Vykort
utgivet av Sahlströms förlag, tidiga 1900-talet. |
Vykort
från 1930-talet (?). |
|||
När godskomplexen Brokind och Västerby
såldes ut Under 1920- och
1930-talen ökade hemmansägarna i antal i Vårdnäs,
medan jordbruksarrendatorerna blev färre. Det som hände var att gårdar och
torp, som i århundraden tillhört herresätet Brokind,
i rask takt såldes ut. Köparen var i flera fall den tidigare arrendatorn, men
även andra grep tillfället att bli ägare till ett litet eller medelstort
lantbruk. Det här inträffade under perioden 1918-1933,
när Brokind inte ägdes av ätten Falkenberg,
utan av den hästsportintresserade modehusdirektören Josef Berghoff
i Stockholm. Västerby – Vårdnäs sockens näst
största gods – hade två, tre årtionden tidigare genomgått samma utveckling. På sidan Sålda gårdar och torp finns en
sammanställning över de många fastighetsaffärerna, det vill säga så långt vi
funnit uppgifter om dem. |
||||
Melker H G
Falkenberg (1841-1906), greve, fideikommissarie på Brokind. Foto ur porträttgalleri. Henrik O M:son
Falkenberg (1874-1926), greve, fideikommissarie på Brokind från 1906 fram till gårdens försäljning 1918.
Porträttgalleri. Under Josef Berghoffs tid som ägare till Brokind
1918-33 bedrevs stuteri på gården. Foto: Ivar
Andersson, 1920-talet. Sjövik, byggt ca
1915, ett av de första husen på ”Brokinds tomtområde” i järnvägssam-hället Brokind. Tidigare hade
tomter sålts från Saxtorps Nedergård. Ivar A,
1920-t. Efter att Sundsmåla
1923 ropats in Gottfrid Jonsson på auktion, efterträddes snart de gamla
stugorna (teckningen) av en ny mangårdsbyggnad. Kolorerat privatfoto. Karlemåla, som
varit två torp, blev 1932 en självägd gård. Åkermarken utökades på Viggebys
bekostnad, De gamla stugorna ersattes av ett nytt bostadshus. Gods och gårdar
(Gog), 1939. Stensvassa
Frälsegård. Gog 1939. Galtebo köptes fritt 1932
av arrendatorn Carl August Samuelsson. Foto: Jacob Bergin, tidigt 1900-talet. Erik Nilsson och
David Andersson arren-derade Brokinds gård 1932-33. Foto ur Nilssons bok om sitt liv. Viggeby blev kvar i
Brokinds ägo och drevs som arrendegård till 1960-talet. Foto:
? Greve Göran
Falkenberg (1904-1965), fideikommissarie på Brokind från 1933 till sin död. Porträttgalleri
Östergötland, 1937. |
BROKIND – eller Broo/Bro, som herresätet benämndes ända in på 1600-talet
– hade vid medeltiden förvandlats från bondby till en befäst stormannagård.
Vid forsarna mellan Järnlunden och Lilla Rengen
kunde mäktiga herrar kontrollera dem som söderifrån- landvägen eller sjövägen
- försökte ta sig uppåt landet. ”I seklers gryning sutto på Broo höga Östgöta
Jarlar”, förfäder till kung Sverker, påstås det. Då är vi nere på 1100-talet,
kanske 1000-talet. Senare under medeltiden hade medlemmar av folkungaätten
sitt säte på Broo. Under 1300-talets senare del
införlivades gården i Bo Jonsson Grips ofantliga fastighetsimperium. Härefter
kom den att i nästan tre hundra år tillhöra ätten Natt och Dag. Måns Johansson Natt
och Dag residerade på Broo i mitten av 1500-talet.
Han var östgötsk lagman, riksråd och en av Gustav Vasas mest betrodda män.
Han hade en central roll i kungens kamp mot Nils Dackes upprorsstyrkor. Måns
hustru var den ännu idag omtalade Barbro Eriksdotter
Bielke, ”Barbro Påle”. Måns Johansson var
stor jordägare. I jordeböcker, som upprättades efter hans död på julnatten
1555, redovisas 348 gårdar, varav 39 i Vårdnäs. Se Brokinds gård - Broo i Kind. Efter Gustaf
Persson Natt och Dags död 1694, och arvstvister som följde, övertogs godset
1706 av svärsonen Henrik Georg Falkenberg af Bålby. Dennes dotter Anna Maria Falkenberg, gift Sparre,
uppförde det nuvarande slottet efter att den medeltida borgen/slottet
eldhärjats 1726. Sedan dess har Brokinds gård, med undantag för åren 1918-1933, förblivit i ätten Falkenbergs ägo. Fideikomiss bildas För att undvika att
godset splittrades i kommande arvsskiften, utnyttjade Anna Maria Falkenberg
möjligheten att inrätta ett fideikommiss. Därmed kunde arvsreglerna
förbigås och godskomplexet överlåtas odelat till den som utsetts till näste
fideikommissarie. Anna Maria efterträddes som fideikommissarie av sin lärde
brorson, riksrådet Melcher Falkenberg. 1778
upphöjdes denne till greve av Gustaf III. Fideikommisset omfattade till en
början 10 ¾ mantal jord, men utökades under 1700-talet till 23 ¼ mantal.
