Från
Alvik till Änggården, del 2 Ekhyddan – Lilla Vik Länk
till del 1 – Länk till del 3 |
||
EKHYDDAN
– Rängenvägen 12 Adolf
Viktor Svensson, som några år tidigare byggt och därefter
snart sålt Sjövik, gör hösten 1919 ett nytt tomtköp.
Han
blir förste nybyggaren på uppsidan av nya vägen från Brokinds
gård mot stationen och kyrkbyn. För 1 200 kr köper Svensson ”tomt 18”, 3 025 kvm. Fastigheten –
Brokind 1:23 – döps
till Ekhyddan. Året därpå förvärvas även
angränsande ”tomt
19”, Brokind 1:30. Tomtarealen blir därmed ett
halvt hektar.
Adolf
Svensson hade fått uppgiften att svara för ortens posthantering, som sedan
1902 skötts av järnvägsstationens personal. Huset som byggdes 1919-20 skulle
därför, förutom två lägenheter, rymma även ett litet postkontor. Efter några
år, 1925, flyttades emellertid postkontoret ut till en stuga på tomten, nära
vägen. Stugan hade flyttats hit från torpet Kohagen norr om Brokinds gård. Några
år i slutet av 1940-talet bedrev sonen Östen Svensson leksakstillverkning
i en byggnad på tomten. 1953 flyttades |
Foto:
SvB, 1951. posten
tillbaka till järnvägsstationen, men familjen Svensson blev kvar i Ekhyddan långt fram i tiden. Lantm/Br/SvB/Fkal. |
|
Foto:
Ivar Andersson, 1920-talets senare del. |
EKLIDEN
– Rängenvägen 14 I
april 1927 köper den 24-årige nygifte skräddaren Algot Clasén från Västerlösa en
del (1 900 kvm) av Anders och Ida Sofia
Cederbergs tomt Brokind 1:35 (Bonäsudden).
Här ska de unga makarna Clasén uppföra huset
Ekliden. Den nya fastigheten,
Brokind 1:37, får utfart till landsvägen via en passage
utmed Cederbergs tomt. 1943 köper
Vårdnäs församling Ekliden för att där inrymma dels
småskola och lärarbostad, dels ett församlingshem. I lärarbostaden flyttade
småskolelärarinnan Rut Lindersson in 1945.
Församlingslokalerna ersattes strax före jul 1953 av ett nybyggt
församlingshem mitt emot kyrkan. I 1960-talets början kunde småskolan flytta
tillbaka till Brokinds skola, som nu hade byggts ut. Ekliden
förvärvades härefter av elektrikern Gösta Älenmark
och hans fru Ingegerd och blev därmed åter privatbostad. Lantm/Fkal/SvB/Förs. |
|
ELIM
– Rängenvägen 30 Mjölnaren
Axel Gustafsson, som nyss förvärvat två tomter nära stationen för bostads-
och affärshuset Lyckhem, gör 1 april 1903 ännu ett tomtköp, men nu tillsammans med
nämndeman Anders Pettersson i Bäckaskog (torp under Melskog). På den här tomten – Saxtorp 1:9, norr om
Gustafssons tomter - skulle byggas en samlingslokal för gudstjänster och
kristen barn- och ungdomsverksamhet m m. Kapellet,
som fick namnet Elim, grundlades 1904 och stod
möjligen färdigt året därpå. Initiativtagare och ansvarig organisation var
under de första åren Vårdnäs Blåbandsförening. Blå
bandet var, och är, en kristen nykterhetsorganisation. Från 1911 stod Elims
missionsförenings byggnadsförening som försäkringstagare. 1915 bildades
Brokinds baptistförsamling, som övertog och utnyttjade kapellet i nästan
femtio år, till 1963. 1928 anlades en dopgrav. I
huset fanns en lägenhet för vaktmästare. Där bodde från 1905 under några år
arbetaren Gustaf Emil Borén med sin familj. I slutet av 1930-talet beboddes
lägenheten av lantbrevbärare Sven Svensson med familj. Efter att ha stått mer
eller mindre oanvänt under många år flyttades byggnaden till Gamla Linköping.
