Samhället Brokinds bebyggelse till omkring 1950: Från Alvik till Änggården, 1 Tre delar: Del 1 Alvik – Ekhamra (denna sida) Del 2 Ekhyddan – Lilla Vik - länk Del 3 Lillhem – Änggården - länk Av VEINE EDMAN, som välkomnar rättelser, kompletteringar, kommentarer. Kontakt: edmans@allt2.se, tel 0767 616050.	På häradsekonomiska kartan, utarbetad 1868-1877, är området som ska bli Brokinds samhälle bara skog, ekhagar samt några små åkrar intill torpen. Med järnvägens tillkomst började förvandlingen.
KÄLLOR: Lantmäterimyndigheternas arkiv (www.lantmateriet/Historiska kartor) t o m 1928 - Lantm, Register över Östgöta Brandstodsbolags makulerade försäkringsbrev (Östergötlands Arkivförbund) – Br, Östergötland i ord och bild – östra delen, 1946 – ÖOB, Sveriges bebyggelse – Östergötland – Del VII, 1951 – SvB, Fastighetskalender för Östergötlands län 1938, del II – Fkal, Torp och stugor i Vårdnäs socken, del I, 2002 – ToS, Vårdnäs kyrkoarkiv, församlingsböcker – Förs, samt upplysningar från enskilda personer, eller annan litteratur, som redovisas i texten.	ANMÄRKNINGAR: · Här redovisas fastighetsbildning och byggnation under första halvan av 1900-talet (ibland längre) utifrån fastighetens namn, från A till Ä. För en kronologisk redogörelse för tomtavstyckningarna 1902-1928 hänvisas till sidan ”Brokinds samhälles tidiga tomthistoria”, www.vardnashbf.se/Om Vårdnäs/Brokinds samhälle. · De uppgivna fastighetsbeteckningarna har i många fall ändrats i samband med senare tomtdelningar och andra gränsjusteringar. · Lantmäterikartorna som utgjort grund för tomtnumrering och avstyckningar har inte kunnat studeras. De har enligt uppgift från Kommunlantmäteriet i Linköping inte bevarats.
ALVIK – Rängenvägen 13 Brokinds gårds skogvaktare Johan Sjöström och hustrun Elin får den 5 mars 1917 som gåva av greve Henrik M:son Falkenberg tomt nr 61 mellan Lilla Rängen och nya vägen mellan gården och stationen. (Brokind 1:19). Under sommaren 1920 får Sjöströms, som sedan länge varit bosatta i Sandvik, i ett gåvobrev även intilliggande tomt nr 62. (Brokind 1:31). Några år senare, 1925-27, byggs villan Alvik, makarna Sjöströms bostad livet ut. Från 1945 och tiotalet år framåt bor Johan Sjöström kvar i huset som änkling. Alviks näste ägare var Carl S Andersson. Om Johan ”Jocke” Sjöström som storjägare berättas i en artikel ur Östgöten från 1949 - se hbf:s hemsida. Lantm/Br/SvB/Förs/vardnashbf.se - Om Vårdnäs - Berättelser.			Foto: Ivar Anderssson, 1920-talet.
”BADHUSET” - Rängenvägen På nyåret 1917 säljer Henrik Falkenberg en redan förut avsöndrad liten strandtomt (Brokind 1:13, 376 kvm) söder om skogvaktare Sjöströms båda tomter (se Alvik). Den kallas ”Badhuset”, antagligen för att där fanns ett badhus. Köpare är Linköpings borgmästare Carl Henrik Ramsay (som året därpå kommer att köpa Bella Vista öster om järnvägen). Köpesummen för badhustomten är 127,84 kr. Ännu 1938 ägdes ”Badhuset” av Ramsay. Taxeringsvärdet var då 100 kr, medan Bella Vista var taxerat till 7 900 kr. Lantm/Fkal.
”BADHUSTOMT” – Rängenvägen 11 Brokind 1:58 – 0,83 hektar (inkl vatten?). Ägare från 1932 till 1960-talets början var enligt försäkringsregistret veterinären Sten Törnqvist, innehavare av fastigheten Skogen på andra sidan järnvägen. Br/Fkal.
