Från Alvik till Änggården, del 2

Ekhyddan – Lilla Vik                                         Länk till del 1Länk till del 3

 

EKHYDDAN – Rängenvägen 12

Adolf Viktor Svensson, som några år tidigare byggt och

därefter snart sålt Sjövik, gör hösten 1919 ett nytt tomtköp.

Han blir förste nybyggaren på uppsidan av nya vägen från

Brokinds gård mot stationen och kyrkbyn. För 1 200 kr köper

 Svensson ”tomt 18”, 3 025 kvm. Fastigheten – Brokind 1:23 –

döps till Ekhyddan. Året därpå förvärvas även angränsande

”tomt 19”, Brokind 1:30. Tomtarealen blir därmed ett halvt

hektar.

Adolf Svensson hade fått uppgiften att svara för ortens posthantering, som sedan 1902 skötts av järnvägsstationens personal. Huset som byggdes 1919-20 skulle därför, förutom två lägenheter, rymma även ett litet postkontor. Efter några år, 1925, flyttades emellertid postkontoret ut till en stuga på tomten, nära vägen. Stugan hade flyttats hit från torpet Kohagen norr om Brokinds gård.

Några år i slutet av 1940-talet bedrev sonen Östen Svensson

leksakstillverkning i en byggnad på tomten. 1953 flyttades

Foto: SvB, 1951.

 

posten tillbaka till järnvägsstationen, men familjen Svensson blev kvar i Ekhyddan långt fram i tiden.

Lantm/Br/SvB/Fkal.

 

 

 

Foto: Ivar Andersson, 1920-talets senare del.

EKLIDEN – Rängenvägen 14                

I april 1927 köper den 24-årige nygifte skräddaren Algot

Clasén från Västerlösa en del (1 900 kvm) av Anders och Ida

Sofia Cederbergs tomt Brokind 1:35 (Bonäsudden). Här ska de unga makarna Clasén uppföra huset Ekliden. Den nya

fastigheten, Brokind 1:37, får utfart till landsvägen via en

passage utmed Cederbergs tomt.

1943 köper Vårdnäs församling Ekliden för att där inrymma dels småskola och lärarbostad, dels ett församlingshem. I lärarbostaden flyttade småskolelärarinnan Rut Lindersson in 1945. Församlingslokalerna ersattes strax före jul 1953 av ett nybyggt församlingshem mitt emot kyrkan. I 1960-talets början kunde småskolan flytta tillbaka till Brokinds skola, som nu hade byggts ut.

Ekliden förvärvades härefter av elektrikern Gösta Älenmark och hans fru Ingegerd och blev därmed åter privatbostad. Lantm/Fkal/SvB/Förs.

 

 

ELIM – Rängenvägen 30       

Mjölnaren Axel Gustafsson, som nyss förvärvat två tomter nära stationen för bostads- och affärshuset Lyckhem, gör 1 april 1903 ännu ett tomtköp, men nu tillsammans med nämndeman Anders Pettersson i Bäckaskog (torp under Melskog). På den här tomten – Saxtorp 1:9, norr om Gustafssons tomter - skulle byggas en samlingslokal för gudstjänster och kristen barn- och ungdomsverksamhet m m. Kapellet, som fick namnet Elim, grundlades 1904 och stod möjligen färdigt året därpå. Initiativtagare och ansvarig organisation var under de första åren Vårdnäs Blåbandsförening. Blå bandet var, och är, en kristen nykterhetsorganisation.

Från 1911 stod Elims missionsförenings byggnadsförening som försäkringstagare. 1915 bildades Brokinds baptistförsamling, som övertog och utnyttjade kapellet i nästan femtio år, till 1963. 1928 anlades en dopgrav. I huset fanns en lägenhet för vaktmästare. Där bodde från 1905 under några år arbetaren Gustaf Emil Borén med sin familj. I slutet av 1930-talet beboddes lägenheten av lantbrevbärare Sven Svensson med familj. Efter att ha stått mer eller mindre oanvänt under många år flyttades byggnaden till Gamla Linköping. Elimkapellet återinvigdes där 1999.