Elimkapellet återinvigdes där 1999. Det frikyrkopräglade namnet Salem på Axel
Gustafssons ena tomt tyder på att den varit avsedd för kapellbygget. Kanske
var den för liten, eller olämplig? Lantm/Br/Fkal/SvB/Förs/Elimkapellet i Gamla Linköping, 2006. |
||
ERIKSBERG
– Erikslundsvägen
10 10
juli 1909 köper David Walfrid Malm med fru en tomt
mitt emot järnvägsstationen, intill Skogsliden.
Fastigheten får namnet
Eriksberg och beteckningen Saxtorp 1:14, efter utvidgning 1:20. I
försäkringsbrev för åren 1909 till 1916 (eller 1918) är dock
inte Malm utan W Alnemark försäkringstagare. I en anteckning
i kyrkboken anges dock ingenjör Axel Lindmark som Malms efterträdare. Var
kanske makarna Lindmark hyresgäster? Hustrun Hanna Lindmark var den
framgångsrika skaparen av Hushållsskolan Margareta, som etablerades i flera
städer. I Ewonne Winblads bok ”Frälst Förmögen Förskingrad” berättas Hannas
historia. Där ges glimtar från ett par års sommarboende i Brokind,
där man kunde se tågen från balkongen. Tuberkulossjuke
sonen Robert behövde få äta smör och grädde, tyckte Hanna; ”… trots
motstånd från Axel köpte hon den rödbrokiga kon Beda (…) Efter att Axel
räknat ut vad Bedas mjölk kostade per liter var Axel fortsatt kritisk och
Hanna tvingades medge att mjölken blev dyr, men höll fast vid att Beda var
värd sitt pris.” Härefter
saknas uppgifter fram till 1937, då Ernst Wessén uppges äga Eriksberg. Under
hela 1940-talet står Maj Bergquist som försäkringstagare för fastigheten i
försäkringsregistret, och från 1950-talet Petter Jonsson. Lantm/Br/Fkal/Förs/E Winblad: Frälst
Förmögen Förskingrad, 2007. |
||
ERIKSDAL
– Rängenvägen 4 1
april 1916 sålde greve Falkenberg en tomt – Brokind
1:15 – till
muraren Erik Larsson, som varit bosatt i nybyggda Sjövik med
sin fru Elin (f Bergström, smedfamiljen i Hagalund vid Stora
Högmo). I kyrkboken antecknades makarna som boende
i Eriksdal redan 19 december 1915. Byggde
de först, kanske halvfärdigt, och slutförde tomtköpet sedan?
Det var i andra änden av det framväxande samhället Larssons
valt sin tomt, i närheten av bad- och bykplatsen. Här,
i skydd av en bergvägg och en stor ek, byggde Larsson huset
som var hans och hustruns hem för livet. Alla har kanske
inte vetat var Eriksdal låg, men ”Murarn’s” kände man
till. 1935 valdes Erik Larsson till ordförade i Vårdnäs kommunalfullmäktige.
SvB/Fkal/Br/Kyrk/Aineström: Vårdnäs socken,
1959. |
Foto:
SvB, 1951. I bakgrunden syns villan Tallbacken. |
|
ERIKSLUND
- Erikslundsvägen
3 Erikslund
var sedan slutet av 1700-talet ett torp under Saxtorp. Till en början hette
det Sveden. Tidvis var det enbart en stuga utan
jord. Här fanns kyrkobokförda bosatta från 1787 till 1991. Stugan uppges vara
byggd ca 1850 och ombyggd omkring 1900.
I en liten ladugård från 1850-talet fanns plats för en ko. 1946 köpte
lantbrukaren Albert och Ebba Samuelsson Erikslund
- Saxtorp 1:27, 5577 kvm - av David Spets, som nu ägde båda Saxtorp-gårdarna.
ToS/SvB/Br. |
||
Vykort,
1950-talet? T h Fridhem, t v Solåker. Nedom Fridhem
syns Granliden, vid den tiden med ljusmålad fasad. |
FRIDHEM
– Vinkelvägen
9 Snickeriarbetaren
Enar Nilsson, gift med Märta, byggde 1946-47
villan Fridhem nedom sin arbetsplats, Brokinds snickerifabrik.