BANVAKTSSTUGAN GRANLUND När järnvägsbygget led mot slut 1901-1902, uppförde Östra Centralbanans Jernvägsaktiebolag banvaktsstugor – bostadshus - utmed banan. En sådan byggdes 600 meter söder om Brokinds station. Den låg nära Granlund och fick samma namn på en tavla på husväggen mot spåret. De båda första invånarna i stugan flyttade efter kort tid. Den tredje, Gustaf Andersson, bodde där från 1904 till 1933. Sedan SJ tagit över banan 1937 användes stugan som personalbostad. Efter att de sista åren ha tjänat som fritidsbostad, revs stugan i oktober 1983. SvB/Adell/Brännlund: Östra Centralbanan, 1999, s 56.	Foto: SvB, 1951.
BARRHYDDAN – Sandviksvägen 3 I mitten av 1930-talet byggdes Barrhyddan med två lägenheter ovanför bad- och bykplatsen. Byggherre och ägare till fastigheten - Brokind 1:73 och 1:91, 0,24 resp 0,34 hektar - var arbetaren Henning Reinholdsson. Av vem tomten köptes saknas uppgift om. Från 1944 och för lång tid framåt ägdes och beboddes Barrhyddan av fabriksarbetare Per Karlsson och han hustru Dagny Karlsson. Br/SvB(bild)/Fkal/Förs.
Foto: Didrik von Essen. Östergötlands museum.		BELLA VISTA – Saxtorpsvägen 3 Länsnotarie Karl Arnander köper 27 januari 1902 av LG Eriksson i Saxtorp Nedergård en tomt på 1 697 kvm i skogsbacken söder om Brokinds station. Saxtorp 1:3. En försäkring 1902 tyder på att byggnation i varje fall inleddes samma år. Arnander köpte under 1902 också granntomten Skogen. 29 mars 1903 avled dock Karl Arnander, 38 år, genom drunkning. Näste ägare blir lanträntmästare Gustaf Elander. På Didrik von Essens foto, 1903, syns familjen Elander vid det nationalromantiskt präglade huset. I december 1904 avlider Elander. Hans änka Hilda sålde under sommaren 1905 Bella Vista och Skogen till FW Sondén, Stockholm. Härefter är ägarbilden oklart till 1918, då Bella Vista köptes av Linköpings borgmästare Carl Henrik Ramsay. Efter Ramsays död 1940 var grosshandlare Hjalmar Blomquist ägare under ett tiotal år. Lantm/Br/Fkal/uppgift fr Håkan Hallberg, Vadstena, i april 2021/ ÖC 8/7 1905. Texten senast ändrad 241024.
BJÖRKBACKA – Växelbacken 5 Villan Björkbacka bör ha byggts 1940-41, eftersom den försäkrades det sistnämnda året av ägaren Erik Cederholm. Tomten, som fick beteckningen Brokind 1:79, såldes av Johan Johansson i Högalid. Familjen Cederholm utnyttjade Björkbacka som sommarbostad. Tio år senare, 1951, förekommer andra försäkringstagare för fastigheten i Östgöta brandstodsbolags register. Br/Göran Samuelsson.
BJÖRKKULLEN – Wigoffs väg 4 Trävaruhandlare Gustaf Nilsson – som 1913 köpt Rosendal- tomten, se nedan - köper 1 maj 1914 ännu en tomt i samma område. Den får beteckningen Brokind 1:11 och kommer att heta Björkkullen. Att Nilsson redan 1912 tecknat försäkring för Björkkullen måste betyda att byggnation var påbörjad eller genomförd före tomtförvärvet. Av allt att döma hade det byggts på tomten redan 1908. Det året tecknade nämligen Nilsson och JW Danielsson försäkring på ROSENLUND! Så heter också den aktuella tomten på lantmätare Sven Kullmans karta 1915 över tomt 54, blivande grannfastigheten Borrud! Se bilden. Vi drar slutsatsen att det hade byggts på åtminstone denna och på Rosendal flera år innan greve Henrik Falkenberg på nyåret 1912 sålde ”Brokinds tomtområde nr 1” till Carl Fr Johansson. Tomtindelningen var då sedan flera år förberedd genom lantmäteriutredningar. Åtminstone till 1918 ägdes Björkkullen av Gustaf Nilsson. Från 1923 till 1950-talets mitt innehades fastigheten av kamrer Gabriel Lindberg. Lantm/Br/Fkal.	Tomtindelningen kring Wigoffs väg, såsom den var tänkt enligt 1915 års lantmäterikarta. (Enda delen av denna karta som är i behåll.) Fastigheten Björkkullen heter här Rosenlund.