Det frikyrkopräglade namnet Salem på Axel Gustafssons ena tomt tyder på att den varit avsedd för kapellbygget. Kanske var den för liten, eller olämplig? Lantm/Br/Fkal/SvB/Förs/Elimkapellet i Gamla Linköping, 2006.

 

 

ERIKSBERG – Erikslundsvägen 10     

10 juli 1909 köper David Walfrid Malm med fru en tomt mitt emot järnvägsstationen, intill Skogsliden. Fastigheten får

namnet Eriksberg och beteckningen Saxtorp 1:14, efter utvidgning 1:20. I försäkringsbrev för åren 1909 till 1916 (eller 1918) är

dock inte Malm utan W Alnemark försäkringstagare.

I en anteckning i kyrkboken anges dock ingenjör Axel Lindmark som Malms efterträdare. Var kanske makarna Lindmark hyresgäster? Hustrun Hanna Lindmark var den framgångsrika skaparen av Hushållsskolan Margareta, som etablerades i flera städer. I Ewonne Winblads bok ”Frälst Förmögen Förskingrad” berättas Hannas historia. Där ges glimtar från ett par års sommarboende i Brokind, där man kunde se tågen från balkongen. Tuberkulossjuke sonen Robert behövde få äta smör och grädde, tyckte Hanna; ”… trots motstånd från Axel köpte hon den rödbrokiga kon Beda (…) Efter att Axel räknat ut vad Bedas mjölk kostade per liter var Axel fortsatt kritisk och Hanna tvingades medge att mjölken blev dyr, men höll fast vid att Beda var värd sitt pris.”

Härefter saknas uppgifter fram till 1937, då Ernst Wessén uppges äga Eriksberg. Under hela 1940-talet står Maj Bergquist som försäkringstagare för fastigheten i försäkringsregistret, och från 1950-talet Petter Jonsson.

Lantm/Br/Fkal/Förs/E Winblad: Frälst Förmögen Förskingrad, 2007.

 

 

ERIKSDAL – Rängenvägen 4               

1 april 1916 sålde greve Falkenberg en tomt – Brokind 1:15 –

till muraren Erik Larsson, som varit bosatt i nybyggda Sjövik

med sin fru Elin (f Bergström, smedfamiljen i Hagalund vid

Stora Högmo). I kyrkboken antecknades makarna som

boende i Eriksdal redan 19 december 1915.

Byggde de först, kanske halvfärdigt, och slutförde tomtköpet

sedan? Det var i andra änden av det framväxande samhället

Larssons valt sin tomt, i närheten av bad- och bykplatsen.

Här, i skydd av en bergvägg och en stor ek, byggde Larsson

huset som var hans och hustruns hem för livet. Alla har

kanske inte vetat var Eriksdal låg, men ”Murarn’s” kände

man till. 1935 valdes Erik Larsson till ordförade i Vårdnäs

kommunalfullmäktige.

SvB/Fkal/Br/Kyrk/Aineström: Vårdnäs socken, 1959.

 

Foto: SvB, 1951. I bakgrunden syns villan Tallbacken.

 

 

ERIKSLUND - Erikslundsvägen 3      

Erikslund var sedan slutet av 1700-talet ett torp under Saxtorp. Till en början hette det Sveden. Tidvis var det enbart en stuga

utan jord. Här fanns kyrkobokförda bosatta från 1787 till 1991. Stugan uppges vara byggd ca 1850 och ombyggd omkring

1900. I en liten ladugård från 1850-talet fanns plats för en ko. 1946 köpte lantbrukaren Albert och Ebba Samuelsson

Erikslund - Saxtorp 1:27, 5577 kvm - av David Spets, som nu ägde båda Saxtorp-gårdarna. ToS/SvB/Br.

 

Vykort, 1950-talet? T h Fridhem, t v Solåker. Nedom Fridhem syns Granliden, vid den tiden med ljusmålad fasad.

