Från Alvik till Änggården, del 3 Lillhem – Änggården Länk till del 1 – Länk till del 2
LILLHEM – Rängenvägen 23 Fröken Emma Andersson, som sedan ett par år var Vårdnäs sockens barnmorska, köpte 1 april 1916 ”tomt 51” intill vägen, ett stenkast från järnvägsstationen. I köpeavtalet står att ”Fröken Andersson äger rätt att hava roddbåt vid s k byk- och badstället.” På tomten – Brokind 1:24 – uppförs 1920 villan Lillhem. 1922 gifter sig ägarinnan och blir fru Bergman. Förutom bostad åt familjen rymmer Lillhem lokaler för ett barnhem, som med hjälp av flera anställda flickor drivs vid sidan om barnmorskeuppgiften. I en flygelbyggnad, tillkommen 1931, finns en liten lägenhet. På nyåret 1935 avlider maken. När Emma Bergman lämnade barnmorsketjänsten 1938 satsade hon på en ny verksamhet i Lillhem. Det tidigare barnhemmet förvandlades till café, och i källaren inreddes ett bageri. Caféverksamheten pågick till omkring 1960. Lantm/Br/ÖOB/Förs.		Emma Bergman framförs sitt nybyggda hus, Lillhem. Foto: Ivar Andersson, 1920-talet.
LILLVIK – Rängenvägen 5 19 augusti 1912 säljer Carl Fr Johansson en tomt på 5 700 kvm vid Lilla Rängens strand – Brokind 1:5, kallad Lillvik – till Nils och Ellen Hjelmerus för 1 037 kr. Tomten är avsedd för en villabyggnad, för vilken ritningarna ska godkännas av säljaren. I avtalet sägs inget om den varvsrörelse som här kommer att utvecklas och fortgå under större delen av 1900-talet. Efter Nils Hjelmerus död 1947 drevs Brokinds Varv vidare i flera decennier av sonen Rune Hjelmerus. I det senare skedet tillhandahölls båtservice. Båttillverkningen hade upphört tidigare. Fastigheten är troligen den enda i Brokind som från tomtköpet i det tidiga 1900-talet ännu finns i samma familjs händer. Lantm/Förs.
LOVATORP – Vinkelvägen 12 Bjarne Berghoff sålde i september 1926 ”tomt 8” (Brokind 1:36) till direktör Gösta Lindman. För drygt 0,5 hektar betalades 3 036 kr. 1928 köpte Lindman även en del av ”tomt 7” (Brokind 1:40). Villan som byggdes - Lovatorp – var avsedd att vara fritidsbostad. Att försäkring finns noterad hos brandstodsbolaget först från 1933, tyder på att Lindman inte gjorde sig någon brådska med husbygget. Under 1930-talet utökades Lovatorps tomt, så att den sträckte sig från landsvägen upp till Sandviksvägen (gamla vägen till gården). 1938 omfattade Lovatorp, då med beteckningen 1:72 – 1,64 hektar. Familjen Lindman tycks ha ägt fastigheten till 1959. Då styckades den till sju villatomter, varav en var bebyggd med villan Lovatorp (1:144). Det blev dessutom en ”rest” av stamfastigheten 1:72 närmast Sandviksvägen. Denna plus tre villatomter (1:141-143) söder om Vinkelvägen köptes av Brokinds Snickerifabrik. Snickeriarbetaren Josef Johansson, som sedan ett par år bodde i Ekelid med sin familj, köpte Lovatorp (1:144) och två av de övriga tomterna (1:145 och 1:147) medan svärfadern Albin Fransson förvärvade den återstående (1:146). Vid sidan av sitt arbete på fabriken rustade Josef Johansson under kvällar och helger Lovatorp till åretruntbostad, så att familjen kunde flytta dit. Johansson byggde vidare, och 1971 stod familjens nya villa		Lovatorp på vykort från 1943. färdig på granntomten 1:145 (Vinkelvägen 10). Lovatorp samt tomten 1:147 såldes till Rune och Inga Björk. Efter några år i Lovatorp byggde makarna Björk en ny villa på 1:147 i sluttningen mot Rängenvägen. 1985 såldes Lovatorp till nuvarande ägaren Mats Lundborg, som redogjort för ovanstående ”turer” och presenterat en avstyckningskarta från 1959. ”Resten” av 1:72 blev i slutet av 1970-talet västra änden av ”Nyckelhusområdet” på f d snickerifabrikstomten. 1:146 såldes av Albin Fransson till kantor Gösta Krantz och hans fru Emma-Stina. 1969 kunde de flytta in i sin nybyggda villa (Lovabacken 2). Lantm/Br/Fkal/Ekonomiska kartan 8FO,1949/avstyckningskarta 1959/Mats Lundborg/Hans-Göran Johansson.
