FORTSÄTTNING FRÅN Jacob Bergins bilderA

Jb21

jb21a

Området där Bestorps station placerades och där mark också planlades för ett litet stationssamhälle var ”Bestorpshumpen”. Detta var en ängsmark som inte hörde till Bestorps by utan till Prästgården. Här är övre delen på lantmäterikarta från 1904 över ”rågångarne” kring området. (Anders Bergin)

Jb22

jb22a

Nedre delen på handlingen där bansträckningen och stationsområdet är markerat. Hit rodde prästgårdsfolket över sjön för att bärga höet, som lagrades till vintern i en lada belägen ungefär där stationen kom att ligga. (Anders Bergin)

Jb23

jb23a

Avstyckningsplan för det blivande järnvägssamhället Bestorp. (Anders Bergin)

Jb24

jb24a

Jacob och Hedvig väljer ut denna tomt åt sig. Här ska de bygga sitt hem som får namnet Alphyddan. (Anders Bergin)

Jb25

jb25a

Alphyddan stod färdig 1908. Den här bilden togs 1912. I huset fanns, förutom familjen Bergins bostad, också butikslokal m m. Här kom också samhällets telefonväxel att inrymmas. (Hbfs arkiv)

Jb26

jb26a

Ett av grannhusen blev Fridensborg (som också kallats för Centralpalatset och Kråkslottet). Även här inrymdes olika verksamheter förutom bostäder. Denna bild illustrerar tydligt mötet mellan gammalt och nytt. (Hbfs arkiv)

Jb27

jb27a

Ytterligare en grannfastighet till Alphyddan var Oskarsborg. Där öppnades Bestorps första affär - med ”Servering af Kaffe och Läskedrycker”. Huset byggdes av Karl Oskar Johansson som 1901-1904 drivit affär i f d skolhuset vid Rosenberg. Han rev detta hus och återuppförde det i Bestorp. (Bild från Anders Kull.)

Jb28

jb28a

Senare flygfoto över del av Bestorp med Fridensborg i mitten, Alphyddan t h och Oskarsborg nedtill t h. (Hbfs arkiv)

Jb29

jb29a

Intill sågverket byggdes bostäder. Denna bild, liksom nästa, är troligen tagen av Jacob Bergin. (Bild från Nils Larsson.)

Jb30

jb30a

Det var många som bodde i husen intill sågverket. (Bild från Nils Larsson).

Jb31

jb31a

Kolning hade länge bedrivits i socknens skogstrakter. Kopparverket i Åtvidaberg förbrukade väldiga mängder träkol. Efter banans tillkomst kunde kolaren köra ”kolryssen” till kolbryggan vid Bestorps station i stället för ända till Åtvidaberg. 1905. (Vårdnäsboken)

Jb32

jb32a

Tjänstefolk vid Brokinds slott, 1905. (Bild från Anders Bergin.)

Jb33

jb33a

Stugan Lugnet vid vägen från Brokinds stationssamhälle mot kyrkan, vid avtagsvägen mot Saxtorp. 1903. (Torp och stugor, I.)

Jb34

jb34a

Samma stuga och samma väg i november 2015. (Foto Veine Edman.)

Jb35

jb35a

Ångfartyget Brokind på väg söderut efter att ha passerat slussen vid Brokinds. 1903 eller tidigare. (Östgötabild)

Jb36

jb36a

Brokinds slott, omkring 1900.  (Östgötabild)

Jb37

jb37a

Torpet Nysätter under Dänskebo gård, 1903. Mannen framför stugan är Carl August Carlsson (1853-1917), som levde hela sitt liv i torpet (Torp och stugor, II.)

Jb38

jb38a

Motiv från byn Tråstorp, något av 1900-talets tidiga år. (Torp och stugor, I.)

Jb39

jb39a

D:o

Jb40

jb40a

D:o

Jb41

jb41a

Vy över byn Tråstorp.  (Vårdnäsboken)

Jb42

jb42a

Marknadsdag i Linköping.  (Vårdnäsboken)

 

 

 

 

 

FORTSÄTTNING PÅ Jacob Bergins bilderC