Samhället Brokinds bebyggelse till
omkring 1950: Från Alvik till Änggården, 1 Tre delar: Del 1 Alvik – Ekhamra (denna sida) Del 2 Ekhyddan – Lilla Vik
- länk Del 3 Lillhem – Änggården - länk Av VEINE EDMAN, som
välkomnar rättelser, kompletteringar, kommentarer. Kontakt: edmans@allt2.se, tel
0767 616050. |
På häradsekonomiska
kartan, utarbetad 1868-1877, är området som ska bli Brokinds samhälle bara
skog, ekhagar samt några små åkrar intill torpen. Med järnvägens tillkomst
började förvandlingen. |
||
KÄLLOR: Lantmäterimyndigheternas
arkiv (www.lantmateriet/Historiska
kartor) t o m 1928 - Lantm, Register över
Östgöta Brandstodsbolags makulerade försäkringsbrev (Östergötlands
Arkivförbund) – Br, Östergötland i ord
och bild – östra delen, 1946 – ÖOB, Sveriges bebyggelse
– Östergötland – Del VII, 1951 – SvB, Fastighetskalender
för Östergötlands län 1938, del II – Fkal, Torp och stugor i Vårdnäs socken, del I, 2002 – ToS, Vårdnäs kyrkoarkiv,
församlingsböcker – Förs, samt upplysningar från
enskilda personer, eller annan litteratur, som redovisas i texten. |
ANMÄRKNINGAR: ·
Här redovisas fastighetsbildning och byggnation under
första halvan av 1900-talet (ibland längre) utifrån fastighetens namn, från A
till Ä. För en kronologisk redogörelse för tomtavstyckningarna 1902-1928
hänvisas till sidan ”Brokinds samhälles tidiga tomthistoria”, www.vardnashbf.se/Om Vårdnäs/Brokinds
samhälle. ·
De uppgivna fastighetsbeteckningarna har i många fall
ändrats i samband med senare tomtdelningar och andra gränsjusteringar. ·
Lantmäterikartorna som utgjort grund för tomtnumrering
och avstyckningar har inte kunnat studeras. De har enligt uppgift från Kommunlantmäteriet
i Linköping inte bevarats. |
||
ALVIK – Rängenvägen 13 Brokinds gårds
skogvaktare Johan Sjöström och hustrun Elin får den 5 mars 1917 som
gåva av greve Henrik M:son Falkenberg tomt nr 61 mellan Lilla Rängen och nya vägen mellan gården och stationen. (Brokind 1:19). Under sommaren 1920 får Sjöströms, som
sedan länge varit bosatta
i Sandvik, i ett gåvobrev även intilliggande tomt nr 62. (Brokind 1:31). Några år senare, 1925-27, byggs villan
Alvik, makarna Sjöströms
bostad livet ut. Från 1945 och tiotalet år framåt bor Johan Sjöström
kvar i huset som änkling. Alviks näste ägare var Carl S Andersson. Om Johan ”Jocke”
Sjöström som storjägare berättas i en artikel ur Östgöten från 1949
- se hbf:s hemsida.