LYCKHEM – Rängenvägen 28 28 april 1902 säljer LG Eriksson två tomter på ”Brinkgärdet” intill järnvägsstationen till handlanden Knut Malmström, Skärkind, för 1 100 kr. 13 december samma år säljer Malmström tomterna – 2 187 kvm – till Axel Gustafsson (mjölnare vid Brokinds gårds kvarn sedan 1898) med fru Lovisa för 800 kr. På tomterna – benämnda Lycke och Salem – Saxtorp 1:7 och 1:8 - uppförs inom några år butiks- och bostadsfastigheten Lyckhem. Axel Gustafsson överlåter 1908 fastigheten till nämndeman Johan Samuelsson, f d arrendator i Skillberga. Efter dennes död 1932 är det döttrarna Elsa och Gerda Samuielsson som äger och bor i Lyckhem till omkring 1955. Huset rymmer två lägenheter och en butikslokal. Butiken drevs från hösten 1905 och tre år framåt av en Wastesson från S:t Anna, vilken efterträddes av Samuel Oskar Samuelsson. 1917 överlät denne enligt kyrkboken rörelsen till Karl August Karlsson, som drev den till 1927. Näste innehavare, köpman Eidner, kom till Brokind 1928. Han drev denna butik som filial till affären i ”Värdshuset” vid Brokinds sluss. Fem år senare tillträdde Holger Griph, som skulle bli kvar längre än företrädarna. 1942 öppnade Griph dessutom mjölk- och köttbutik i sin nybyggda fastighet Änggården ett par hundra meter bort, där familjen också bosatte sig. Butiken i Lyckhem övertogs ca 1950 av Olle Detterfelt. Efter några år överlät han rörelsen till Lars-Erik Wall, som varit anställd i butiken. Denne drev affären till slutet (?) av 1960-talet. Detterfelt återvände till Brokind och affären i Lyckhem efter att ha kört varubil och innehaft butik på annat håll. I slutet av 1970-talet blev makarna Fält från Rimforsa de sista		Vykort, Anna Höglanders förlag. Lyckhem t v, stationen t h. Foto ur Sveriges Privata Företagare, 1942. som bedrev livsmedelshandel i huset. Sedan 1980 har Lyckhem varit enbart bostad. Lantm/Fkal/ÖOB/SvB/ Förs/Sveriges Privata Företagare 1942/Jan Detterfelt.
NYBORG – Erikslundsvägen 6 Mats Nylander, som 1921 etablerat en smedja på Saxtorp 1:21, förvärvade så småningom en villatomt intill smedjan – Saxtorp 1:22. Efter att ha gift sig 1925 flyttade smeden och hans fru Dagmar (född Samuelsson, från Galtebo) in i Nyborg 1926. I villan, som rymde två lägenheter, bodde familjen tills att man 1937 lämnade såväl smedjan som Nyborg i andra händer och flyttade över järnvägen. Se Landersborg. Ägare till Nyborg var härefter till omkring 1960 förre banmästaren Johan Edvard Lindqvist och, de sista åren, dennes sterbhus. Fkal/ÖOB/Br. NYBORGS SMEDJA – Se Smedjan!