 

FRIDHEM – Vinkelvägen 9 

Snickeriarbetaren Enar Nilsson, gift med Märta, byggde

1946-47 villan Fridhem nedom sin arbetsplats, Brokinds

snickerifabrik. Tomten – Brokind 1:83 – uppges makarna ha

köpt 1939. Frågan är av vem de köpte. Stig Nilsson, som även

 han arbetade vid snickerifabriken, minns att det talats om

bryggar’n i Kisa” som ägare av tomtmark i området. Den

som åsyftas är bryggaren, direktören, auktionisten,

kommunalmannen m m Axel Andersson (f 1862) i Kisa, en

man som gjorde åtskilliga fastighetsaffärer i Kindabygden.

Klart är ”att A Andersson” i 1938 års fastighetskalender

anges som ägare till några tomter i Brokind, dock inte den

som skulle bli makarna Nilssons.

SvB/Fkal/Br/Stig Nilsson.

 

 

GRANBACKENRängenvägen 29   

Henrik Falkenberg säljer 10 september 1917 ”tomt 59” till fröken Märta Jansson i Hälsingborg. Den utgör en del av den

smalaste och brantaste markremsan mellan vägen och sjön söder om Sjöstugan. Fastigheten – Brokind 1:22 - får namnet

Granbacken. I folkmun har den ofta kallats ”Trillinn”, p g a husets läge i branten nedom vägkanten. Med senare tiders

breddning har vägen kommit mycket nära huset. Byggnaden uppges vara timrad av stockar från det rivna torpet Länglund

vid Skarsmåla/Arnebo. Antagligen är Granbacken enda byggnaden i Brokind som förevigats av målaren Johan Krouthén

(1858-1932). Villan var i fröken Janssons ägo till omkring 1944. Den har därefter haft ett antal ägare. Lantm/Br/ToS.

 

 

GRANBO Rängenvägen 32

4 januari 1902, ett halvår före järnvägsinvigningen, gör hemmansägare Lars Gustaf Eriksson i Saxtorp Nedergård den första tomtförsäljningen i järnvägsstationens närhet. Ludvig och Alda Karolina Granbom köper 990 kvm mark i Brinkhagen, norr om stationen, för att där uppföra sommarhuset Granbo - Saxtorp 1:2. Tomten utvidgades senare till 1 800 kvm – Saxtorp 1:19. Ägaruppgifterna är ofullständiga, men Granboms kan ha sålt Granbo 1909. Enligt en anteckning i kyrkboken ägdes fastigheten i något skede före 1912 av en fröken Wachtmeister. Efter ett par ägarbyten var fastigheten i köpman Henning Svenssons ägo mellan 1932 och 1960-talets början. Lantm/Fkal/Br.

 

GRANLIDEN Vinkelvägen 4            

Ernst Andersson, uppväxt i slussvaktarbostaden, köper 15/6

1920 ”tomt nr 14” en bit upp i den skogsbeklädda sluttningen

ovan landsvägen. Den får beteckningen Brokind 1:28, och

efter en senare utvidgning 1:43. Här bygger Ernst och

brodern Ivar Andersson gemensamt Granliden, som står

färdigt med två lägenheter 1921. Bygget är väl dokumenterat

i bild eftersom Ivar var en flitig fotograf.

Ernsts fru Alma förestår sedan tidigare ortens telefonväxel. Även den flyttar nu till Granliden. Gatan ner till landsvägen

döps senare till Växelbacken. Ernst startar 1924 en rörelse

i cykelbranschen.

1932 blir Ernst Andersson ensam ägare, då brodern byggt ett

eget hus nere vid vägen. När granntomten - Brokind 1:67 -

förvärvats blir tomtytan 0,3 hektar.

Ernsts och Almas dotter Birgit, född i Granliden 1925, övertar så småningom både huset och telefonväxeln. Se intervju med Birgit Bengtsson – ”Birgit berättar sin och en telefonväxels historia – på hbf:s hemsida. Lantm/Br/ÖOB/SvB/Fkal/Birgit Bengtsson/www.vardnashbf.se – Om Vårdnäs – Berättelser.

                

 

Vintrig taklagsfest vid Granliden 1920-21. Foto: Ivar Andersson.