Lantm/Br/SvB/Förs/vardnashbf.se
- Om Vårdnäs - Berättelser. |
Foto: Ivar Anderssson, 1920-talet. |
||
”BADHUSET” - Rängenvägen På nyåret 1917
säljer Henrik Falkenberg en redan förut avsöndrad liten strandtomt (Brokind 1:13, 376 kvm) söder om skogvaktare Sjöströms båda tomter (se Alvik). Den kallas ”Badhuset”, antagligen för att
där fanns ett badhus. Köpare är Linköpings borgmästare Carl
Henrik Ramsay (som året därpå kommer att köpa Bella Vista öster om
järnvägen). Köpesummen för badhustomten är
127,84 kr. Ännu 1938 ägdes ”Badhuset” av Ramsay. Taxeringsvärdet var då 100
kr, medan Bella Vista var taxerat till
7 900 kr. Lantm/Fkal. |
|||
”BADHUSTOMT” – Rängenvägen 11 Brokind 1:58 – 0,83 hektar
(inkl vatten?). Ägare från 1932 till 1960-talets
början var enligt försäkringsregistret veterinären Sten Törnqvist, innehavare
av fastigheten Skogen på andra sidan järnvägen. Br/Fkal. |
|||
BANVAKTSSTUGAN När järnvägsbygget
led mot slut 1901-1902, uppförde Östra Centralbanans Jernvägsaktiebolag
banvaktsstugor – bostadshus - utmed banan. En sådan stuga byggdes 600 meter
söder om Brokinds station. Den låg nära Granlund och fick heta ”Stuga nr 7,
Granlund” i ÖCJ:s papper. Banvakterna rekryterades
bland de f d rallarna som byggt banan. De båda första invånarna i stugan
flyttade efter en kort tid. Den tredje, Anders Gustaf Andersson, bodde där
från 1904 till 1933. Sedan SJ tagit över banan 1937 användes stugan som
personalbostad. Efter att de sista åren ha tjänat som fritidsbostad, revs
stugan i oktober 1983. SvB/Adell/Brännlund: Östra Centralbanan, 1999, s 56. |
Foto: SvB, 1951. |
||
BARRHYDDAN – Sandviksvägen
3 I mitten av
1930-talet byggdes Barrhyddan med två lägenheter
ovanför bad- och bykplatsen. Byggherre och ägare till fastigheten - Brokind 1:73 och 1:91, 0,24 resp
0,34 hektar - var arbetaren Henning Reinholdsson. Av vem tomten köptes saknas
uppgift om. Från 1944 och för lång tid framåt ägdes och beboddes Barrhyddan av fabriksarbetare Per Karlsson och han hustru
Dagny Karlsson. Br/SvB(bild)/Fkal/Förs. |
|||
BELLA VISTA – Saxtorpsvägen 3 Länsnotarie Karl Arnander köper 27 januari 1902 av LG Eriksson i Saxtorp Nedergård en tomt på 1 697 kvm i skogsbacken söder om Brokinds station. Saxtorp 1:3. En tecknad
försäkring från 1902 tyder på att byggnation åtminstone påbörjades under
detta järnvägsinvigningens
år. Senare samma år förvärvade Arnander också
granntomten Skogen i sluttningen mot norr. Men redan 29 mars 1903 avlider
Karl Arnander, 38 år gammal. Näste ägare blir
lanträntmästaren Gustaf Elander. I december 1904 avlider även denne. Vem eller
vilka som därefter ägde Bella Vista fram till att fastigheten 1918 köptes av
borgmästaren i Linköping, Carl Henrik Ramsay, är
obekant. Efter Ramsays död 1940 var grosshandlare Hjalmar Blomquist ägare
under ett tiotal år. Lantm/Br/Fkal/uppgift fr Håkan
Hallberg, Vadstena, i april 2021.
|
|||
BJÖRKBACKA – Växelbacken 5 Villan Björkbacka
bör ha byggts 1940-41, eftersom den försäkrades det sistnämnda året av ägaren
Erik Cederholm. Tomten, som fick beteckningen Brokind 1:79, såldes av Johan Johansson i Högalid.
Familjen Cederholm utnyttjade Björkbacka som sommarbostad. Tio år
senare, 1951, förekommer andra försäkringstagare för fastigheten i Östgöta
brandstodsbolags register. Br/Göran Samuelsson. |
|||
|
|||
BJÖRKKULLEN – Wigoffs väg 4 Trävaruhandlare
Gustaf Nilsson – som 1913 köpt Rosendal- tomten, se nedan -
köper 1 maj 1914 ännu en tomt i samma område. Den får
beteckningen Brokind 1:11 och kommer att heta Björkkullen.