(Mantal var ett mått för åkrars och ängars areal och avkastning, och låg till
grund för beskattning.) Fideikommiss var
också en tvångströja. Fideikommissarien tilläts inte sälja eller belåna någon
del av egendomen utan tillstånd av Kungl. Maj:t. Om
tillstånd gavs måste intäkten av det försålda läggas till
fideikommisskapitalet. Endast avkastningen kunde fideikommissariens förfoga
över. 1810 upphävdes rätten att inrätta nya fideikommiss i fast egendom. Brokinds
fideikommiss behöll under 1800-talet ungefär samma omfattning som vid
1700-talets slut. De många underlydande gårdarna brukades av landbönder, d v
s arrendatorer. Till godset hörde också ett stort antal torp vars innehavare
gjorde dagsverken på Brokind. Byarna Eggeby och Eggebynäs söder om
huvudgården avhystes under 1800-talet. Åkrarna brukades därefter från
huvudgården, medan husen i de båda byarna blev arbetarbostäder. Utarrendering och
försäljning Från slutet av
1800-talet utarrenderades även huvudgården. Enligt församlingsboken
tillträdde A C Sundstedt från Flytthem, Horn, som arrendator av Brokind någon gång under åren 1886-1991.
Han efterträddes av John Almqvist, och 1895-1897 av
en Nordefeldt. Från 1898 till några år in på
1900-talet arrenderades gården enligt anteckning i församlingsboken av major
Carl Hj Boheman m fl. Antagligen står ”m fl” för
ett bolag. Boheman flyttade inte från sin egen
herrgård Anneberg utanför Gränna, utan anlitade en förvaltare, J G Johansson,
att leda jordbruksdriften vid Brokind, till 1907.
Från 1907 till 1910 står Erik Landström (e o hofrättsnotarie)
som gårdens ”brukare”, d v s arrendator. Han följdes 1910-1912
av J V Pettersson. Från 1912 och fem år framåt stod N A Åkerström för
arrendet. Vem som svarade för gårdsdriften efter att godset sålts 1918 (se
nedan) framgår inte, men 1922 tillträder Carl Edvard Linge
som arrendator. Efter några år ändras Linges roll.
I stället för arrendator blir han Berghoffs
inspektor (eller förvaltare). När Brokinds gård
1933 återgått i ätten Falkenbergs ägo tillträdde David Andersson och Erik
Nilsson från Björsäter som arrendatorer. De fick lämna gården redan efter ett
år. Greve Göran Falkenberg tog då själv ansvaret för driften med hjälp Linge, som därmed återvände till Brokind.
(Se Berättelser /erik_nilsson_berattar.htm Erik Nilsson
berättar om året som arrendator på Brokind, 1933-34.) VÄSTERBY, socknens näst största gods, förvärvades 1851 för
120 000 riksdaler banco av greve Henrik G Falkenberg på Brokind. Med Kuseboholm och
övriga underlydande gårdar omfattade köpet 11 3/8 mantal. Säljare var greve
von Saltza på Mem (vid
Slätbaken), som hade ärvt Säby (Bjärka-Säby) och Västerby efter sin barnlöse
kusin Germund Ludvig Cederhielm. Därmed kontrollerade greven mera än hälften av
jordbruksmarken inom Vårdnäs socken. Västerby, som
stod utanför Brokinds fideikommiss, ärvdes efter Henrik G Falkenbergs död
1873 av den yngre sonen Henrik C A (1845-1898),
medan äldste sonen Melcher H G (1841-1906) tog vid
som fideikommissarie på Brokind. Det Falkenbergska innehavet
av Västerby varade i ca femtio år. Av de underlydande gårdarna såldes 1876,
strax efter gamle grevens bortgång, Dänskebo (1 ½ mtl).
Enstaka försäljningar skedde under 1890-talet. Efter att Henrik C A
Falkenbergs avlidit 1898 avyttrade sterbhuset en lång rad gårdar – däribland Kuseboholm, Stubbetorp och Sjögesätter.