Tomten – Brokind 1:83 – uppges makarna ha köpt
1939. Frågan är av vem de köpte. Stig Nilsson, som även han arbetade vid snickerifabriken, minns att
det talats om ”bryggar’n i Kisa” som ägare av tomtmark i området. Den som
åsyftas är bryggaren, direktören, auktionisten, kommunalmannen
m m Axel Andersson (f 1862) i Kisa, en man
som gjorde åtskilliga fastighetsaffärer i Kindabygden. Klart
är ”att A Andersson” i 1938 års fastighetskalender anges
som ägare till några tomter i Brokind, dock inte
den som
skulle bli makarna Nilssons. SvB/Fkal/Br/Stig Nilsson. |
|
GRANBACKEN – Rängenvägen 29 Henrik
Falkenberg säljer 10 september 1917 ”tomt 59” till fröken Märta Jansson i Hälsingborg. Den utgör en del av den smalaste
och brantaste markremsan mellan vägen och sjön söder om Sjöstugan.
Fastigheten – Brokind 1:22 - får namnet Granbacken.
I folkmun har den ofta kallats ”Trillinn”, p g a
husets läge i branten nedom vägkanten. Med senare tiders breddning
har vägen kommit mycket nära huset. Byggnaden uppges vara timrad av stockar
från det rivna torpet Länglund vid Skarsmåla/Arnebo. Antagligen är
Granbacken enda byggnaden i Brokind som förevigats
av målaren Johan Krouthén (1858-1932).
Villan var i fröken Janssons ägo till omkring 1944. Den har därefter haft ett
antal ägare. Lantm/Br/ToS. |
||
GRANBO
–
Rängenvägen 32 4
januari 1902, ett halvår före järnvägsinvigningen, gör hemmansägare Lars
Gustaf Eriksson i Saxtorp Nedergård den första
tomtförsäljningen i järnvägsstationens närhet. Ludvig och Alda Karolina
Granbom köper 990 kvm mark i Brinkhagen, norr om stationen, för att där
uppföra sommarhuset Granbo - Saxtorp 1:2. Tomten
utvidgades senare till 1 800 kvm – Saxtorp 1:19. Ägaruppgifterna är
ofullständiga, men Granboms kan ha sålt Granbo
1909. Enligt en anteckning i kyrkboken ägdes fastigheten i något skede före
1912 av en fröken Wachtmeister. Efter ett par ägarbyten var fastigheten i
köpman Henning Svenssons ägo mellan 1932 och 1960-talets början. Lantm/Fkal/Br. |
||
GRANLIDEN
– Vinkelvägen
4 Ernst
Andersson, uppväxt i slussvaktarbostaden, köper 15/6 1920 ”tomt
nr 14” en bit upp i den skogsbeklädda sluttningen ovan
landsvägen. Den får beteckningen Brokind 1:28, och efter
en senare utvidgning 1:43. Här bygger Ernst och brodern
Ivar Andersson gemensamt Granliden, som står färdigt
med två lägenheter 1921. Bygget är väl dokumenterat i
bild eftersom Ivar var en flitig fotograf. Ernsts
fru Alma förestår sedan tidigare ortens telefonväxel. Även den flyttar nu
till Granliden. Gatan ner till landsvägen döps
senare till Växelbacken. Ernst startar 1924 en rörelse i
cykelbranschen. 1932
blir Ernst Andersson ensam ägare, då brodern byggt ett eget
hus nere vid vägen. När granntomten - Brokind 1:67
- förvärvats
blir tomtytan 0,3 hektar. Ernsts
och Almas dotter Birgit, född i Granliden 1925,
övertar så småningom både huset och telefonväxeln. Se intervju med Birgit
Bengtsson – ”Birgit berättar sin och en telefonväxels historia – på hbf:s hemsida. Lantm/Br/ÖOB/SvB/Fkal/Birgit
Bengtsson/www.vardnashbf.se – Om Vårdnäs –
Berättelser. |
Vintrig
taklagsfest vid Granliden 1920-21. Foto: Ivar
Andersson. |
|
Foto:
Ivar Andersson, 1920-talet eller 1930-talets början. |
GRANLUND - Granlundsstigen
2 Granlund
var sedan början av 1800-talet en stuga under Brokinds
gård, intill gamla vägen mellan gården och kyrkbyn.
