbarnet Louise Ridderström, är nog från 1930-talet.

Östen Karlssons butiks- och bostadshus vid Bonäsvägen stod klart ca 1950, intill den några år äldre byggnaden för slakt och kötthantering. T h Linnédalen som kom till i slutet av 1930-talet. Del av flygfotograferat vykort.

DALGLÄNTAN, BONÄSVÄGEN

Östens Karlsson skaffade sig tidigt en tomt högt upp på Bonäsvägen. I början av 1940-talet (?) byggdes ett hus för slakt och köttantering.  som en flygel till det bostads- och affärshus som stod färdigt ca 1950. I detta öppnades mjölk- respektive köttbutiker. Efter att butiken i Fridensborg upphört på 1960-talet utvecklades ÖKs rörelse till en av de två kompletta livsmedelsaffärer som skulle verka i Bestorp under flera årtionden.

ÖKs Livs drevs vidare av sonen Lennart Karlsson - från 1984 i ny affärslokal på andra sidan gatan. Året därpå blev ÖKs enda butiken på orten. Rörelsen övertogs på 1990-talet av tredje generationen Karlsson, Mikael och Bernt Karlsson. De drev butiken tillsammans till 2015, då den såldes till nuvarande innehavare, Martin Andersson. Den ambulerande handeln med varubil, som Östen Karlsson inlett på 1920-talet fortsattes av Lennart Karlsson till omkring år 2000.

 

 

 

SOLGÅRD

1930 brann Franzéns möbelverkstad. Den låg mitt emot Carlsborg, på villan Skogshalls tomt, vid Bonäsvägen. Möbelverkstaden byggdes upp på nytt, men på annan plats, på andra sidan av järnvägen, alldeles intill stationen. Den lediga f d verkstadstomten förvärvades av handlaren Konrad Pettersson, innehavaren av butiken i Carlsborg 2.

Här byggde de ett betydligt större hus i tidens funkisstil, med rymlig och modern butik i nedre våningen och lägenheter i den övre. 1936 var Solgård, som huset döptes till, färdigt att tas i bruk. Den kom att att betjäna Bestorps- och Vårdnäs i femtiotalet år. Först i Konrad Petterssons egen regi, och därefter av dottern och svärsonen Ingrid och K G Sandell fram till 1985.

 

 

Fruktpåse från Konrad Pettersssons affär. Telefonnummer 8.

 

OM DU HAR NÅGOT ATT BERÄTTA OM AFFÄRERNA I BESTORP OCH VÅRDNÄS – ELLER OM DU TYCKER ATT NÅGOT I TEXTEN BEHÖVER KORRIGERAS – HÖR AV DIG!

 

Tel  0767 61 60 50

– eller på mejl: ve@vardnashbf.se

 

VEINE EDMAN