Att Nilsson redan 1912 tecknat försäkring för Björkkullen måste
betyda att byggnation var påbörjad eller genomförd före tomtförvärvet.
Av allt att döma hade det byggts på tomten
redan 1908. Det året tecknade nämligen Nilsson och JW
Danielsson försäkring på ROSENLUND! Så heter också den
aktuella tomten på lantmätare Sven Kullmans karta 1915
över tomt 54, blivande grannfastigheten Borrud! Se bilden. Vi drar slutsatsen
att det hade byggts på åtminstone denna och på Rosendal flera
år innan greve Henrik Falkenberg på nyåret 1912 sålde
”Brokinds tomtområde nr 1” till Carl Fr Johansson. Tomtindelningen var
då sedan flera år förberedd genom lantmäteriutredningar.
Åtminstone till 1918 ägdes Björkkullen av Gustaf Nilsson.
Från 1923 till 1950-talets mitt innehades fastigheten av
kamrer Gabriel Lindberg. Lantm/Br/Fkal. |
Tomtindelningen
kring Wigoffs väg, såsom den var tänkt enligt 1915
års lantmäterikarta. (Enda delen av denna karta som är i behåll.) Fastigheten
Björkkullen heter här Rosenlund. |
||
BJÖRKLID – Lovabacken 3 Alldeles nedom
Brokinds Snickerifabrik köper maskinsnickare Herman Björk 1946, tillsammans
med sin fru Signe, en tomt som får beteckningen Brokind
1:87. Samma år uppförs villan Björklid, som kom att bli familjens hem till in
på 1960-talet. Björk var en av fyra som uppgetts ha startat snickerifabriken
1938. Från vem tomten köptes saknas uppgift om. Se Brokinds snickerifabrik,
och Fridhem. SvB/Br. |
|||
BJÖRKVALLA – Melskogsvägen 2 Villan Björkvalla på tomten Brokind
1:96 påstås i SvB vara byggd 1942 och förvärvad av fabrikör Mats och Dagmar
Nylander 1947. Men enligt
Östgöta brandstodsbolag förteckning försäkrade Mats Nylander (och efter honom
Dagmar och Olof Nylander) fastigheten från
1940 till slutet av 1960-talet. Tomten tillhörde det område i ”Karlstorpsängen”
som JG Westman förvärvade 1920. 1938 års
fastighetskalender uppger A S Andersson som ägare. Troligen åsyftas
fastighetshandlaren Axel Andersson, Kisa (se nedan under Fridhem),
som ägde flera tomter i Brokind. SvB/Br/Fkal. |
|||
BOKÄRR – Botkärrsvägen 3 Bokärr är ett f d torp
(tidvis enbart stuga utan jord) under Saxtorp som varit bebott åtminstone
sedan 1727 fram till 1940. Därefter har stugan
utnyttjats för fritidsboende. I socknen finns ännu ett torp med namnet Bokärr, ett f d soldattorp söder om Kåtebo.
För båda har enligt
ortnamnsregistret namnvarianter Botkärr/Bottkärr förekommit. Det kan förklara gatunamnet
Botkärrsvägen. Fastigheten –
Saxtorp 1:28 - avstyckades och såldes 1946 av Saxtorps ägare David Spets till
Karl Erik Lagerström, som innehade stugan till mitten av 1960-talet. ToS/Ortnamnsregistret/Br/Ingvar
Holm. |
|||
Foto: Ivar
Andersson, 1927-28. |
BONÄSUDDEN – Rängenvägen 16 9 april 1926 köper
Byggnadsfirman I. Cederberg tomt nr 25 – Brokind 1:35, ca 0,4
hektar - på landsvägens uppsida. Det är ett mysterium att
fastigheten, som inte ligger på en udde, får samma namn som ett
område i grannorten Bestorp. Ett år senare säljer Anders och
Ida Sofia Cederberg nästan halva tomtytan, tomt 25 B, till skräddaremästare Algot Clasén,
som på den nya fastigheten - Brokind 1:37 - bygger huset Ekliden. På kvarvarande del
av sin tomt uppför Cederbergs dels ett bostadshus, dels en
mindre affärsbyggnad, ”Bläckhornet”, intill vägen. För båda
byggnaderna tecknar Anders Cederberg försäkringar 1928.