NÄS – Rängenvägen 7 11 juni 1913 köpte major Axel Kindstrand en mer två hektar stor tomt – Brokind 1:9 - kallad Näs. ”Må ej styckas” hette det i köpeavtalet. Tomten bebyggdes med en stor villa ritad av den kände linköpingsarkitekten Axel Brunskog. 1922 utökades tomten med en markremsa utmed östra tomtgränsen, mot bad- och bykplatsen. Under sommaren samma år köptes Näs av ingenjör Magnus Ahnström (1864-1947). Gunnar Elfström, som skrivit en liten bok om Ahnström, uppger att denne köpte fastigheten av förre godsägaren JG Westman, som sedan ett antal år ägde Gucksbo. Westmans innehav av Näs måste ha varit kortvarigt. Magnus Ahnström, som var ogift, bodde på Näs året om med sin hushållerska, trotjänarinnan Ingrid Eriksdotter, samt ännu en tjänarinna och hennes dotter. Han skaffade en anslående gravplats åt sig på Vårdnäs kyrkogård. Sin ärvda förmögenhet hade Ahnsröm testamenterat till en stiftelse för understöd av pauvres honteux, vilken Gunnar Elfström beskrivit i sin skrift. Näste ägare av Näs blev för ett par årtionden framåt Gabriel Falkenberg, vintertid bosatt Norrköping. Fkal/Br/Gunnar Elfström: Magnus Ahnström och hans stiftelse, 2018.
ROSENDAL – Wigoffs väg 3 Trävaruhandlare Gustaf Nilsson köper i februari 1913 en tomt vid Lilla Rängens strand – 0,83 hektar för 2 186 kr. Namnet är Rosendal och beteckningen Brokind 1:8. Den som strax begär fastställelse av avsöndringen är inte Nilsson utan konduktören Erik Gustaf Delin. Denne hade bevittnat Nilssons köpeavtal men var nu två veckor senare tomtens ägare. Delin hänvisar till en lantmäterikarta från 1909 över tomten. Vidare framgår att den redan är bebyggd med ett större bostadshus, uthus och brygga, och att det ”må uppföras ytterligare en villabyggnad.” Greve Falkenberg och Gustaf Nilsson har alltså byggt hus på en förberedd men ännu inte avsöndrad tomt i förhoppning om att det skulle bli en god affär. Förmodligen hade det sin betydelse att man hade en passande befintlig byggnad i åtanke. Rosendals huvudbyggnad är nämligen en ditflyttad f d paviljong från Drabo brunn i Oppeby socken. Verksamheten vid hälsobrunnen lades efter en kort blomstring ner 1888. 1917 sålde Delin Rosendal till överingenjör Carl Johan Uggla, en av bröderna som 1907 grundat ASJ (Allmänna Svenska Järnvägsverkstäderna) i Linköping. Samma år förvärvade Uggla de tre intilliggande tomterna nr 52, 53 och		Vykort från 1930-talet, Anna Höglanders förlag. 55 - Brokind 1:25. Därmed utvidgades Rosendals tomt till 1,46 hektar. Tjugo år senare, 1937, såldes fastigheten till konsul K Albert Ullholm. Han ägde och drev Linköpings Strumpfabrik, företaget som på 1940-talet skulle lansera Ulla-strumpan. I den familjens ägo har Rosendal sedan dess förblivit. Lantm/Br.
ROSENHILL – Växelbacken 7 Den i Brokinds utveckling mycket aktive byggmästaren Thure Karlsson hade från 1945 och några år framåt hyrt Granlund tillsammans med sin hustru. Omkring 1950 förvärvade makarna Karlsson av Johan Johansson i Högalid en tomt i Växelbackens övre del - Brokind 1:114. Här byggde byggmästaren sin egen villa Rosenhill, som tycks ha stått klar 1952. Br.
Foto: Ivar Andersson, 1920-talet.		SANDVIK – Sandviksvägen 2 Sandvik - ett torp under Brokinds gård -har haft till namnet kända invånare sedan 1679. Torpet är utmärkt på en karta från 1685 med åker, äng och hagmark. I slutet av 1800-talet bodde här byggmästare Sandström, på sin tid känd konstruktör och tillverkare av tröskverk. En son hamnade i Kisa, där han gav namn åt en än idag populär skoaffär. När familjen Sandström 1908 flyttat till Granlund flyttade skogvaktarfamiljen Sjöström från Fågelsången till Sandvik. Här bodde Sjöströms fram till att de 1926 kunde flytta in i sitt eget Alvik. På 1960-talet skulle Sandvik komma att förvärvas av arkitekten Kai Bro Sörensen och få en iögonfallande tillbyggnad. ToS.