BJÖRKLID – Lovabacken 3 Alldeles nedom Brokinds Snickerifabrik köper maskinsnickare Herman Björk 1946, tillsammans med sin fru Signe, en tomt som får beteckningen Brokind 1:87. Samma år uppförs villan Björklid, som kom att bli familjens hem till in på 1960-talet. Björk var en av fyra som uppgetts ha startat snickerifabriken 1938. Från vem tomten köptes saknas uppgift om. Se Brokinds snickerifabrik, och Fridhem. SvB/Br.
BJÖRKVALLA – Melskogsvägen 2 Villan Björkvalla på tomten Brokind 1:96 påstås i SvB vara byggd 1942 och förvärvad av fabrikör Mats och Dagmar Nylander 1947. Men enligt Östgöta brandstodsbolag förteckning försäkrade Mats Nylander (och efter honom Dagmar och Olof Nylander) fastigheten från 1940 till slutet av 1960-talet. Tomten tillhörde det område i ”Karlstorpsängen” som JG Westman förvärvade 1920. 1938 års fastighetskalender uppger A S Andersson som ägare. Troligen åsyftas fastighetshandlaren Axel Andersson, Kisa (se nedan under Fridhem), som ägde flera tomter i Brokind. SvB/Br/Fkal.
BOKÄRR – Botkärrsvägen 3 Bokärr är ett f d torp (tidvis enbart stuga utan jord) under Saxtorp som varit bebott åtminstone sedan 1727 fram till 1940. Därefter har stugan utnyttjats för fritidsboende. I socknen finns ännu ett torp med namnet Bokärr, ett f d soldattorp söder om Kåtebo. För båda har enligt ortnamnsregistret namnvarianter Botkärr/Bottkärr förekommit. Det kan förklara gatunamnet Botkärrsvägen. Fastigheten – Saxtorp 1:28 - avstyckades och såldes 1946 av Saxtorps ägare David Spets till Karl Erik Lagerström, som innehade stugan till mitten av 1960-talet. ToS/Ortnamnsregistret/Br/Ingvar Holm.
Foto: Ivar Andersson, 1927-28.	BONÄSUDDEN – Rängenvägen 16 9 april 1926 köper Byggnadsfirman I. Cederberg tomt nr 25 – Brokind 1:35, ca 0,4 hektar - på landsvägens uppsida. Det är ett mysterium att fastigheten, som inte ligger på en udde, får samma namn som ett område i grannorten Bestorp. Ett år senare säljer Anders och Ida Sofia Cederberg nästan halva tomtytan, tomt 25 B, till skräddaremästare Algot Clasén, som på den nya fastigheten - Brokind 1:37 - bygger huset Ekliden. På kvarvarande del av sin tomt uppför Cederbergs dels ett bostadshus, dels en mindre affärsbyggnad, ”Bläckhornet”, intill vägen. För båda byggnaderna tecknar Anders Cederberg försäkringar 1928. Kyrkboken bekräftar att Cederbergs flyttade in i sitt hus på hösten det året. Uppgiften i SvB att byggnadsåret skulle vara 1920 är därmed felaktig. 1938 ägdes Bonusudden av G Svensson, och från 1946 och många år framåt av kantor Per och fru Gertrud Sondén. ”Bläckhornet” har under åren tjänstgjort som bl a butikslokal och plåtslageriverkstad. Lantm/SvB/Fkal/Br/Förs.
BORRUD – Wigoffs väg 6 28/4 1916 säljs ”tomt 54” – 2770 kvm - till Anna Linderstam, Linköping. När hon 1 mars 1918 anhåller om avstyckning uppges ”Tomten numera bebyggd”, och att fastigheten – Brokind 1:18 - ska heta Borrud. Från 1923 till omkring 1930 ägs Borrud av förre stationsföreståndaren Karl Oskar Julius Malmén och hans hustru. 1938, eller några år tidigare, övertogs fastigheten av T Allard, som ägde den till början av 1960-talet. Lantm/Br/Fkal/Förs. Foto: Ivar Andersson, 1920-talets slut eller början av 1930-talet.
Sven W Hedlund ses här i skägg med en rad släktingar utanför stugan Brink. Foto: Ivar Andersson, 1920-talet.	BRINK – Rängenvägen 34 Brink har varit en stuga, och tidvis ett torp med jord, under Saxtorps Nedergård. På en karta –”Geografisk Delineation” över Broo Sätesgårds ägor från 1720 är ”Hedelunds Torp” (= Brink) utmärkt strax utanför Broos ägogräns, med tillägget ”Nyl. Opsatt på Skogen, har ännu inga ägor”. Från 1727 till 1939 hade Brink till namnet kända invånare. Bland dem kan nämnas smederna Botvid Hedlund (1812-1892) och hans son Sven Wilhelm Hedlund (1846-1929). Botvid var klensmidesmästare vid Brokinds gård och byggde på ledig tid klockor. Läs ”Om Botvid i Brink och hans klocka” här på hemsidan. Sven W Hedlund hade som uppdrag att ”serva” tornuret i Vårdnäs kyrka. SvB/ToS/www.vardnashbf.se – Om Vårdnäs – Berättelser.