Kyrkboken bekräftar att Cederbergs flyttade in i sitt hus på
hösten det året. Uppgiften i SvB att byggnadsåret skulle vara 1920 är
därmed felaktig. 1938 ägdes Bonusudden av G Svensson, och från 1946 och många år
framåt av kantor Per och fru Gertrud Sondén. ”Bläckhornet” har under åren tjänstgjort som bl a butikslokal och plåtslageriverkstad. Lantm/SvB/Fkal/Br/Förs. |
||
BORRUD – Wigoffs väg 6 28/4 1916 säljs
”tomt 54” – 2770 kvm - till Anna Linderstam, Linköping. När hon
1 mars 1918 anhåller om avstyckning uppges ”Tomten
numera bebyggd”, och att fastigheten – Brokind 1:18 - ska heta Borrud. Från 1923 till omkring 1930 ägs Borrud av förre
stationsföreståndaren Karl Oskar Julius Malmén och hans
hustru. 1938, eller några år tidigare, övertogs fastigheten av T
Allard, som ägde den till början av 1960-talet. Lantm/Br/Fkal/Förs. Foto: Ivar
Andersson, 1920-talets slut eller början av 1930-talet. |
|
||
|
BRINK – Rängenvägen 34 Brink har varit en
stuga, och tidvis torp med jord, under Saxtorps Nedergård. Den har haft
namngivna invånare från 1727 till 1939. Därefter har
stugan varit sommarbostad. Bland alla dem som bott i Brink
genom åren kan nämnas smederna Botvid Hedlund (1812-1892)
och hans son Sven Wilhelm Hedlund (1846-1929). Botvid
var klensmidesmästare vid Brokinds gård och byggde på ledig
tid bl a klockor. Läs ”Om Botvid i Brink och hans klocka” på
hbf:s hemsida. Sven W Hedlund hade som ett av sina uppdrag
att ”serva” tornuret i Vårdnäs kyrka. SvB/ToS/www.vardnashbf.se
– Om Vårdnäs – Berättelser. |
||
BROKINDS
JÄRNVÄGSSTATION Stationsbyggnaden –
Saxtorp 1:15 - stod klar inför järnvägsinvigningen 1902. Den förste stationsinspektoren Sabelström stannade endast några
månader. Den näste, den unge Uno Phalén, blev kvar
i tolv år. 1907 installerades telefon. Den ursprungligen ljust gula fasadfärgen byttes
1913 till röd. Elektricitet drogs in 1927. 1955 byggdes loggian utanför
väntsalen igen. 1966 drogs bemanningen in. Tre
år senare såldes stationsbyggnaden, som därefter varit privatbostad och fått
förändrad exteriör. Från 1902 till 1920, och från
1952 till nedläggningen 1966, var stationen även postkontor. På tomten stod Östergötlands
grövsta avenbok. Den blåste för
några år sedan omkull. Adell och
Brännlund: Östra Centralbanan, 1999/Skyddsvärda träd i Östergötland, 2009. |
|||
BROKINDS
SNICKERIFABRIK –
Sandviksvägen Snickerifabriken
uppfördes 1938 en bit upp i backen, väster om Granlund. I ÖOB
(1946) uppges att de dåvarande ägarna – Aron Patriksson,
Herman Björk, Tore Karlsson och Åke Östergren - byggt
och startat fabriken. Marken som togs i anspråk var (enligt
en avstyckningsplan upprättad av lantmäteriet 1935)
fyra tänkta villatomter (1:82-88) i en rad söder om tomtraden (1:81-87) Vinkelvägen 7, 9, 11 och Lovabacken 3, och
norr om den gamla vägen mot Brokinds gård. Av vem fabriksgrundarna köpte tomtmarken är obekant. Den
tillhörde ”Brokinds tomtområde nr 1” (se nedan), som efter greve Henrik
Falkenbergs död 1926 kommit i Bjarne Berghoffs
