Välkommen till Vårdnäs hembygdsförening!
|
|
|
|||||||
Om
Vårdnäs förr |
|||||||||
------------------------- |
|||||||||
Redaktör för hemsidan: VEINE EDMAN Föreningens bankgiro: 5307-5727 Swish: 123-326 95 11 Föreningens e-post: post@vardnashbf.se |
|
Bestorps Ångsåg ett minne blott 1903, året efter att Östra Centralbanan invigts,
uppstod ett sågverk inne i Längdviken. Därmed var Bestorp på väg att bli en
liten industriort. Efter 55 år, 1958, var det emellertid slutsågat. Vår berättelse om Bestorpssågens är uppdelad på två
sidor: Bestorps Ångsåg I – och Bestorps Ångsåg II. Det är ont om säkra
uppgifter. Vi tar tacksamt emot upplysningar! Fotot t h togs av Jacob Bergin 1905 – och
det t v av Paul Aineström ett par år innan sågen lades ner. Vet
du vilka de tre männen är? Hör av dig! |
|
|
Brev från Sven Persson i Sjöstugan
till sonen i Illinois, 1858 Släktforskaren Berit Ekberg, Tranås, har
låtit oss ta del av ett välformulerat brev som hennes farmors farfars far –
Sven Persson - skrev till sonen Anders Petter i Andover, Illinois. Med hustru
och åtta barn hade Sven flyttat till Vårdnäs och brukat gårdar tillhöriga
Brokind. Senare noterades familjen som ”inhyses”. Nu, 1858, bodde Sven, hustrun och yngste
sonen i Sjöstugan vid Brokind. Tre av barnen hade redan emigrerat till
Amerika. Tre skulle följa efter när föräldrarna inom få år avlidit. En dotter
gifte sig med en glasblåsare och flyttade till Finland. Kvar blev unge
Alfred, eftersom ingen vågade låna honom pengar till Amerika-biljetten. Under
Om Vårdnäs / Berättelser – hittar du Brev från
…. Bilden: Sjöstugan fotograferad 1903 av den
kände Linköpingsfotografen Didrik von Essen, vars bilder finns på
Östergötlands museum. Stugan revs 1915-16 för att ersättas av ett nytt
bostadshus. Detta är numera gulmålat, och har fått en vit stenmur framför
sig. |
1040 sidor – 947 svartvita foton Så
stort var Paul Aineströms ursprungliga manuskript till boken ”Vårdnäs
socken”. Med detta vann han tävlingen om bästa sockenskildring, som JUF
utlyste 1953. Utöver fotografierna finns åtskilliga kartor och diagram m m. I
förordet skrev Aineström att manuset ”utgör resultatet av tre års, tidvis
mycket intensiva hembygdsstudier”. Alla arkivstudier, alla exkursioner
runtom i Vårdnäs, liksom skrivarbetet, gjordes vid sidan om lärargärningen i
Brokinds skola. Resultatet
blev för omfattande för att kunna tryckas till en rimlig kostnad. Paul
Aineström satte sig därför på nytt vid skrivbordet för att arbeta om det.
Texter skrevs om och kortades, och väldigt många foton uteslöts. 1959 kunde
så sockenboken tryckas med 600 sidor. (Av 2:a tryckningen, som
hembygdsföreningen lät göra 1979, finns ännu några exemplar kvar. Pris: 200
kr.) Särskilt med tanke på de många ”överblivna” fotografierna - med
innehållsrika bildtexter - har hembygdsföreningen nu sett till att överföra
hela ursprungliga manuskriptet till digital form. Föreningens medlemmar
erbjuds att utan kostnad få hela ”bunten” på ett USB-minne. Vid behov kan vi
tillhandahålla USB-minne för 50 kr. För
dem som inte är medlemmar är kostnaden 250 kr + ev 50 kr för USB-minne. Om
du är intresserad – hör av dig med ett mejl till ve@vardnashbf.se |
|
|
|
|
Foto:
Veine Edman |
Sockenmuseet 1958 – 2022 Vårdnäs sockenmuseum, som haft en rätt anonym tillvaro bakom
Församlingshemmet, är avvecklat. Vissa saker, främst möbler, har övertagits
av hembygdsföreningen. En del föremål har återlämnats till anhöriga till dem
som en gång skänkte dem till museet. Mycket av det som återstod såldes vid
ett välbesökt ”museiloppis” 7 maj på Kyrkbackens gård. Alla intäkter – ca
25 000 kr - har gått till hjälp åt krigsdrabbade barn i Ukraina. Med hjälp av lyftkran flyttades stugan 1 juli 2022 till trädgården
i Komministergården, som den tidigare tillhört. Läs om stugans och
sockenmuseets historia här. |
|
När godskomplexen Brokind och Västerby såldes ut I
flera hundra år ägdes många av gårdarna och torpen i Vårdnäs av godsen
Brokind och Västerby. Men kring år 1900 såldes gårdarna som tillhört Västerby
– och lite senare även huvudgården. 1918 såldes på ett bräde Brokind med alla
gårdar - varefter nye ägaren i sin tur sålde ut bit för bit. 1933 kunde så
det Falkenbergska fideikommisset återupprättas, med krympt kostym. HUR
det hela gick till har vi försökt beskriva HÄR.
De olika fastighetsaffärerna redovisas, så långt vi hittat uppgifter, i en TABELL.
Korrigeringar och kompletteringar mottages tacksamt! VARFÖR
det gick så här är inte lätt att reda ut. Klart är ändå att jordbruket vid
den där tiden var utsatt för stora påfrestningar – inte minst p g a
livsmedelsimport. Vid
många av de friköpta gårdarna byggdes nya bostadshus och nya ladugårdar. Att
arrendatorer, och andra, kunde bli hemmansägare bör ha inneburit en rejäl
vitamininjektion för bondesocknen Vårdnäs. |
HUR SAMHÄLLET
BROKIND KOM TILL …. Tomthistorien 1902 till 1928 –
kronologiskt (Källa:
Lantmäteriets hemsida/Historiska kartor.) Från Alvik till Änggården – samhället Brokinds bebyggelse till
omkring 1950 -
i alfabetisk ordning - del 1, 2 och 3 |
”Torp och stugor i Vårdnäs socken” – del 1 och 2 – finns
digitalt! Böckerna om torpen och stugorna i Vårdnäs, som kom ut 2002 och 2003, blev väldigt snart slutsålda. Nu har hembygdsföreningen låtit skanna in båda böckerna på var sin pdf-fil. Om du vill ha tillgång till böckerna på det viset - hör av dig med ett mejl! För medlemmar kostar det inget (om du levererar ett usb-minne). För andra är kostnaden 100 kr per bok. |