BROKINDS JÄRNVÄGSSTATION Stationsbyggnaden – Saxtorp 1:15 - stod klar inför järnvägsinvigningen 1902. Den förste stationsinspektoren Sabelström stannade endast några månader. Den näste, den unge Uno Phalén, blev kvar i tolv år. 1907 installerades telefon. Den ursprungligen ljust gula fasadfärgen byttes 1913 till röd. Elektricitet drogs in 1927. 1955 byggdes loggian utanför väntsalen igen. 1966 drogs bemanningen in. Tre år senare såldes stationsbyggnaden, som därefter varit privatbostad och fått förändrad exteriör. Från 1902 till 1920, och från 1952 till nedläggningen 1966, var stationen även postkontor. På tomten stod Östergötlands grövsta avenbok. Den blåste för några år sedan omkull. Adell och Brännlund: Östra Centralbanan, 1999/Skyddsvärda träd i Östergötland, 2009.
BROKINDS SNICKERIFABRIK – Sandviksvägen Snickerifabriken uppfördes 1938 en bit upp i backen, väster om Granlund. I ÖOB (1946) uppges att de dåvarande ägarna – Aron Patriksson, Herman Björk, Tore Karlsson och Åke Östergren - byggt och startat fabriken. Marken som togs i anspråk var (enligt en avstyckningsplan upprättad av lantmäteriet 1935) fyra tänkta villatomter (1:82-88) i en rad söder om tomtraden (1:81-87) Vinkelvägen 7, 9, 11 och Lovabacken 3, och norr om den gamla vägen mot Brokinds gård. Av vem fabriksgrundarna köpte tomtmarken är obekant. Den tillhörde ”Brokinds tomtområde nr 1” (se nedan), som efter greve Henrik Falkenbergs död 1926 kommit i Bjarne Berghoffs händer. Kanske greve Göran Falkenberg, som1933 köpt tillbaka Brokinds gård från Josef Berghoff, även köpt tomtområdet av den senares son Bjarne Berghoff? En annan möjlighet är att Axel Andersson, ”bryggar’n i Kisa”, som bevisligen ägt tomter i Brokind, hade förvärvat återstoden av tomtområdet av Berghoff. Aron Patriksson var den ledande kraften i företaget i det tidiga skedet. Det menar Stig Nilsson, som började som springpojke åt Patriksson 1942 och därefter arbetade som snickare i företaget nästan fram till pensionen). I en bok om östgötska kommunalpolitiker under 1950-talet uppgav Åke Östergren (f 1914) att ”Brokinds Snickerifabrik, Östergren & Co” hade etablerats 1939. I samband med en utbyggnad 1941 bildades företaget, som producerade inredningssnickerier, om till aktiebolag. 1951 var antalet anställda 13. Östergren köpte ut de andra delägarna och blev 1955 bolagets vd. Enligt tidens sed kallade han sig fabrikör.	Snickerifabriken som den såg ut på 1950-talet. Foto: Paul Aineström. 1970 såldes snickerifabriken till Sigvard Johansson och Ingemar Levin. Några år senare, med 27 anställda, behövdes rymligare och mera tidsenliga lokaler. I stället för att bygga nytt vid ”kyrkkorset” på Saxtorps mark, som kommunen föreslog, valde man att flytta till Linköping. Inom några år tvingades företaget lägga ner verksamheten. Fabrikstomten i Brokind hade vid flytten sålts till Nyckelhus AB. 1978 uppfördes där 15 hus, varav de flesta utmed den nya gatan Granlundsstigen. P g a det höga ränteläget vid den tiden stod ett antal hus tomma i flera år innan de fann köpare. ÖOB/SvB/Br/Svensk kommunalförvaltning – Östergötlands län, 1958 /Stig Nilsson/pressklipp.