Enligt ”Torp och stugor” ska den ha byggts som bostad
åt förre livgrenadjären Magnus Egbom, som blivit ”rörd
till sina sinnen” och som hemlöst fattighjon tvingats flytta
runt i socknen. Stugan kallades till en början ”Egbomska stufva”. Nuvarande
Granlund är enligt ägaren PG Granath uppfört 1861,
ett årtal han funnit antecknat på ett par ställen i huset. Åtskilliga
personer, främst s k statdrängar vid gården, har bott i Granlund. Från 1923
till 1944 var stugan sommarbostad åt en trädgårdskonsulent Engström. Därefter
bodde här byggmästare Thure Karlsson med fru till 1951, då deras eget hus Rosenhill stod klart. 1952
avstyckades Granlund från Brokinds gårds domäner och såldes till läkaren
Gunnar Öhrn. Omkring 1960 köptes fastigheten av Ragnar Barklin,
av vilken PG och Lisbeth Granath övertog den 1971. ÖOB/SvB/ToS/Br/PG Granath. |
|
GUCKSBO (VILLA VIK) – Rängenvägen 19 A 19 febrari 1912 sålde Carl Fr Johansson 2,64 hektar mark
utmed sjöstranden till Johan Gustaf Westman (1864-1938) för 5 500 kr.
Westman hade året innan, 1911, sålt sitt ärvda gods Tolefors
väster om Linköping. Fastigheten, Brokind 1:3,
bebyggdes 1912-13. Utmed nya vägen mot Brokinds gård mätte tomten 291,5
meter, från gränsen till Brokind 1:4 (Ekbacken) ned
till den blivande tomten för skogvaktare Sjöströms Alvik. Redan i JG Westmans
anhållan om avstyckning benämns fastigheten Gucksbo.
Gunnar Elfström uppger i en skrift att namnet syftade på Westmans eget
smeknamn. ”Gucke”? 1920
köpte JG Westman tomtmark också på andra sidan vägen. Det gällde området
”Karlstorpsängen”, fr o m ”snibben” mellan vägarna fram till nuvarande
Vinkelvägen/Genvägen. En kort period under 1920-talet ska Westman även ha ägt
Näs. Våren
1931 blev Herman Freese, f d lantbrukare, ny ägare
till Gucksbo. Efter att denne avlidit 1935 bodde
änkan Emma Freese kvar till 1945. Inger Örman
berättar att fru Freese och hennes hushållerska
bodde ensamma i den stora villan. Makarna Freese
ändrade under sin tid fastighetens namn till Villa Vik. I 1938 års
fastighetskalender anges fastighetens areal vara 3,71 hektar (ett hektar mera
än vid Westmans köp). 1938-39 lät Emma Freese
avstycka och försälja två tomter i södra änden av fastigheten (som nu fick
beteckningen 1:93). Se nedan Lilla Vik respektive Villa Vibo.
|
Foto:
Ivar Andersson, 1920-talet eller 1930-talets början. Från
mitten av 1940-talet till mitten av 1960-talet ägdes Gucksbo/Villa
Vik av major Nils och fru Märta af Ekenstam. Nils af Ekenstam var förtroendevald i Vårdnäs
församling och en drivande kraft vid tillkomsten av sockenmuseet. Gunnar
Lindgren och Inger Örman uppger att det i mitten av 1940-talet planerades en
tomtavstyckning söder om Gucksbos huvudbyggnad, med
marktillskott även från färghandlare Wibergs tomt (Villa Vibo).