SJÖSTUGAN - Rängenvägen 31 F d stuga under Brokind, från början under namnet Fiskarehemmet. Tidigaste kända invånare är Hustru Margreth som uppträdde som dopvittne 1703. Namnet Sjöstugan började tillämpas på 1740-talet. På hösten 1915 köpte nygifte stenarbetaren Ernst Lindholm och hans Augusta Ottilia ”lägenheten” Sjöstugan med befintlig stugbyggnad för 700 kr. ”Den av Linköpings Förenade Rederier på tomten anlagda bryggan skall kostnadsfritt få kvarstå”, hette det i köpeavtalet. Stugan revs och ersattes 1916 med ett nytt bostadshus med två lgh. Makarna Lindholm bodde här livet ut. Här bodde också dottern Dagmar med sin make, cykelreparatören och postföraren Tage Fransson, i hela sitt liv. Lantm/Fkal/SvB/ToS.
SJÖVIK – Rängenvägen 33 För 446,52 kr köpte jordbruksarbetaren Adolf V Svensson i Granlund 9 september 1914 en sjötomt norr om Sjöstugan. Tomten - Brokind 1:10, drygt 4 000 kvm - bebyggdes med en ”stugubyggnad i villastil” med två lägenheter. Redan i augusti 1917 sålde Svensson fastigheten till köpman Henning Thorngren. Denne köpte ytterligare 1 530 kvm mark norrut – Brokind 1:17. Från 1933 till åtminstone 1938 tycks Maria Ch Malmén, änka efter förre stationsföreståndaren Oskar Julius Malmén, vara ägare. Makarna hade några år tidigare ägt Borrud. Omkring 1943 förvärvades Sjövik av socknens siste fjärdingsman Martin Andersson, som kom att bo där med sin familj i över tjugo år. I huset fanns också distriktssköterskan under många år. Åtskilliga sa ”Fjälingens”, när de menade Sjövik. Lantm/Br/Fkal/SvB/Förs.		Vykort, hösten 1917: ”Känner du igen jordpåtaren i färd med potatisplockning?”, skriver nyblivne ägaren Henning Thorngren till sin svåger på kortets baksida. ”Bebor n b och har öfre vån uthyrd. Har nu höstat in allt ätbart ... Undrar om du behöfver något potatismjöl, som vi talade om i somras. Jag har rifvit 2 tunnor potatis med tanke på dig. Kan afvara ca 10 kg enl löfte….”. Egna potatis- och trädgårdsland var guld värda detta livsmedelsbristens år. Foto: Oscar Bladh, 1917.
SKOGEN – Saxtorpsvägen 1 Länsnotarie Karl Arnander, som redan ägde Bella Vista-tomten, köpte 25 augusti 1902 ännu en tomt i sluttningen norr om denna. Den nya tomten – Saxtorp 1:5 - var på 2 250 kvm och kallades Skogen. Några månader senare, 29 mars 1903, avled Arnander. Även näste ägare, lanträntmästaren Gustaf Elander, avled inom kort tid efter förvärvet, i slutet av 1904. Änkan Hilda Elander behöll Skogen till sin död 1922. Från det året till omkring 1958 ägdes fastigheten av Sten Törnqvist. Lantm/Fkal/Br/uppgifter fr Håkan Hallberg, Vadstena, i april 2021.
		SKOGSGLÄNTAN – Rängenvägen 6 Byggnadssnickaren Ivar Andersson hade tillsammans med sin bror Ernst byggt villan Granliden med lägenheter åt dem båda. Så småningom ville han och hustrun Hilda ha sitt eget hus. 1932 köpte de tomten Brokind 1:59, längre ner i backen, vid landsvägen. Året därpå kunde de flytta in i Skogsgläntan, som sedan var deras hem för livet. SvB/Br. Foto: SvB, 1951. Ivar Andersson var från ca 1920 till ett par år in på 1930-talet en mycket flitig fotograf. Ungefär vid den tiden då han och familjen flyttade in i eget hus räckte tydligen inte längre tiden, eller kanske intresset, för fotograferingen. Drygt 1 000 av Ivar Anderssons glasplåtar finns i Vårdnäs hbf:s vård.