 

Foto: Ivar Andersson, 1920-talet eller 1930-talets början.

GRANLUND - Granlundsstigen 2      

Granlund var sedan början av 1800-talet en stuga under

Brokinds gård, intill gamla vägen mellan gården och

kyrkbyn. Enligt ”Torp och stugor” ska den ha byggts som

bostad åt förre livgrenadjären Magnus Egbom, som blivit

”rörd till sina sinnen” och som hemlöst fattighjon tvingats

flytta runt i socknen. Stugan kallades till en början

Egbomska stufva”.

Nuvarande Granlund är enligt ägaren PG Granath uppfört

1861, ett årtal han funnit antecknat på ett par ställen i huset.

Åtskilliga personer, främst s k statdrängar vid gården, har bott i Granlund. Från 1923 till 1944 var stugan sommarbostad åt en trädgårdskonsulent Engström. Därefter bodde här byggmästare Thure Karlsson med fru till 1951, då deras eget hus Rosenhill stod klart.

1952 avstyckades Granlund från Brokinds gårds domäner och såldes till läkaren Gunnar Öhrn. Omkring 1960 köptes fastigheten av Ragnar Barklin, av vilken PG och Lisbeth Granath övertog den 1971. ÖOB/SvB/ToS/Br/PG Granath.

 

GUCKSBO (VILLA VIK) – Rängenvägen 19 A

 

19 febrari 1912 sålde Carl Fr Johansson 2,64 hektar mark utmed sjöstranden till Johan Gustaf Westman (1864-1938) för 5 500 kr. Westman hade året innan, 1911, sålt sitt ärvda gods Tolefors väster om Linköping. Fastigheten, Brokind 1:3, bebyggdes 1912-13. Utmed nya vägen mot Brokinds gård mätte tomten 291,5 meter, från gränsen till Brokind 1:4 (Ekbacken) ned till den blivande tomten för skogvaktare Sjöströms Alvik. Redan i JG Westmans anhållan om avstyckning benämns fastigheten Gucksbo. Gunnar Elfström uppger i en skrift att namnet syftade på Westmans eget smeknamn. ”Gucke”?

1920 köpte JG Westman tomtmark också på andra sidan vägen. Det gällde området ”Karlstorpsängen”, fr o m ”snibben” mellan vägarna fram till nuvarande Vinkelvägen/Genvägen. En kort period under 1920-talet ska Westman även ha ägt Näs.

Våren 1931 blev Herman Freese, f d lantbrukare, ny ägare till Gucksbo. Efter att denne avlidit 1935 bodde änkan Emma Freese kvar till 1945. Inger Örman berättar att fru Freese och hennes hushållerska bodde ensamma i den stora villan. Makarna Freese ändrade under sin tid fastighetens namn till Villa Vik. I 1938 års fastighetskalender anges fastighetens areal vara 3,71 hektar (ett hektar mera än vid Westmans köp). 1938-39 lät Emma Freese avstycka och försälja två tomter i södra änden av fastigheten (som nu fick beteckningen 1:93). Se nedan Lilla Vik respektive Villa Vibo.

 

 

Foto: Ivar Andersson, 1920-talet eller 1930-talets början.

 

Från mitten av 1940-talet till mitten av 1960-talet ägdes Gucksbo/Villa Vik av major Nils och fru Märta af Ekenstam. Nils af Ekenstam var förtroendevald i Vårdnäs församling och en drivande kraft vid tillkomsten av sockenmuseet. Gunnar Lindgren och Inger Örman uppger att det i mitten av 1940-talet planerades en tomtavstyckning söder om Gucksbos huvudbyggnad, med marktillskott även från färghandlare Wibergs tomt (Villa Vibo). Grundarbeten gjordes på ungefär den plats där en ny villa byggdes långt senare.

Br/SvB/Förs/Aineström: Vårdnäs socken, 1959/Gunnar Lindgren/Inger Örman/G Elfström: Magnus Ahnström och hans stiftelse.