Grundarbeten gjordes på ungefär den plats där en ny villa byggdes långt
senare. Br/SvB/Förs/Aineström: Vårdnäs socken,
1959/Gunnar Lindgren/Inger Örman/G Elfström: Magnus Ahnström
och hans stiftelse. |
|
GULLHÄLL – Wigoffs väg 2 Grosshandlare
Caleb Wigoff (som bl a drev herrekipering och herrskrädderi i Linköping)
köper 30 augusti 1912 en tomt vid sjöstranden och begär en månad senare
lantmäteriets fastställelse av den under namnet Gullhäll. På tomten – Brokind 1:6 - uppförs 1913-15 en villa. I Östgöta
brandstodsbolags papper omnämndes den de första åren som Villa Wigoff. I november köper Wigoff
angränsande ”tomt 58” – Brokind 1:20. 1926
förvärvar han också norra halvan av ”tomt 57” (Brokind
1:14) av Einar P:son Wadstein. Den får beteckningen 1:33. Gullhälls areal
omfattar därmed 1,27 hektar. Caleb Wigoff var Gullhälls ägare in på 1960-talet. Han är
hittills ende privatpersonen som fått ge namn åt en gata i Brokind. Lantm/Br. |
||
HAGA
– Rängenvägen 20 Brokind 1:97, 1284 kvm.
Tomten förvärvades 1937 av trafikbilägare Nils och fru Margareta Johansson,
som samma år uppförde ett bostadshus med dubbelgarage. Från 1952 och några år
in på 1960-talet drevs verksamheten vidare av Karl Gustavsson, efter att ha
köpt såväl hus som rörelse av Johansson. Tomten tillhörde det område i
”Karlstorpsängen” som JG Westman förvärvade 1920. Vem som sålde tomten till
makarna Johansson saknas uppgift om. SvB/Br. |
||
HVILAN
(VILAN) – Stenrösvägen
5 Major Carl A Augustinsson köper av LG Eriksson 1 april
1902 en tomt i den s k ”Skogen”, 1697 kvm för 350 kr – Saxtorp 1:4.
Fastigheten, som bebyggs några år senare, får namnet Hvilan.
Tre år senare, 8/9 1905, köper rektor Gottfrid Westling (1844-1925),
Linköping, en tomt – Saxtorp 1:10, kallad Hem. Den läggs samman med Hvilan, som Westling nu tycks ha köpt av Augustinsson. Westling, och
dödsboet efter honom, var under lång tid framåt försäkringstagare för Hvilan/Vilan. I 1938 års fastighetskalender står Alva
Lindqvist som ägare. Enligt försäkringsregistret var Karl Albert Larsson
ägare från 1940 till 1961, då fastigheten övertogs av familjen Kåhre. (1953 blir de två fastigheterna, samt en mindre
trekant (1:11) sammanförda under en fastighetsbeteckning, Saxtorp 1:37.) Lantm/Br/Fkal/Bo Kåhre. |
||
HÖGALID
– Melskogsvägen
4 I juli 1926 säljer
Bjarne Berghoff till Johan Johansson tomterna 22
och 23, 4 955 kvm, norr om stugan Granlund, med rätt att utnyttja bad- och
bykstranden. Brokind 1:34. Johansson tituleras i
handlingarna skogsförman. Göran Samuelsson uppger att han var snickare. Bostadshuset
med två lägenheter stod klart 1929, året innan Johan Johansson gifter sig. Han
förvärvar granntomten Brokind 1:69 och äger därmed
hela ”kvarteret” – 0,73 hektar - som begränsas i väster och norr av
Växelbacken, Vinkelvägen och den då ännu öppna bäcken. Göran Samuelsson
berättar att makarna Johansson byggde en liten ladugård och höll ko och andra
husdjur på sin stora tomt. I 1935 års styckningsplan (se ovan Brokinds
tomtområde nr 1) blir västra delen av tomten tre nya villatomter, 1:78 och 1:79
samt den som senare ges beteckningen 1:114. Omkring 1940 sålde
Johan Johansson tomtmark för de blivande villorna Björkbacka (1:79) och
Solliden (1:78). Runt 1950 såldes tomten
där byggmästare Thure Karlsson byggde |
Foto:
SvB, 1951. sitt Rosenhill (1:114). Och några år senare såldes 1:69, där