SKOGSLIDEN – Erikslundsvägen 8 I oktober 1908 köper stationskarlen Gustaf Sekander och hans hustru en tomt i bergssluttningen öster om järnvägen, mitt emot godsmagasinet. Fastigheten – Saxtorp 1:12 - kallas Skogsliden. Tomtytan, 452 kvm, utökades året därpå med 180 kvm, Saxtorp 1:13. Vilket år huset med sina två lägenheter stod klart varierar uppgifterna om, men det försäkrades av allt att döma 1908. (I registret över Brandstodsbolagets makulerade försäkringar anges 1903, men det måste vara felskrivet). 1916 såldes fastigheten till Emelie Fredriksson. 1943 sålde hon till Karl G Andersson, som då innehade smedjan, eller verkstaden, strax intill. Kyrkboken visar att åtskilliga personer hyrt lägenhet, ofta för en kortare tid, i Skogsliden. Br/Fkal/ÖOB/SvB/Förs.		Foto: Ivar Andersson, 1920-talet eller 1930-talets början.
SMEDJAN – Erikslundsvägen 4 Nära järnvägsstationen, norr om Jonsbo, etablerades 1921 en smedja av Mats Nylander, 21-22 år gammal. På fastigheten – Bild ur ÖOB, 1946.		Brokind 1:21 – fanns då också en liten lägenhet (rum med kokvrå). 1931 uppförde Nylander och hans fru Dagmar (från Galtebo) villan Nyborg på tomten norr om smedjan. När verksamheten kommit att inriktas mot rörledningsarbeten flyttades både den och boendet, 1937, över järnvägen till den nytillkomna fastigheten Landersborg vid landsvägen. I den efterlämnade smedjan drevs åren 1937-1941 (?) ”Nyborgs smedja” av Folke Johansson. Från 1942 (?) och några år framåt svarade Karl G Andersson för verksamheten under namnet ”Brokinds smides- och mekaniska verkstad”. Nu ingick även en cykelaffär i verksamheten. Från 1949 och ett tiotal år framåt drev Algot Svensson ”Brokinds bil- och reparationsverkstad”. Under hans tid uppfördes en liten villa, av ”bläckhornstyp”, på tomten. Smedjan revs i slutet av 1950-talet. Villan har senare, av andra ägare byggts om och till. Br/Fkal/ÖOB/Aineström: Vårdnäs socken, 1959.
SMEDSTUGAN Smedstugan var ett torp under Brokinds gård, beläget ett par hundra meter väster om torpet Klinkendal. De första till namnet kända invånarna är drängen Eric Jönsson och pigan Karin Olofsdotter, som gifte sig 1728. Torpet brukades under 1700- och 1800-talen av en lång rad familjer mot skyldigheten att göra dagsverken vid gården. År 1900 flyttade Samuel Petter och Hulda Lovisa Samuelsson dit. 1930 tog sonen Torsten, näst yngst av sju barn, över torpet och brukade det till 1940. Härefter var stugan sommarbostad i många år, innan den revs 1985. ToS.
SOLGLIMT – Rängenvägen 25 I september 1915 skriver seminarierektorn Johan Johansson köpeavtal med Henrik M:son Falkenberg för tomt 56, belägen mycket nära järnvägsstationen, vid landsvägens västra sida. Brokind 1:12. Här byggs villan Solglimt. Åren 1916-1920 står Johansson som försäkringstagare för fastigheten. Härefter är det jägmästaren Einar P:son Wadstein som försäkrar och utnyttjar Solglimt till in på 1960-talet. Till Solglimt kom också granntomten Brokind 1:14 - på motsatta sidan av Wigoffs väg – att höra. 1916 sålde Falkenberg denna tomt (nr 57 på 1915 års lantmäterikarta) till en Ludvig Johansson. Hur och när är oklart, men inom några år har Solglimts nya ägare Wadstein övertagit Brokind 1:14. År 1926 delas tomten i fråga, så att norra halvan (med beteckningen Brokind 1:33) tillförs Caleb Wigoffs Gullhäll, medan södra halvan (med bibehållen beteckning 1:14) står kvar i Wadsteins ägo. Tomten skulle komma att bebyggas, men först sedan trekvarts sekel förrunnit. Lantm/Fkal/Br.