 

GULLHÄLLWigoffs väg 2                

Grosshandlare Caleb Wigoff (som bl a drev herrekipering och herrskrädderi i Linköping) köper 30 augusti 1912 en tomt vid sjöstranden och begär en månad senare lantmäteriets fastställelse av den under namnet Gullhäll. På tomten – Brokind 1:6 - uppförs 1913-15 en villa. I Östgöta brandstodsbolags papper omnämndes den de första åren som Villa Wigoff. I november köper Wigoff angränsande ”tomt 58” – Brokind 1:20. 1926 förvärvar han också norra halvan av ”tomt 57” (Brokind 1:14) av Einar P:son Wadstein. Den får beteckningen 1:33. Gullhälls areal omfattar därmed 1,27 hektar. Caleb Wigoff var Gullhälls ägare in på 1960-talet. Han är hittills ende privatpersonen som fått ge namn åt en gata i Brokind. Lantm/Br.

 

 

HAGA – Rängenvägen 20    

Brokind 1:97, 1284 kvm. Tomten förvärvades 1937 av trafikbilägare Nils och fru Margareta Johansson, som samma år uppförde ett bostadshus med dubbelgarage. Från 1952 och några år in på 1960-talet drevs verksamheten vidare av Karl Gustavsson, efter att ha köpt såväl hus som rörelse av Johansson. Tomten tillhörde det område i ”Karlstorpsängen” som JG Westman förvärvade 1920. Vem som sålde tomten till makarna Johansson saknas uppgift om. SvB/Br.

 

 

HVILAN (VILAN) – Stenrösvägen 5

Major Carl A Augustinsson köper av LG Eriksson 1 april 1902 en tomt i den s k ”Skogen”, 1697 kvm för 350 kr – Saxtorp 1:4. Fastigheten, som bebyggs några år senare, får namnet Hvilan. Tre år senare, 8/9 1905, köper rektor Gottfrid Westling (1844-1925), Linköping, en tomt – Saxtorp 1:10, kallad Hem. Den läggs samman med Hvilan, som Westling nu tycks ha köpt av Augustinsson. Westling, och dödsboet efter honom, var under lång tid framåt försäkringstagare för Hvilan/Vilan. I 1938 års fastighetskalender står Alva Lindqvist som ägare. Enligt försäkringsregistret var Karl Albert Larsson ägare från 1940 till 1961, då fastigheten övertogs av familjen Kåhre. (1953 blir de två fastigheterna, samt en mindre trekant (1:11) sammanförda under en fastighetsbeteckning, Saxtorp 1:37.) Lantm/Br/Fkal/Bo Kåhre.

 

HÖGALID – Melskogsvägen 4             

I juli 1926 säljer Bjarne Berghoff till Johan Johansson tomterna 22 och 23, 4 955 kvm, norr om stugan Granlund, med rätt att utnyttja bad- och bykstranden. Brokind 1:34. Johansson tituleras i handlingarna skogsförman. Göran Samuelsson uppger att han var snickare. Bostadshuset med två lägenheter stod klart 1929, året innan Johan Johansson gifter sig. Han förvärvar granntomten Brokind 1:69 och äger därmed hela ”kvarteret” – 0,73 hektar - som begränsas i väster och norr av Växelbacken, Vinkelvägen och den då ännu öppna bäcken. Göran Samuelsson berättar att makarna Johansson byggde en liten ladugård och höll ko och andra husdjur på sin stora tomt. I 1935 års styckningsplan (se ovan Brokinds tomtområde nr 1) blir västra delen av tomten tre nya villatomter, 1:78 och 1:79 samt den som senare ges beteckningen 1:114.

 

Omkring 1940 sålde Johan Johansson tomtmark för de blivande villorna Björkbacka (1:79) och Solliden (1:78). Runt

1950 såldes tomten där byggmästare Thure Karlsson byggde

Foto: SvB, 1951.

 

sitt Rosenhill (1:114). Och några år senare såldes 1:69, där Solsäter uppfördes.

 

I Östgöta brandstodsbolags register finns försäkringar från 1926 till långt fram på 1960-talet i Johan Johanssons namn knutna till Högalid. Lantm/SvB/Fkal/Br/Förs/Göran Samuelsson/styckningsplan 1935.