Solsäter uppfördes. I Östgöta
brandstodsbolags register finns försäkringar från 1926 till långt fram på
1960-talet i Johan Johanssons namn knutna till Högalid. Lantm/SvB/Fkal/Br/Förs/Göran Samuelsson/styckningsplan
1935. |
|
Foto:
Ivar Anderssson, 1920-talet. |
JONSBO
– Erikslundsvägen
2 28
oktober 1902 säljer LG Eriksson en tomt, ca 400 kvm, öster om järnvägsövergången: Saxtorp 1:6. Köpare är den
31-årige skomakaren Carl Oskar Jonsson och hans hustru Hulda Charlotta, vilka
sedan de gifte sig 1898 varit hyresgäster i torpet Erikslund. På den lilla
tomten byggs inom några år bostadshuset Jonsbo. Göran
Samuelsson har hört berättas att Jonsson köpte och rev en stuga i området
mellan Melskog och Gärdala,
för att på nytt bygga upp den i Brokind. Försäkringsbrev
finns förtecknade i Jonssons namn från 1906 och långt fram i tiden. 1918 blev
han änkling. Dottern Margot, yngst av makarna Jonssons sju barn, bodde kvar i
Jonsbo till framåt millennieskiftet. Lantm/Br/Fkal/Förs. |
|
KARLSTORP –
Karlstorpsvägen I
Karlstorp har funnits till namnet kända invånare sedan 1620, då torparen
Lasse beskattades för ett sto, två kor, två kvigor, en stut, ett svin, fjorton
getter och fyra får. Efter Lasse följde Påfwel,
upptagen i mantalslängden för 1635-36. Östergötlands museum uppger i en
rapport 2012 att Karlstorp (liksom Bleckninge lite
längre söderut) var ett skattlagt (och därmed självständigt) torp under
1600-talet och blivit torp under Brokinds gård, med dagsverksskyldighet,
först på 1700-talet. Vidare sägs att platsen sannolikt varit bebyggd redan
under medeltiden. Från
1670 till 1906 fanns också Karlstorpsstugan, några tiotal meter söder om
själva Karlstorps stuga. Efter att dagsverkssystemet upphört var Karlstorp en
liten arrendegård, med två hektar mark och en ladugård för fem nötkreatur.
Sista arrendatorerna var Albin och Linnea Grahn under 1940-talet. Omkring
1951 friköptes torpet av åkeriägare Tage och fru Brita Andersson, som byggde
en villa vid sidan om den gamla stugan, vilken var byggd ca 1870. Brokind 1:138. ToS/Östergötlands
museum: Rapport 2012:42/Br/SvB. |
||
KARLSTORPSÄNGEN Så
kallades den tomt mellan nya och gamla vägen mot gården, som JG Westman köpte
1920. Samtidigt köpte han Snibben, det vill säga spetsen på området mellan
vägarna. I söder begränsades den av blivande Vinkelvägen och Genvägen. Den
4 590 kvm stora tomten (1:26) förblev, odelad och obebyggd till
1930-talets senare hälft. Senast 1936 måste tomten ha delats i fyra delar,
eftersom två av dessa, 1:94 och 1:95, då såldes till åkeriägaren Elmer
Andersson resp skräddare Lindberg. Åren efter
såldes också 1:96 och 97). Delningen måste ha skett i en särskild
lantmäteriförrättning. I 1935 års styckningsplan, som omfattade granntomten
nedom Genvägen m fl rester av Brokinds tomtområde
nr 1, är 1:26 Karlstorpsängen ännu odelad. Åtminstone granntomten i söder,
blivande Ekehem, ägdes av fastighetshandlaren Axel
Andersson, Kisa. Om Andersson ägt även Karlstorpsängen borde den väl ha
omfattats av samma styckningsplan? Lantm/styckningsplan
1935. |
||
KINDAVALLEN
Brokinds
Idrottsförening bildades 1934 och kunde redan året därpå inviga sin idrottsplats
Kindavallen. Marken uppläts av greve Göran Falkenberg. Denne hade ett par år