SOLHULT – Växelbacken 1 och 3 Fröken Ellen Ebers, Stockholm, och Herr Charles Wilson, Brokind, köper sommaren 1920 ”tomt 17” vid Växelbacken och landsvägen - Brokind 1:29, 2 830 kvm. 1921-22 försäkrar Wilson fastigheten, men först att bli att kyrkobokförd i Solhult är dikningsförman Bernhard Cederwall med fru och dotter, 1922. Uppgiften i SvB att tomten blev bebyggd så sent som 1927 är därmed felaktig. Senast 1929 finns två bostadshus på Solhult-tomten, båda av mycket blygsam storlek. I övre stugan flyttade Axel Edoff (uppväxt i Bäckstugan nära Stensmålen) och hans fru in 1928, unga och nygifta. Om de ägde eller hyrde bostaden är ovisst. Sonen Ingvar Edoff berättade på sin tid om barndomens vådliga kälkåkning nerför Växelbacken. 1937 efterträddes Edoffs av Lovisa och Alma Larsson. Från 1945 och till slutet av 1950-talet levde Alma där ensam. Enligt Gunnar Lindgren m fl kallades hon för ”Lill-Alma” – kanske för att det fanns en Alma även i Granliden längre upp i backen. I huset längre ner, med ett rum och kök, bodde enligt kyrkboken sadelmakare Oskar Jonsson med familj från 1929. I SvB påstås huset ha byggts 1927. Gunnar Lindgren, uppväxt vid Brokinds gård, berättar att Jonssons verkstad låg som i en grop, och att sadelmakaren fick heta ”Jonsson i gropen”. Lindgren minns att Jonsson varje år kallades till gården för att se över tömmar och seldon i selkammaren.	Den ursprungliga tomten Brokind 1:29 (Solhult) utgjordes av tomt 17 på 1915 års lantmäterikarta över ”Brokinds tomtområde”, framgår av detta utsnitt. Sadelmakarfamiljen bodde kvar i Solhult till långt fram på 1960-talet. Vilket år fastigheten delades i två är oklart, men det bör ha skett i samband med att bostadshus och verkstad i slutet av 1920-talet kom till på nedre tomthalvan. I 1938 års fastighetskalender står den som ”Solhult nr 2”, med beteckningen Brokind 1:64. Övre tomthalvan behöll gamla beteckningen 1:29. Lantm/Fkal/SvB/Br/Förs/Gunnar Lindgren/Anders Nyberg.
SOLLIDEN – Vinkelvägen 5 Målarmästare Erik Thulin och hans hustru Hjördis blev under 1938 kyrkobokförda på fastigheten Solliden, Brokind 1:78, 1632 kvm. Tomten köpte de av Johan Johansson, Högalid, som ägde hela ”kvarteret”. Villabygget uppges ha varit färdigt först 1943. Försäkringar för fastigheten finns noterade i brandstodsbolagets register i Erik Thulins namn till några år in på 1960-talet. Förs/SvB/Br.
SOLSÄTER – Granlundsstigen 1 Tomten Brokind 1:69 hade under 1930-talets förvärvats av Johan Johansson i grannfastigheten Högalid. I 1950-talets början såldes tomten till Stig Nilsson som arbetade vid snickerifabriken. Efter att ha slitit hårt med grunden till ett hus på tomten, sålde Nilsson den till målaren Åke Wallin, som uppförde villan Solsäter. Försäkringar finns noterade i Wallins namn från 1955 och många år framåt. (Stig Nilsson byggde några år senare en villa högre upp i backen, utmed Melskogsvägen.) Göran Samuelsson/Br.