 

 

Foto: Ivar Anderssson, 1920-talet.

 

JONSBO – Erikslundsvägen 2

28 oktober 1902 säljer LG Eriksson en tomt, ca 400 kvm, öster om  järnvägsövergången: Saxtorp 1:6. Köpare är den 31-årige skomakaren Carl Oskar Jonsson och hans hustru Hulda Charlotta, vilka sedan de gifte sig 1898 varit hyresgäster i torpet Erikslund. På den lilla tomten byggs inom några år bostadshuset Jonsbo. Göran Samuelsson har hört berättas att Jonsson köpte och rev en stuga i området mellan Melskog och Gärdala, för att på nytt bygga upp den i Brokind. Försäkringsbrev finns förtecknade i Jonssons namn från 1906 och långt fram i tiden. 1918 blev han änkling. Dottern Margot, yngst av makarna Jonssons sju barn, bodde kvar i Jonsbo till framåt millennieskiftet. Lantm/Br/Fkal/Förs.

                                           

 

KARLSTORP – Karlstorpsvägen         

I Karlstorp har funnits till namnet kända invånare sedan 1620, då torparen Lasse beskattades för ett sto, två kor, två kvigor, en stut, ett svin, fjorton getter och fyra får. Efter Lasse följde Påfwel, upptagen i mantalslängden för 1635-36. Östergötlands museum uppger i en rapport 2012 att Karlstorp (liksom Bleckninge lite längre söderut) var ett skattlagt (och därmed självständigt) torp under 1600-talet och blivit torp under Brokinds gård, med dagsverksskyldighet, först på 1700-talet. Vidare sägs att platsen sannolikt varit bebyggd redan under medeltiden.

 

Från 1670 till 1906 fanns också Karlstorpsstugan, några tiotal meter söder om själva Karlstorps stuga. Efter att dagsverkssystemet upphört var Karlstorp en liten arrendegård, med två hektar mark och en ladugård för fem nötkreatur. Sista arrendatorerna var Albin och Linnea Grahn under 1940-talet. Omkring 1951 friköptes torpet av åkeriägare Tage och fru Brita Andersson, som byggde en villa vid sidan om den gamla stugan, vilken var byggd ca 1870. Brokind 1:138. ToS/Östergötlands museum: Rapport 2012:42/Br/SvB.

 

 

KARLSTORPSÄNGEN

Så kallades den tomt mellan nya och gamla vägen mot gården, som JG Westman köpte 1920. Samtidigt köpte han Snibben, det vill säga spetsen på området mellan vägarna. I söder begränsades den av blivande Vinkelvägen och Genvägen. Den 4 590 kvm stora tomten (1:26) förblev, odelad och obebyggd till 1930-talets senare hälft. Senast 1936 måste tomten ha delats i fyra delar, eftersom två av dessa, 1:94 och 1:95, då såldes till åkeriägaren Elmer Andersson resp skräddare Lindberg. Åren efter såldes också 1:96 och 97). Delningen måste ha skett i en särskild lantmäteriförrättning. I 1935 års styckningsplan, som omfattade granntomten nedom Genvägen m fl rester av Brokinds tomtområde nr 1, är 1:26 Karlstorpsängen ännu odelad. Åtminstone granntomten i söder, blivande Ekehem, ägdes av fastighetshandlaren Axel Andersson, Kisa. Om Andersson ägt även Karlstorpsängen borde den väl ha omfattats av samma styckningsplan? Lantm/styckningsplan 1935.

 

 

KINDAVALLEN

Brokinds Idrottsförening bildades 1934 och kunde redan året därpå inviga sin idrottsplats Kindavallen. Marken uppläts av greve Göran Falkenberg. Denne hade ett par år tidigare hade återupprättat Brokinds fideikommiss efter att gården under  femtontal år befunnit sig i annan, Josef Berghoffs, ägo.