BROKINDS TOMTOMRÅDE NR 1 Avsöndring av mark från fideikommisset krävde godkännande av Kungl. Maj:t. När greven nu ville sälja ett tomtområde krävdes också medgivande av hans bror, Melker Falkenberg, och likaså av friherre Ulf C:son Sparre såsom god man för grevens omyndiga barn. Två gode män skulle tillse att köpeskillingen deponerades i Riksbanken som fideikommisskapital. Endast ränteavkastningen kunde fritt disponeras av Henrik Falkenberg, fideikommissarien. ”Brokinds tomtområde nr 1” – med beteckningen Brokind 1:2 - omfattade drygt 24 hektar. Köpesumman bestämdes till 10 000 kr för marken och 5 000 kr för skogsvärdet. Carl Fr Johansson påbörjade tomtförsäljningen redan innan Konungens befallningshavande, landshövdingen, fastställde avsöndringen 12 april 1912. I de olika tomtköpsavtalen fastslogs att ”dansbana eller annan för närboende störande nöjestillställning må icke å tomten anläggas eller förehavas.” Inte heller industriell verksamhet tilläts. Länsbokhållare Johansson gjorde tomtaffärer fram till april 1914. Därefter sålde greve Falkenberg själv tomter från området han två år tidigare sålt som en helhet till Johansson. Det är lätt att misstänka att Johansson varit grevens bulvan och att köpet av tomtområdet därmed varit en skenaffär. För detta talar också att köpesumman, som alltså skulle läggas till fideikommisskapitalet, är iögonfallande låg. Redan i försäljningen av två tomter, visserligen de största, Brokind 1:3 och 1:4 (Gucksbo och Ekbacken), hade de 10 000 kronorna tagits igen. Till bilden hör att fideikommisset Brokind länge lidit av dålig ekonomi. Det fick till följd att hela godset 1918 såldes till grosshandlare Gustaf Andersson, Örebro, som några månader senare i sin tur sålde det till direktören och hästuppfödaren Josef Berghoff, Stockholm. Efter att greve Falkenberg avlidit 1926 var Bjarne Berghoff, son till Josef Berghoff, den som sålde tomter från ”tomtområde nr 1”. Det fortgick så länge vi kan följa tomtavstyckningarna på lantmäteriets hemsida, t o m 1928. Tilläggas kan att lantmäterikartan 1907 reviderades flera gånger. Tomtnumren som ofta förekommer i denna sammanställning tycks grunda sig på 1915 års revision, utförd av lantmätare Kullgren. Dessa kartunderlag finns tyvärr inte att tillgå. Däremot har vi genom Mats Lundborg i Lovatorp fått tillgång till en ”styckningsplan å återstående delar av fastigheten Brokind 1:2 eller den från Brokind 1:1 avsöndrade lägenheten Brokinds tomtområde nr 1 …. upprättad år 1935 … ”. Där har åtta villatomter lagts ut i området mellan blivande Vinkelvägen (väster om Växelbacken) och gamla vägen mot Brokinds gård. Som framgår ovan ianspråktogs fyra av dessa tomter av snickerifabriken, när den etablerades 1938. Vidare uppdelas marken öster om Växelbacken och väster om 1: 69 och 1:34 (Högalid) i tre villatomter. Här finns också uppdelningen av tomten mellan Högalid och Vinkelvägen/Genvägen i fyra relativt små tomter med. Enligt en fastighetskalender 1938 fanns då endast ett halvt hektar kvar inom fastighetsbeteckningen Brokind 1:2, nämligen området mellan Barrhyddans tomt och Sjöstigen. Som ägare angavs en B Svensson. Lantm/styckningsplan 1935.
BRUNNSVIK – Rängenvägen 10 1933 förvärvade förre lantbrukaren Erik Fridh och hans hustru Anna en 0,3 hektar stor tomt - Brokind 1:63 - i sluttningen ovanför landsvägen. Året därpå uppfördes ett bostadshus med två lägenheter. Efter att fru Fridh avlidit 1941 bodde Erik Fridh kvar till in på 1960-talet. Husets namn Brunnsvik anspelar på närheten till sägenomspunna Brunnskällan. ÖOB/SvB/Fkal/Br/Förs.
		EKBACKEN – Rängenvägen 21 Länsbokhållare Carl Fr Johansson, som just hade förvärvat ”Brokinds tomtområde nr 1” av greve Henrik Falkenberg, säljer 19 februari 1912 en 3,65 hektar stor tomt - Brokind 1:4. Köpare är Ludvig Aurell, direktör för Östergötlands Enskilda Bank. Köpesumman är 4 800 kr. I SvB uppges bostadshuset vara uppfört 1913-14. Efter att bankdirektör Aurell avlidit 1927 säljer dödsboet dels en remsa av tomten till JG Westman, ägare av grannfastigheten Brokind 1:3, Gucksbo, dels hela återstående fastigheten till grosshandlare Manne och fru Hanna Larsson. I den familjens ägo har Ekbacken varit sedan dess. Lantm/SvB/Br. Foto: SvB, 1951.