Se Sålda
gårdar och torp. Flera av gårdarna under Västerby var större än de som
tillhörde Brokind. Här kunde köparen vara en
kapitalstark person som avsåg att arrendera ut gården, eller att sälja den på nytt. Aktiv i fastighetshandeln i östra
sockendelen var bl a smålänningen
Nils P Danielsson, som på kort tid byggt upp ett skogs- och sågverksimperium.
I samband med Östra centralbanans tillkomst 1902 startade han sågverk i Bestorp. Danielssons förvärv av Sätramålen och Ås var led
i sågtimmer-försörjningen. 1913 avyttrade
sterbhuset efter Henrik C A Falkenberg även huvudgården Västerby (4 mtl), tillsammans med torpen Snår och Stora Ängen.
Köparen var H E Bremer, som fem år senare, 1918, sålde vidare till Axel V
Hanzon, vars familj ägde och brukade Västerby till 1948. ”Brokinds
tomtområde” Tillbaka till BROKIND.
Där fanns p g a fideikommissreglerna inte samma rörelsefrihet som vid
Västerby. Som nämnts brukades huvudgården i flera årtionden av arrendatorer.
Greve Melcher H G Falkenberg avled 1906 och
efterträddes som fideikommissarie av sonen Henrik O Melkerson Falkenberg (1874-1926). Han skrev sitt namn Henrik M:son Falkenberg. Som redogörs för på
sidan Brokinds
samhälles tidiga tomthistoria, förberedde nye
fideikommissarien avstyckning och försäljning av tomter i närheten av
Brokinds järnvägsstation. Efter Kungl Maj:ts
godkännande såldes i april 1912 dels ”Brokinds tomtområde nr 1” (Brokind 1:2), 24 hektar utmed Lilla Rängen,
dels två stora tomter vid Stora Rängen. Det gällde
Saxtorps Udde (senare kallad Enebacken), 1,6
hektar, som avsöndrades från Saxtorps Uppgård, samt
8,3 hektar tillhörande Ristesten som varit soldattorp under Skillberga. Köparen av hela ”paketet” var länsbokhållaren
Carl Fredrik Johansson, som för egen del uppförde sommarhuset Garnvik på den förvärvade marken vid Ristesten. Fram till sommaren
1914 säljer Carl Fr Johansson tomter i stationens närhet. Därefter är det
plötsligt greve Falkenberg som, fram till sin död 1926, svarar för
tomtaffärerna. Detta leder till misstanken att Johansson agerat bulvan åt
greven, som inför förutsedda, eller befarade, stora förändringar för
godset/fideikommisset för egen räkning ville säkra en liten men lukrativ bit
av dess tillgångar. Godset säljs och
blir stuteri När hela Brokinds gods, med alla dess gårdar
och torp, såldes 1918 var det sannolikt en följd av mångåriga ekonomiska
bekymmer. Köparen var grosshandlaren Gustaf Andersson i Örebro. Han handlade
med spannmål, men ägnade sig också åt att köpa och sälja stora egendomar.
Köpesumman gick till fideikommisset, som nu fick förvalta ett kapital i
stället för ett jordagods. Grosshandlare Andersson avsikt med köpet
var troligen att sälja vidare, med förtjänst. Innan så skedde överlät han
utan kostnad Brokinds skoltomt till Vårdnäs församling. Greve Falkenberg hade inför
skolbygget i 1870-talets mitt ställt en tomt till förfogande, dock utan att
överlåta den till församlingen. Redan efter några månader hade Gustaf
Andersson funnit en ny köpare till Brokind -
direktör Josef Berghoff, Stockholm, tyskfödd innehavare
av Sidenhuset vid Regeringsgatan, huvudstadens fashionablaste modehus. Hans
tanke, som också förverkligades, var att driva stuteri på gården. Josef Berghoffs intresse för hästar – särskilt galopphästar -
var stort. Åtminstone vid två tillfällen under 1920-talet vann hästar i hans
ägo Svenskt Derby. Stuteriet på Brokind blev
välkänt för sin uppfödning av fullblodshästar. Brokinds ägor
uppgick 1922 till 22 ¾ mantal. Godset hade därmed ungefär samma omfattning
som det haft sedan 1700-talet. Totala arealen var 3 158 hektar, varav
777 hektar åker. Inget hindrade nu att delar av markinnehavet avyttrades. 9
oktober 1922 hölls auktion på arrendegårdarna Arnebo
Frälsegård, Tomåla, Sundsmåla, Kåtebo,
Saxtorps Uppgård, Skillberga
Rusthåll samt två gårdar i Tjärstad och Kättilstad. Dessa gårdsköp, och
ett par till, fullföljdes under 1923. Se vidare sidan Sålda gårdar och torp. 1923-26 gjorde
lantmäteriet på Berghoffs uppdrag arealavmätningar
för fortsatta avstyckningar, och 1932-1933 försåldes en lång rad gårdar och
torp, som i flera hundra år lytt under Brokind. Se
vidare Sålda gårdar och torp. Slutligen sålde
Josef Berghoff 1933 också återstoden av det då
redan mera än halverade godset. Av underlydande gårdar återstod nu i stort
sett endast den största och närmast belägna, Viggeby.