 

 

KINDÅS – Saxtorpsvägen 5

Villan Kindås uppfördes 1945-46 av Per Erik och Elsa Nilsson. Tomten – Saxtorp 1:26, drygt 1 000 kvm – hade de köpt av David Spets, ägare av Saxtorpsgårdarna. Enlig SvB (1951) köptes fastigheten 1949 av Ahlströms elektriska installationsbyrå, Åtvidaberg, men disponerades av Ingemar och Iriz Karlsson. Från 1951 och under 50-talet var försäkring för fastigheten tecknad av Axel Ahlström. ÖOB/SvB/Br.

 

 

KLINKENDAL – Melskogsvägen 22, 24, 26       

Torpet Klinkendal, under Brokinds gård, stod på den mark

som idag upptas av de övre tre tomterna på Melskogsvägens

västra sida. Det ska (enl ToS) ha varit bebott åtminstone

från 1713. Från att från början ha varit stuga utan jord blev

Klinkendal sannolikt torp med jord från 1772, och under

1900-talet en liten arrendegård. Per Adolf och Wilhelmina

Johansson, som varit arrendatorer 1905-1932, efterträddes

av Otto och Anna Nilsson som dittills brukat Norrtorp.

Vid Klinkendal fanns två bebodda stugor. Den gamla

stugan, kallad Lilla Klinkendal, ska ha varit uppförd ca 1850.

I fråga om den nyare och större stugans ålder finns olika

uppgifter. Otto och Anna Nilssons son Stig, född 1928,

hävdar att den var byggd 1898, medan PG Granath, som rev

huset omkring 1980, uppger 1873 som byggnadsår.

Klinkendalsstugorna fick ge vika för Brokinds samhälles expansion. Lilla Klinkendal revs inför Melskogsvägens förvandling på 1970-talet till bred gata . Stig Nilsson minns från sina unga år en man, kallad ”Adel” (Karl Adolf Johansson, f 1876), som bodde i Lilla Klinkendal och som

försörjde sig på att snickra och sälja stegar. I ”stora”

 

 

Flygfoto, 1950-talet?, tillhörigt Stig Nilsson.

 

Klinkendal bodde Anna och Otto Nilsson livet ut. När Otto avled 1978 stod redan nya villor utanför staketet. Ett minne av Klinkendal är en jordkällare vid Melskogsvägen 22. SvB/ToS/Stig Nilsson/PG Granath.

 

 

LANDERSBORG – Rängenvägen 22

1937 förvärvade fabrikör Mats Nylander och hans fru

Dagmar, f Samuelsson, en tomt – Brokind 1:98, 1 850 kvm –

intill vägen, i det område i ”Karlstorpsängen” som JG

Westman blivit ägare till 1920. Här byggdes nu dels villan

Landersborg, dels lokaler för Nylanders rörledningsfirma.

Företagets start var en smedja som Mats Nylander etablerat

på järnvägens östra sida. Intill smedjan byggde makarna

Nylander villan Nyborg. När verksamheten blivit alltmer

inriktad mot rörledningsarbeten flyttades både företaget och

boendet över järnvägsspåret till Landersborg. ÖOB/SvB/Fkal.

 

Foto: SvB, 1951.

 

LILLA VIK – Rängenvägen 15

När Emma Freese 1938-1939 lät avstycka och sälja två tomter i södra änden av Brokind 1:3 (Gucksbo/Villa Vik) köptes tomten närmast Alvik av direktör Axel Karlsson (innehavare av Svenska Maskinskyltfabriken, Linköping) och hans hustru. Inger Örman, dotter till makarna Karlsson, berättar: Det var på hemväg efter en biltur på Mors Dag 1938 som föräldrarna såg skylten ”Tomt till salu”. Tomten - Brokind 1:99 - var inemot ett tunnland stor (knappt 5 000 kvm) och priset 5 000 kr. Här uppfördes en sportstuga levererad av en stugfabrikör i Ulrika. Den har senare byggts till i ett par omgångar. Fastighetens namn står på grinden: Lilla Vik. Den är alltjämt i familjens ägo. Inger Örman.

 

Forts. i del 3 - Lillhem – Änggården.