händer. Kanske greve Göran Falkenberg, som1933 köpt tillbaka Brokinds gård
från Josef Berghoff, även köpt tomtområdet av den
senares son Bjarne Berghoff? En annan möjlighet är
att Axel Andersson, ”bryggar’n i Kisa”, som
bevisligen ägt tomter i Brokind, hade förvärvat
återstoden av tomtområdet av Berghoff. Aron Patriksson var
den ledande kraften i företaget i det tidiga skedet. Det menar Stig Nilsson,
som började som springpojke åt Patriksson 1942 och därefter arbetade som
snickare i företaget nästan fram till pensionen). I en bok om östgötska
kommunalpolitiker under 1950-talet uppgav Åke Östergren (f 1914) att
”Brokinds Snickerifabrik, Östergren & Co” hade etablerats 1939. I samband
med en utbyggnad 1941 bildades företaget, som producerade
inredningssnickerier, om till aktiebolag. 1951 var antalet anställda 13.
Östergren köpte ut de andra delägarna och blev 1955 bolagets vd. Enligt
tidens sed kallade han sig fabrikör. |
Snickerifabriken som
den såg ut på 1950-talet. Foto: Paul Aineström. 1970 såldes
snickerifabriken till Sigvard Johansson och Ingemar Levin. Några år senare,
med 27 anställda, behövdes rymligare och mera tidsenliga lokaler. I stället
för att bygga nytt vid ”kyrkkorset” på Saxtorps
mark, som kommunen föreslog, valde man att flytta till Linköping. Inom några
år tvingades företaget lägga ner verksamheten. Fabrikstomten i Brokind hade vid flytten sålts till Nyckelhus AB. 1978
uppfördes där 15 hus, varav de flesta utmed den nya gatan Granlundsstigen. P
g a det höga ränteläget vid den tiden stod ett antal hus tomma i flera år
innan de fann köpare. ÖOB/SvB/Br/Svensk
kommunalförvaltning – Östergötlands län, 1958 /Stig Nilsson/pressklipp. |
||
BROKINDS TOMTOMRÅDE
NR 1 Avsöndring
av mark från fideikommisset krävde godkännande av Kungl. Maj:t. När greven nu
ville sälja ett tomtområde krävdes också medgivande av hans bror, Melker
Falkenberg, och likaså av friherre Ulf C:son Sparre såsom god man för grevens
omyndiga barn. Två gode män skulle tillse att köpeskillingen deponerades i
Riksbanken som fideikommisskapital. Endast ränteavkastningen kunde fritt
disponeras av Henrik Falkenberg, fideikommissarien. ”Brokinds
tomtområde nr 1” – med beteckningen Brokind 1:2 -
omfattade drygt 24 hektar. Köpesumman bestämdes till 10 000 kr för
marken och 5 000 kr för skogsvärdet. Carl Fr Johansson påbörjade
tomtförsäljningen redan innan Konungens befallningshavande, landshövdingen,
fastställde avsöndringen 12 april 1912. I de olika tomtköpsavtalen fastslogs
att ”dansbana eller annan för närboende störande nöjestillställning må icke å
tomten anläggas eller förehavas.” Inte heller industriell verksamhet tilläts. Länsbokhållare Johansson gjorde
tomtaffärer fram till april 1914. Därefter sålde greve Falkenberg själv
tomter från området han två år tidigare sålt som en helhet till Johansson.
Det är lätt att misstänka att Johansson varit grevens bulvan och att köpet av
tomtområdet därmed varit en skenaffär. För detta talar också att köpesumman,
som alltså skulle läggas till fideikommisskapitalet, är iögonfallande låg.