tidigare hade återupprättat Brokinds fideikommiss efter att gården under femtontal år befunnit sig i annan, Josef Berghoffs, ägo. |
||
KINDÅS
– Saxtorpsvägen
5 Villan
Kindås uppfördes 1945-46 av Per Erik och Elsa
Nilsson. Tomten – Saxtorp 1:26, drygt 1 000 kvm – hade de köpt av David
Spets, ägare av Saxtorpsgårdarna. Enlig SvB (1951) köptes fastigheten 1949 av
Ahlströms elektriska installationsbyrå, Åtvidaberg, men disponerades av
Ingemar och Iriz Karlsson. Från 1951 och under
50-talet var försäkring för fastigheten tecknad av Axel Ahlström. ÖOB/SvB/Br. |
||
KLINKENDAL – Melskogsvägen
22, 24, 26 Torpet
Klinkendal, under Brokinds gård, stod på den mark som
idag upptas av de övre tre tomterna på Melskogsvägens västra
sida. Det ska (enl ToS)
ha varit bebott åtminstone från
1713. Från att från början ha varit stuga utan jord blev Klinkendal sannolikt torp med
jord från 1772, och under 1900-talet
en liten arrendegård. Per Adolf och Wilhelmina Johansson,
som varit arrendatorer 1905-1932, efterträddes av
Otto och Anna Nilsson som dittills brukat Norrtorp. Vid Klinkendal fanns två bebodda stugor. Den gamla stugan,
kallad Lilla Klinkendal, ska ha varit uppförd ca
1850. I
fråga om den nyare och större stugans ålder finns olika uppgifter.
Otto och Anna Nilssons son Stig, född 1928, hävdar
att den var byggd 1898, medan PG Granath, som rev huset
omkring 1980, uppger 1873 som byggnadsår. Klinkendalsstugorna fick ge vika för
Brokinds samhälles expansion. Lilla Klinkendal revs
inför Melskogsvägens förvandling på 1970-talet till bred gata . Stig Nilsson
minns från sina unga år en man, kallad ”Adel” (Karl Adolf Johansson, f 1876),
som bodde i Lilla Klinkendal och som försörjde
sig på att snickra och sälja stegar. I ”stora” |
Flygfoto,
1950-talet?, tillhörigt Stig Nilsson. Klinkendal bodde Anna och
Otto Nilsson livet ut. När Otto avled 1978 stod redan nya villor utanför
staketet. Ett minne av Klinkendal är en jordkällare
vid Melskogsvägen 22. SvB/ToS/Stig Nilsson/PG
Granath. |
|
|
LANDERSBORG
– Rängenvägen 22 1937
förvärvade fabrikör Mats Nylander och hans fru Dagmar,
f Samuelsson, en tomt – Brokind 1:98, 1 850
kvm – intill
vägen, i det område i ”Karlstorpsängen” som JG Westman
blivit ägare till 1920. Här byggdes nu dels villan Landersborg, dels lokaler för
Nylanders rörledningsfirma. Företagets
start var en smedja som Mats Nylander etablerat på
järnvägens östra sida. Intill smedjan byggde makarna Nylander
villan Nyborg. När verksamheten blivit alltmer inriktad
mot rörledningsarbeten flyttades både företaget och boendet
över järnvägsspåret till Landersborg. ÖOB/SvB/Fkal. Foto:
SvB, 1951. |
|
LILLA
VIK – Rängenvägen 15 När
Emma Freese 1938-1939 lät avstycka och sälja två
tomter i södra änden av Brokind 1:3 (Gucksbo/Villa Vik) köptes tomten närmast Alvik av direktör
Axel Karlsson (innehavare av Svenska Maskinskyltfabriken, Linköping) och hans
hustru. Inger Örman, dotter till makarna Karlsson, berättar: Det var på hemväg
efter en biltur på Mors Dag 1938 som föräldrarna såg skylten ”Tomt till
salu”. Tomten - Brokind 1:99 - var inemot ett
tunnland stor (knappt 5 000 kvm) och priset 5 000 kr. Här uppfördes
en sportstuga levererad av en stugfabrikör i Ulrika. Den har senare byggts
till i ett par omgångar. Fastighetens namn står på grinden: Lilla Vik. Den är
alltjämt i familjens ägo. Inger Örman. |
||
Forts.
i del 3 - Lillhem – Änggården. |
||