EKEFUNK – Vinkelvägen 1 1936 förvärvade 23-årige skräddaremästaren Ragnar Lindbergh och hans fru Gunborg tomten Brokind 1:95, ca 2 000 kvm. Lindbergh hade vuxit upp som fosterson i familjen Grahn i Karlstorp och gått i lära hos skräddare Clasén i Ekliden. Huset som makarna Lindbergh lät bygga intill Ekliden uppfördes i tidens funkisstil och döptes till Ekefunk. Försäkringar finns förtecknade hos Östgöta brandstodsbolag från 1936. Ragnar Lindbergh drev här skrädderiverksamhet till slutet av 1950-talet och sålde p g a avflyttning fastigheten 1966. Tomten tillhörde det område i ”Karlstorpsängen” som JG Westman förvärvade 1920. Vem som sålde tomten till Lindberghs saknas uppgift om. Lantm/Fkal/Br/SvB/Magnus Lindbergh
EKEHEM – Vinkelvägen 3 SvB uppger att Ekehem byggdes 1947-48, medan ÖOB anger 1934. Båda påståendena är felaktiga. Enligt brandstodsbolagets register försäkrades Ekehem från 1938 av Folke Tapper. Han var äldste sonen (f 1913) i Gottfrid och Alfrida Miliana Tappers familj. De bodde i Erikslund och kunde 1939 flytta in i det nybyggda huset. Från 1945 stod Gottfrid Tapper (jordbruksarbetare enligt kyrkboken) som Ekehems ägare, och under 1950-talet sterbhuset efter honom. Tomten, eller tomterna, omfattade 4 077 kvm. I fastighetskalendern 1938 är det fråga om en tomt, Brokind 1:74, som ägs av fastighetshandlaren Axel Andersson, Kisa, (se Fridhem). Antagligen var det på Anderssons begäran som tomten i 1935 års styckningsplan (se ovan Brokinds tomtområde nr 1) delades i fyra – 1:74-77. Uppdelningen var alltså gjord när Tappers blev ägare av tomten/tomterna. De tyckte att de behövde två av tomterna för sitt hus, med den följden att Ekehem står på en tomtgräns. 1958 försäkras Ekehem av en helt ny ägare, Henrik Samuelsson, tidigare lantbrukare i Snår. Fastigheten förblev i familjen Samuelssons ägo till omkring 1980. De två obebyggda tomterna såldes och bebyggdes först omkring millennieskiftet. SvB/ÖOB/Br/Fkal/Förs/Lantm styckningsplan 1935/Margareta Skinnars.
EKELID – Vinkelvägen 8 Ekelid – Brokind 1:66, 1905 kvm - byggdes med två lägenheter åren 1937-1938. Byggherrar uppges de fyra ägarna till Brokinds snickerifabrik, som startades 1938, ha varit. Liksom i fråga om fabrikstomten saknas uppgift om vem som sålde Ekelid-tomten till dem. Kyrkobokförd på fastigheten från 1937 var Eskil Karlsson, vilken också i 1938 års fastighetskalender anges som ägare. Denne stod också som försäkringstagare för fastigheten några år. Åtminstone därefter ägdes Ekelid av fabrikens delägare, eller av deras aktiebolag. Delägaren Åke Östergrens tycks ha varit bosatt i villan med sin familj några år på 1940-talet. I kyrkboken framgår att ett stort antal personer – antagligen anställda vid snickerifabriken - bott i Ekelids lägenheter, i många fall för en kortare tid. För en flygelbyggnad med en liten lägenhet anges 1935 eller 1936 som byggnadsår! Tomten har i senare tid beskurits av två nybildade fastigheter nedom Ekelid. ÖOB/Fkal/SvB/Br.
EKHAMRA – Karlstorpsvägen 1 Byggnadssnickare Hugo Olsson och hans hustru Svea köpte 1945 (enl SvB) tomten Saxtorp 1:25 av David Spets, Saxtorpsgårdarnas ägare. Villan som uppfördes gavs namnet Ekhamra. Under 1947 blev Olssons kyrkobokförda på sin fastighet. Längre än till 1958 tycks de inte ha bott kvar. SvB/Br/Förs.
Forts. i del 2 – Ekhyddan – Lilla Vik.