|
Uthyrning Vårdnäs
hembygdsgård erbjuder från maj till september en oslagbar miljö för möten och
tillställningar. Logen (ca 17 x 8 m golvyta) rymmer upp till 100 personer vid
dukade bord. För små grupper är Berget en trevlig lokal. För bröllopsfester m m kan hembygdsgården (Logen, stugan Berget,
parken, vacker plats med sjöutsikt för t ex vigsel) hyras fredag-söndag,
eller torsdag-söndag. Dessa festuthyrningar är begränsade till åtta helger
per säsong. 2024 - Fullbokat för bröllop o andra
större fester. 2025 - Preliminärbokningen öppnar 25
september, när 2023 års fester är avklarade. Kontakta LEIF HAGLUND – 0734 18 62 53 - post@vardnashbf.se – för upplysningar. |
||
Hembygdsgården – så kom den till |
|||
Vårdnäs
hembygdsförening bildades på hösten 1977 – och kom snart fram till att man
behövde en hembygdsgård. Man ville skapa en plats där folk kunde samlas och
där en del av bygdens kulturarv kunde presenteras. ”Platsen var självskriven”, sa föreningens förste
ordförande Göte Ericsson i en återblick. Men det var inte självskrivet att
man skulle få tillgång till den platsen. Andra alternativ prövades.
Hembygdsföreningen erbjöds att ta över Bestorps
Folkets Park, som var i gungning ekonomiskt, men tackade nej. När Svenska kyrkan skulle sälja Komministergården och marken som hörde till Prästgården öppnade sig en möjlighet att förvärva den del av prästgårdsparken som var den ”självskrivna” platsen. När man hos länsstyrelsen lyckats utverka den nödvändiga dispensen från strandskyddslagens bestämmelser beviljade kommunen byggnadslov. |
|
||
Nu kunde det
praktiska arbetet påbörjas. Av Harry och Greta Ekenger
– som ägde Kuseboholms gård - fick föreningen
stugan Berget i gåva. Huset, som var byggt i 1700-talets mitt, plockades ner
och stockarna märktes för att Berget skulle kunna återuppstå i
hembygdsgården. Återuppbyggnaden
pågick 1986-1987, men mycket arbete återstod till
åren därefter. Första byggnaden som
kom på plats var dock logen, som hade förvärvats från gården Koppertorp strax
utanför Bestorp. Åren 1984-1986
revs och återuppfördes den. En hel del
markarbeten krävdes för att anpassa den kuperade tomten till byggnaderna.
Tanken var att det sluttande gårdstunet skulle kunna utnyttjas för olika
arrangemang med publik framför logen. Även om byggmästare anlitades för
vissa uppgifter krävdes omfattande ideella arbetsinsatser. Men de gav
resultat. Med Logen och Berget på plats kunde nu hembygdsgården tas i bruk.
Dessa båda byggnader är alltjämt kärnan i hembygdsgården. Styrelsens avsikt var att Logen
först och främst skulle vara ett bygdemuseum. Man ville spegla människors liv
och villkor under gamla tider, då sockenborna i allmänhet levde av vad jorden
och skogen gav. Medlemmar i föreningen hade dock
upptäckt att Logen med sina ytor och sitt läge blivit en utmärkt lokal för
samlingar och tillställningar, även sådana med dans. En namnlista med många underskrifter ledde
till att planerna ändrades i denna riktning. På väggarna i Logen hänger
åtskilliga redskap och andra gamla föremål, men golvytan är i stort sett fri.
Utöver hembygdsföreningens egna arrangemang utnyttjas Logen för privata
festligheter som t ex bröllopsmiddagar, liksom för
andra föreningars sammankomster. |
|
Efter några års andhämtning var
hembygdsföreningen mogen för nya byggnadsprojekt. 1995 mottogs som gåva av
familjen Åke Johansson, Lökebo, en visthusbod vid
torpet Kalmar. Den placerades i norra änden av gårdstunet och rymmer
samlingar av bodinventarier och redskap för mjölkhantering och m m. Åren 1996-99
uppfördes de två södra bodarna av material från flera skänkta och
nedmonterade byggnader. Nedre boden rymmer gamla verktyg och nyttoföremål,
numera också en komplett snickarbod. Den är byggd av virke från en byggnad i
Räckskog i Kättilstad socken, skänkt av familjen
Hamilton. Timret i boden intill fick föreningen i gåva av dåvarande ägarna
till Saxtorps gård, familjen Hultgren. Denna byggnad utnyttjas som förråd för
stolar och bänkar m m,
samt för föreningens redskap för skötseln av hus och park. I mitten av 2000-talets första
decennium revs stugan till torpet Kvarndalen under Kuseboholm,
vilket upplåtits av gårdens nuvarande ägare Robert Ekman. Huset, som kallas
Kvarndalen, återuppfördes 2006-2007 i hörnet mellan
Berget och de södra bodarna. Det rymmer bl a ett litet skolmuseum och från senare år också ett rum
för vävstol och andra textilredskap. Av protokollen framgår att föreningen
tagit hjälp av yrkesfolk för vissa arbeten, men till mycket stor del är det
genom frivilliga arbetsinsatser som hembygdsgården skapats. Lönen för mödan
är vetskapen att man bidragit till en hembygdsgård som är vacker och trivsam
och användbar för olika aktiviteter. Idag gäller det att med tacksamhet mot
alla dem som hjälpte till att skapa hembygdsgården se till att utnyttja,
vårda och förvalta den!
VEINE EDMAN |
|
|
|
|
|
Husen på bilderna: Överst
på sidan – Logen, första byggnaden vid hembygdsgården, färdig 1986. Från Koppetorp där den uppfördes ca 1780, om än med ett annat
utseende än den senare fick. Överst
i högra spalten - Berget – torpstuga från Kuseboholm
– byggd ca 1750, bebodd permanent till 1936, därefter fritidsbostad.
Återuppförd 1986-1987. Här
ovan t v: Förvaringsbodar byggda av rivningsvirke 1996-1999. Här
ovan t h: Torpstugan Kvarndalen, återuppförd 2006-2007. Nederst
t h: Visthusbod – från torpet Kalmar under Skarsmåla.
Återuppförd 1995. |
|
|
|