Redan i försäljningen av två tomter, visserligen de största, Brokind 1:3 och 1:4 (Gucksbo
och Ekbacken), hade de 10 000 kronorna tagits igen. Till
bilden hör att fideikommisset Brokind länge lidit
av dålig ekonomi. Det fick till följd att hela godset 1918 såldes till
grosshandlare Gustaf Andersson, Örebro, som några månader senare i sin tur
sålde det till direktören och hästuppfödaren Josef Berghoff,
Stockholm. Efter att greve Falkenberg avlidit 1926 var Bjarne Berghoff, son till Josef Berghoff,
den som sålde tomter från ”tomtområde nr 1”. Det fortgick så länge vi kan
följa tomtavstyckningarna på lantmäteriets hemsida, t o m 1928. Tilläggas kan att lantmäterikartan 1907 reviderades flera gånger.
Tomtnumren som ofta förekommer i denna sammanställning tycks grunda sig på
1915 års revision, utförd av lantmätare Kullgren. Dessa kartunderlag finns
tyvärr inte att tillgå. Däremot har vi genom Mats Lundborg i Lovatorp fått
tillgång till en ”styckningsplan å återstående delar av fastigheten Brokind 1:2 eller den från Brokind
1:1 avsöndrade lägenheten Brokinds tomtområde nr 1 …. upprättad år 1935 … ”. Där har åtta
villatomter lagts ut i området mellan blivande Vinkelvägen (väster om
Växelbacken) och gamla vägen mot Brokinds gård. Som framgår ovan ianspråktogs
fyra av dessa tomter av snickerifabriken, när den etablerades 1938. Vidare
uppdelas marken öster om Växelbacken och väster om 1: 69 och 1:34 (Högalid) i
tre villatomter. Här finns också uppdelningen av tomten mellan Högalid och
Vinkelvägen/Genvägen i fyra relativt små tomter med. Enligt en fastighetskalender 1938 fanns då endast ett halvt
hektar kvar inom fastighetsbeteckningen Brokind
1:2, nämligen området mellan Barrhyddans tomt och Sjöstigen. Som ägare angavs en B
Svensson. Lantm/styckningsplan 1935. |
|||
BRUNNSVIK – Rängenvägen 10 1933 förvärvade förre
lantbrukaren Erik Fridh och hans hustru Anna en 0,3 hektar stor tomt - Brokind 1:63 - i sluttningen ovanför landsvägen. Året
därpå uppfördes ett bostadshus med två lägenheter. Efter att fru Fridh
avlidit 1941 bodde Erik Fridh kvar till in på 1960-talet.
Husets namn Brunnsvik anspelar på närheten till sägenomspunna Brunnskällan. ÖOB/SvB/Fkal/Br/Förs. |
|||
|
EKBACKEN – Rängenvägen 21 Länsbokhållare Carl
Fr Johansson, som just hade förvärvat ”Brokinds
tomtområde nr 1” av greve Henrik Falkenberg, säljer 19 februari 1912 en 3,65 hektar stor tomt - Brokind 1:4. Köpare är Ludvig Aurell, direktör för Östergötlands
Enskilda Bank. Köpesumman är
4 800 kr. I SvB uppges bostadshuset vara uppfört 1913-14.
Efter att bankdirektör Aurell avlidit 1927 säljer dödsboet dels en
remsa av tomten till JG Westman, ägare av grannfastigheten Brokind 1:3, Gucksbo, dels hela
återstående fastigheten till
grosshandlare Manne och fru Hanna Larsson. I den familjens ägo
har Ekbacken varit sedan dess. Lantm/SvB/Br. Foto: SvB, 1951 |
||
EKEFUNK – Vinkelvägen 1 1936 förvärvade 23-årige
skräddaremästaren Ragnar Lindbergh och hans fru
Gunborg tomten Brokind 1:95, ca 2 000 kvm.