Varför såldes Brokind och tillhörande gårdar och torp? Var det en följd
av 30-talskrisen? Råkade direktör Berghoff illa ut
i Kreuger-kraschen? Hade de dåliga tiderna drabbat Sidenhuset? – eller ryckt
undan förutsättningarna för ett stuteri inriktat på tävlinghästar?
Eller var kanske Berghoffs plan redan från början
att ”mjölka” godset på dess värden genom att bit för bit avyttra det? Många
frågor, som är svåra att besvara. Ätten Falkenberg återvänder När det nu
förkrympta godset - ca 1 200 hektar inklusive Viggeby
- var till salu, grep ätten Falkenberg tillfället att köpa tillbaka sin gamla
sätesgård. Köpesumman från 1918 låg orörd i fideikommisskapitalet och kunde
nyttjas för återköp och återupprättande av fideikommisset. Henrik M:son
Falkenbergs son Göran Falkenberg (1904-1965), som då
befann sig i Australien, kallades i hast hem för att bli fideikommissarie. På många av de
friköpta fastigheterna byggdes de följande åren nya mangårdsbyggningar liksom
nya ladugårdar o s v. Åkrar röjdes från sten och täckdikades. Förvandlingen
av de tidigare arrendegårdarna och torpen till självständiga små och
medelstora hemman tycks ha gett bygden en vitamininjektion med verkan för
lång tid framåt. Hur det gått med gårdar och småställen tillhöriga andra
storgods i grannskapet, låter oss ana att det 15-åriga avbrottet i Brokinds
fideikommisstillvaro gav 1900-talets Vårdnäs en
mera levande landsbygd än som annars blivit fallet. VEINE EDMAN, 2021 |
Henrik C A
Falkenberg (1845-1898) ärvde Västerby efter faderns
(Henrik G Falkenberg) död 1873. 1876 såldes Dänskebo. 1898 och åren därefter
sålde sterbhuset en rad gårdar som lytt under Västerby. Porträttgalleri. Dänskebo, 1 ½
mantal, såldes redan 1876. Foto: Svenska gods och gårdar (Gog),
1939.
1894 såldes den
lilla gården Gölarp. Foto: Bo Jonsson, 1988. Kuseboholm, 3 mtl, hade i 200 år varit samägt med Västerby. Omkring
1900 köptes säteriet av grosshandlare Axel Karlsson, Linköping, som 1907
sålde till CF
Wellenius, fabrikör i Norrköping, vilken avled
1913. Foto Ivar A, 1920-talet. Sjögesätter, 1 mtl, såldes 1898 (omkring) till Johan August Svensson.
Några år senare byggdes ny mangårdsbyggnad. Gog
1939. Även Stubbetorp, 1 mtl, friköptes omkring 1898 av Oskar Granberg från Sätra.
Tio år senare uppfördes nytt bostadshus. Liksom Sjögesätter
är Stubbetorp ännu i samma familjs ägo. Gog 1939 Nässjö, liksom Björklida, förvärvades av godsägare Johan Enok Johansson,
Sviestad. Denne ägde sedan 1893 Dänskebo och under
några år även Åhs, granngård till Nässjö, m fl gårdar. Foto: Rosita Gustavsson. Ladugården vid
Västerby, privatfoto 1952. Saxtorps Uppgård, som tillhört Brokind,
såldes på auktion hösten 1922 till David Spets. Foto: Gog,
1939. Pärmetikett
till lantmäteriutredning inför Josef Berghoffs fortsatta försäljning av
gårdar och torp som tillhört Brokind. Intill
Järnlunden, vid Karlemåla, fick S:t Lars församling möjlighet att bygga ett
vilohem för trötta mödrar. ”Mors Vila” stod klart 1926 och drevs till 2013.
Vykort. 1907 upplät greve
Henrik M:son Falkenberg tomt till en lokal för Logen Brokind.
Platsen var Rosenberg, där det först varit skola och sedan affär. Foto: Ivar
Andersson, 1920-talet. |
||
|
|
|||