|
Tillägg
2 juli 2022 till nedanstående sida om Vårdnäs sockenmuseum
1958-2022:
|
||||||||
|
|
|
|
||||||
|
Bilderna ovan: I mitten: Den drivande
kraften bakom sockenmuseets tillkomst var major Nils af Ekenstam, Brokind, som
här poserar med sin hustru framför museistugan. Foto: Paul Aineström, 1958. T
v och t h: Interiörer från museet innan föremålen skingrades under våren
2022. Foto: Britt-Marie Edman. Vårdnäs sockenmuseum 1958 - 2022 |
||||||||
|
Det
här är berättelsen om litet hembygdsmuseum som med stor entusiasm invigdes
1958, men som efter en ganska anonym tillvaro avvecklades drygt sextio år
senare. Det handlar också om en stuga som redan varit med om mycket, och nu
står inför sin tredje flytt. hette Hagalund, men kallades även för
Skogen. I ”Torp och stugor i Vårdnäs socken” kan vi läsa att den stod på ”Åse
skog”, nära gamla kyrkvägen mellan Kläppa och Skruvkulla. Denna nu bortglömda
väg från hästskjutsarnas tid slingrade sig fram på höjderna söder om nutida
väg från brokindshållet mot Bestorp. I den då nybyggda stugan, som
tillhörde gården Ås, bodde enligt kyrkboken en arbetarfamilj från 1834 och
framåt. Men efter 1862 blev ingen längre kyrkobokförd i Hagalund, eftersom
stugan då hade plockats ner stock för stock för att återuppföras vid Komministergården.
”Minnesgoda sockenbor har berättat
att stugan flyttades till kyrkbyn för att där bli bostad åt
Komministergårdens arrendator och är alltså den stuga som sockenmuséet är
inrett i”, skriver Paul Aineström i torpboken. Att riva en stuga för
bygga upp den igen på annan plats, det kan tyckas omständligt, men så gjorde
man rätt ofta på den här tiden. Jämfört med att fälla skog, vilket måste ske
vintertid, och därefter såga och skräda stockar till husväggarna, så vann man
förmodligen en hel del tid. |
|
|||||||
|
På
1950-talet kunde Vårdnäs församling förverkliga drömmen om ett församlingshem
vid kyrkan. Det invigdes 1953. Se vykort nr 2. Men vad skulle nu ske med
stugan, som med sin placering intill vägen ner mot ladugården snarare var ett
hinder än en tillgång? SOCKENMUSEET Beslut
togs om att flytta byggnaden några tiotal meter in på Församlingshemmets
tomt. Se vykort nr 3. Kyrkorådet hade nämligen bestämt sig för att i stugan
inrätta ett sockenmuseum. Den
drivande kraften bakom idén var major Nils af Ekenstam, Brokind. Han
tillhörde kyrkorådet och fick övriga ledamöter med sig. Under ett par års tid
lade Ekenstam själv ner mycket tid och energi på att samla in föremål. Han
uppges ha cyklat omkring i socknen och bett att få titta i bodarna. Ibland
skjutsades han av kyrkvärden Ernst Larsson i Kögenäs, som hade bil. Många
saker skänktes till det blivande museet, annat köptes för en billig penning.
Det gjordes också inköp på auktioner. Vid den högtidliga invigningen på Midsommardagen 1958, förklarade Nils af Ekenstam att man ville visa hur ett bondehem kunde se ut hundra år tidigare, det vill säga omkring 1860. Även om det var fråga om ett museum ville |
Ekenstam
hellre kalla det för ”församlingsstuga”. Under åren som följde tillfördes
föremål av olika slag. Men upplevelsen av ett hem, när man tittade in i
rummet eller i köket, bibehölls. TYNANDE
TILLVARO Det
är en sak att starta verksamheter, en annan att hålla dem vid liv. Visst
visades museet då och då, men när entusiasterna försvunnit på grund av ålder
eller utflyttning fick stugan och museet inte den skötsel och uppmärksamhet
som behövdes. När Vårdnäs hembygdsförening bildats i slutet av 1970-talet
åtog den sig att svara för museet åt församlingen. Då byttes det rötskadade
golvet i stugan ut, samtidigt som dränering och ventilation förbättrades. Vid
1980-talets mitt började hembygdsföreningen anlägga en hembygdsgård i
prästgårdsparken. Och 1989 väcktes förslag i kyrkorådet om
att överlåta museet till föreningen, och att flytta stugan till
hembygdsgården. Hembygdsföreningens styrelse uttalade sitt stöd för saken,
förutsatt att flytten kunde ske när det passade föreningen. Kyrkorådet tycks
därefter ha lämnat frågan utan åtgärd. I
ett styrelsebeslut några år in på nya millenniet frånsade sig
hembygdsföreningen ansvaret för sockenmuseet. Man hade nog med
hembygdsgården. Årsmötet 2005 underkände dock beslutet. Året därpå fick dock
styrelsen gehör för sin linje. Så
har åren gått. Genom
Församlingshemmets utbyggnad 1990 försvann museistugan ur de flestas åsyn.
Museet har varit öppet vid enstaka tillfällen, bl a under valdagarna. På
senare år har hembygdsföreningen medverkat till visningar i samband med friluftsgudstjänster. Någon trängsel har det
aldrig varit. |
AVVECKLING Stugans
underhåll kom åter att bli eftersatt. Till detta bidrog väl att man inom
Vist-Vårdnäs pastorat länge diskuterat en avveckling av museet. 2015 var en
nedläggning aktuell med hänvisning till att stugan och en del föremål var
angripna av trämask. En antikvarie från länsmuseet konstaterade vid
inspektion att angreppen på huset var rätt obetydliga och inget att oroa sig
för. Nu,
våren 2022, är avvecklingen av Vårdnäs sockenmuseum både beslutad och
genomförd. Hembygdsföreningen har övertagit vissa föremål och ska se till att
gamla papper från Bestorps järnvägsstation arkiveras på lämpligt sätt. En del
saker har återlämnats till anhöriga till de personer som en gång skänkte dem
till museet. Återstoden såldes vid ett ”loppis” 7 maj, där alla intäkter gick
till hjälp åt krigsdrabbade barn i Ukraina. Stugan
- som länsmuseet räknar till näst högsta bevarandeklass – kommer att bli kvar
som en del av kyrkkbyn. Men det blir ännu en liten flytt. Med lyftkran ska
huset under sommaren lyftas från sin plats och sättas ner i
Komministergårdens trädgård. Där finns förutsättningar för f d Hagalund och f
d arrendatorbostaden att få flera blickar på sig och bättre omvårdnad än den
fått på länge. VEINE EDMAN, maj 202 Vykorten
nedan: Nr 1, t v, visar stugan i det läge den fick på 1860-talet. Kyrkstallet
finns kvar och församlingshemmet är ännu inte byggt. Nr
2, i mitten: Församlingshemmet har tillkommit, invigt 1953. Nr 3, t h: Stugan har flyttats längre in på Församlingshemmets tomt och syns i bildens högra kant. |
||||||
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
||||||
