Svartmåla och Unön
SVARTMÅLA är efter Brokind och Bestorp tredje största villasamhället i Vårdnäs. Det var på 1960-talet, när Sparban-ken blev ägare till Svartmåla gård, som området började planeras för fritidshusbe-byggelse. Under årens gång har allt fler valt att bosätta sig permanent i Svartmåla. Enligt kommunens översiktsplan för landsbygden, från 2013, finns i området – inklusive Kallvik och Unön – 240 fastig-heter. På 65 av dessa finns folkbokförda personer. Före 1900-talet fanns vid Svartmåla - förutom själva gårdsbebyggelsen - torpet Sand, där människor bott i varje fall sedan slutet av 1700-talet. Troligen är torpet identiskt med Svartmålastugan, som omnämns under det sena 1600-talet. Under 1900-talets början tillkom enstaka fritidshus, och likaså stugan Lövingsborg utmed vägen strax före Svartmåla. Svartmåla gård är av mycket äldre datum. Den är en av flera ”måla” i Vårdnäs socken. Namn-typen är mycket vanlig från Blekinge i söder upp till våra trakter. Norr om Vist och Vårdnäs är måla-gårdarna mycket få. Ort-namnsforskarna är överens om att måla-namn vittnar om en kolonisering av obrukad mark. Måla-gårdar ligger ofta ganska långt från kyrkbyarna och de centrala bygderna. Kungar eller andra maktens män kan antas ha varit intresserade av att områdena ”uppe på skogen” befolkades av lojala undersåtar. Det minskade risken för att konkurrenter skaffade sig kontroll över området. Kanske var det frigivna trälar som fick lov att röja och odla ett bestämt område – och som under ett bestämt antal år slapp betala arrende? Troligen har denna kolonisering skett under tidig medeltid, 1000– till 1200-talen. Vad ordet måla betyder är omdiskuterat. En förklaring är att en måle är ett utmätt stycke jord. Professor Jan Paul Strid, Linköpings universitet, hävdar i stället att ordet står för	Omkring 240 fastigheter finns idag inom Svartmåla, Kallvik och Unön. För ett halvsekel sedan fanns enbart Svartmåla gård och några enstaka torp och stugor. en typ av markupplåtelse. I Östgötalagen talas om att ”intaka skogh undir mala”. Den som upp-låter marken kan vara kungen, en storman, kyrkan eller bysamfälligheten. Förleden i namnet Svartmåla skulle kunna vara personnamnet Svarte - men nu är det så att i de äldsta skriftliga dokument där gården omnämns Vid Unöns södra udde, nära Norrängen på andra sidan sjön, ligger ett av de ursprungliga två torpen på ön. Det benämns Kyrkön och har lytt under kyrkoherdebostället.	heter den Swartnakkomalae (år 1362) och Svartnakkomala (1383). Var Svartnacke öknamnet på gårdens förste brukare? Det har tidigare spekulerats i att namnet Svartmåla skulle ha med Jon (eller Johannes eller Jöns) Svartepräst att göra, men det kan inte stämma. Han var en framstående präst i socknen och dessutom kanik i domkyrkan, men först i slutet av 1300-talet och början 1400-talet. Enligt bygdeforskaren Paul Aineström var Svartmåla ensamgård fram till 1700-talet, då den delades upp på fyra brukare. Sedan blev det färre enheter och så småningom åter en enda. Efter Svartmålas förvandling ligger gårdens byggnader numera inbäddade i stugom-rådet. Utöver mangårdsbyggnaden med flyglar finns en f d arrendatorbostad med flygel. Ladugården är sedan länge borta. Den gamla vägen som strök förbi gården är nu gångväg. År 1900 och sjutton år framåt utnyttjades Svartmåla gård som Linköpings första skollovskoloni för stadsbarn som behövde få komma ut i friska luften. Den ersattes sedan av Kalvudden vid Rimforsa. UNÖN har varit bebyggd sedan tidiga 1700-talet. Ön tycks sedan länge ha varit uppdelad i två delar med var sitt torp. Det ena, kallat Kyrkön, har hört till kyrkoherde-bostället, medan det andra, med namnet Karlemåla (ej att förväxla med Karlemåla norr om Brokind) tillhört Västerby säteri. Liksom vid Svartmåla har de flesta husen på Unön uppförts på senare år. Utöver de båda torpen har dock några hus tillkommit tidigare under 1900-talet. Här kan nämnas Linköpings Frisksportklubbs klubbstuga på nordöstra udden, byggd under 1930-talet av klubbens medlemmar. Hur öns namn uppkommit är oklart. I det äldsta skriftliga belägget från 1660 är namnet Ummöön, och 1746 skrevs det Unnöö.