Huset, som makarna lät
bygga i tidens funkisstil i en ekbacke, döptes till Ekefunk.
Försäkringar finns förtecknade i Lindberghs namn hos Östgöta
brandstodsbolag från 1936 till sena 1960-talet. Tomten tillhörde det område i
”Karlstorpsängen” som JG Westman förvärvade 1920.
Vem som sålde tomten till Lindberg saknas uppgift om. Lantm/Fkal/Br/SvB. |
|||
EKEHEM – Vinkelvägen 3 SvB uppger att Ekehem byggdes 1947-48, medan ÖOB anger 1934. Båda
påståendena är felaktiga. Enligt brandstodsbolagets register försäkrades Ekehem från 1938 av Folke Tapper. Han var äldste sonen (f
1913) i Gottfrid och Alfrida Miliana Tappers
familj. De bodde i Erikslund och kunde 1939 flytta in i det nybyggda huset.
Från 1945 stod Gottfrid Tapper (jordbruksarbetare enligt kyrkboken) som Ekehems ägare, och under 1950-talet sterbhuset efter
honom. Tomten, eller
tomterna, omfattade 4 077 kvm. I fastighetskalendern 1938 är det fråga
om en tomt, Brokind 1:74, som ägs av
fastighetshandlaren Axel Andersson, Kisa, (se Fridhem). Antagligen var det på
Anderssons begäran som tomten i 1935 års styckningsplan (se ovan Brokinds
tomtområde nr 1) delades i fyra –
1:74-77. Uppdelningen var alltså gjord när Tappers blev ägare av
tomten/tomterna. De tyckte att de behövde två av tomterna för sitt hus, med
den följden att Ekehem står på en tomtgräns. 1958 försäkras Ekehem av en helt ny ägare, Henrik Samuelsson, tidigare
lantbrukare i Snår. Fastigheten förblev i familjen Samuelssons ägo till
omkring 1980. De två obebyggda tomterna såldes och bebyggdes först omkring
millennieskiftet. SvB/ÖOB/Br/Fkal/Förs/Lantm styckningsplan 1935/Margareta Skinnars. |
|||
EKELID – Vinkelvägen 8 Ekelid – Brokind 1:66, 1905 kvm - byggdes med två lägenheter åren
1937-1938. Byggherrar uppges de fyra ägarna till Brokinds snickerifabrik, som
startades 1938, ha varit. Liksom i fråga om fabrikstomten saknas uppgift om
vem som sålde Ekelid-tomten till dem. Kyrkobokförd
på fastigheten från 1937 var Eskil Karlsson, vilken också i 1938 års
fastighetskalender anges som ägare. Denne stod också som försäkringstagare
för fastigheten några år. Åtminstone därefter ägdes Ekelid
av fabrikens delägare, eller av deras aktiebolag. Delägaren Åke Östergrens
tycks ha varit bosatt i villan med sin familj några år på 1940-talet. I
kyrkboken framgår att ett stort antal personer – antagligen anställda vid
snickerifabriken - bott i Ekelids lägenheter, i
många fall för en kortare tid. För en flygelbyggnad med en liten lägenhet
anges 1935 eller 1936 som byggnadsår! Tomten har i senare tid beskurits av
två nybildade fastigheter nedom Ekelid. ÖOB/Fkal/SvB/Br. |
|||
EKHAMRA – Karlstorpsvägen 1 Byggnadssnickare
Hugo Olsson och hans hustru Svea köpte 1945 (enl
SvB) tomten Saxtorp 1:25 av David Spets, Saxtorpsgårdarnas ägare. Villan som
uppfördes gavs namnet Ekhamra. Under 1947 blev
Olssons kyrkobokförda på sin fastighet. Längre än till 1958 tycks de inte ha
bott kvar. SvB/Br/Förs. |
|||
Forts. i del 2 – Ekhyddan – Lilla Vik. |
|||