SOLVIK – Rängenvägen 18 Elmer Andersson, som hade drivit lastbilsåkeri sedan 1933, och hans hustru Greta köpte 1936 en tomt utmed vägen genom det framväxande samhället. Den tillhörde det område i ”Karlstorpsängen” som JG Westman förvärvat 1920. Vem som sålde tomten - Brokind 1:94, 1332 kvm - saknas uppgift om. Eftersom Elmer Andersson 1938 inte taxerades för mera än tomtvärdet var villabygget antagligen inte fullföljt det året. Åtminstone till några år in på 1960-talet bodde Anderssons kvar på fastigheten. ÖOB/SvB/Br.
SOLÅKER – Vinkelvägen 11 1946 förvärvade Åke Östergrens, delägare i Brokinds snickeri, och hans fru Solveig tomten Brokind 1:85. Här uppförde de under 1947 och 1948 villan Solåker. Tidigare hade de under några år bott i den av snickeribolaget ägda villan Ekelid. SvB/Br.
TALLBACKEN – Sandviksvägen 1 Birger Andersson uppdrog 1938 åt den lokale byggmästaren Thure Karlsson att uppföra villan Tallbacken i den gamla vägens (Sandviksvägens) tvära och branta krök. Den starkt kuperade tomten, 3 100 kvm, fick beteckningen Brokind 1:100. 1947 förvärvades fastigheten av lantarbetare David Axelsson och hans fru Hildur Axelsson. De bodde i Tallbacken åtminstone under 1950-talet. ÖOB/SvB/Fkal/Br.
VETERINÄRVILLAN – Rängenvägen 1 I en tid då det ännu fanns många lantbruk med nötkreatur och andra husdjur var det viktigt att ha en veterinär stationerad i bygden. Av det skälet byggde Vårdnäs kommun 1947 en villa som tjänstebostad åt distriktsveterinären. Tomten för ändamålet - omkring ett tunnland (inemot 5000 kvm) – skänktes av greve Göran Falkenberg, Brokinds gård. 1966 sålde kommunen (som 1952 blivit Vårdnäs storkommun) villan till veterinär Torsten André. Brokind 1:109. SvB/Br/Kommunnytt från Vårdnäs, 1970.
VILAN – Se Hvilan.
VILLA VIBO – Rängenvägen 17 När fru Emma Freese i Villa Vik/Gucksbo i slutet av 1930-talet styckade av två tomter för försäljning, köptes den närmaste (från Gucksbo sett) av färghandlare Einar Wiberg, Linköping. På tomten – Brokind 1:110 - uppfördes ett fritidshus i tidens rådande funkisstil. Huset var ritat av Melker Anderssons högt ansedda arkitektbyrå i Linköping. Familjen Wiberg kallade sitt sommarställe för Villa Vibo. Inger Örman.
VILLA VIK – Se Gucksbo.
ÄNGDALEN – Rängenvägen 2 I den smala remsan mellan gamla och nya vägen vid ”badplatskröken”, skaffade sig muraren Kurt Larsson och hans fru Margit 1948 en tomt – Brokind 1:92. Åtminstone 1938 hade den ägts av ”tomthandlaren” Axel Andersson, Kisa. Här byggde makarna Larsson samma år villan Ängdalen och blev närmaste grannar till Kurts föräldrahem Eriksdal. SvB/Fkal.
ÄNGGÅRDEN – Rängenvägen 24 På ”snibben” – Brokind 1:106 - mellan nya landsvägen och gamla vägen (Melskogsvägen) byggde handlanden Holger Griph 1941 bostads- och affärsfastigheten Änggården. Här drev Griph kött- och mjölkaffär parallellt med sin egen livsmedels- och diverseaffär i Lyckhem. 1950 övertogs fastigheten av Olle Detterfeldt och Marcus Svensson. De var svågrar och bodde med sina familjer på var sin våning i huset. Medan Detterfelt tog hand om butiken i Lyckhem drev Svensson butiken i Änggårdens suterrängplan. Marcus Svenssons affär upphörde i slutet av 1960-talet. Fastigheten förvärvades därefter av Olle Nylander, som bostad och som kontor för Nylanders VVS, det vill säga företaget i intilliggande Landersborg. ÖOB/SvB/Br/Sveriges Privata Företagare 1942/Jan Detterfelt.		Foto ur boken Sveriges Privata Företagare, 1942.