När sjukkassan
var en lokal förening |
|||||
Sjukförsäkringen
betraktar vi som en självklar del i vårt sociala trygghetssystem – betald via
skatt och arbetsgivaravgifter. Men det började faktiskt med lokala
föreningsdrivna sjukkassor - och månadsvisa kontanta avgifter till utsedda
ombud ute i byarna. Sjukkassorna uppstod
enligt Wikipedia inom fackföreningsrörelsen i slutet av 1800-talet. Men när
Vårdnäs Sjuk- och Begrafningskassa grundades 5 maj 1889 fanns inga
fackföreningar i bygden. Till de första medlemmarna /delägarna i kassan hörde
komminister Dahlberg, kantorn och folkskolläraren i Brokind J V Janssén,
nämndeman Spjuth och hans fru, Svartmåla, skräddare Envall i Lugnet, Saxtorp,
och skomakare Larsson i Ängsätter i Kögenäs. 7 juli blev socknens
fjärdingsman P J Viktor i Björkmo och snickare Samuelsson i Granlund
medlemmar nummer 26 och 27. Föreningen hade stor
framgång de följande åren. Det ser vi i Östgöta-postens referat från en
välbesökt sommarfest vid Västerby 1898. Se särskild ruta nedan! Detta utspelade sig i
folkrörelsernas genombrottstid. Och störst och viktigast av rörelserna kring
förra sekelskiftet var nog nykterhetsrörelsen. Inom denna bildades Nykterhetsfolkets
sjuk- och begrafningskassa. Den fick 1899 enligt matrikeln för Lokalavdelningen
N:o 566 i Brokind minst två delägare i vår bygd. Bland dem som anslöt sig
de närmaste |
Tolv
styrelseledamöter för Vårdnäs Sjuk- och Begrafningskassa samlade på
Komministergårdens trapp omkring 1920. Föreningen hade då varit verksam i
omkring 30 år. Sittande fr v: Lantbrukare Karl Johan Johansson,
Komministergården, nämndeman Ferdinand Pettersson, Gavel, smeden Thure
Karlsson, Bestorp, skomakare August Larsson, Ängsätter, Kögenäs, nämndeman
Karl Spjut, Ekliden, Bestorp, kantor J V Janssén, Brokind. Den senare, i ljus
hatt, var i många år den som ledde föreningen och förde bok över in- och
utbetalningar. Längts fram: postbärare
Thörn, Rosendal, Älgbosätter. Stående fr v: korpral P A Rosén, Arnebo,
lantbrukare Johan Karlsson, Norra Fjälla, lantbrukare Karl August Samuelsson,
Galtebo, korpral P J Viktor, Björkmo samt lantbrukare A G Drotz, Skruvkulla.
Fotograf okänd. |
||||
åren fanns bl a
byggmästare, lärare, lärarinna, lantbrukare, torpare, hushål-lerska, en f d
grenadjär … Medan komminister
Dahlberg, som sagt, tillhörde den andra sjukkassan, valde hans efterträdare
Axel Pettersson att 1902 gå med i nykterhetsfolkets. Sist inskrivne i den
kassan, 1923, fick nr 114. Många hade hunnit avlida eller flytta under åren.
Axel Ekstam, lärare i Sätra, skaffade sig dubbelt skydd genom att betala till
båda kassorna! Allt enligt matriklarna. Delägarna
i Vårdnäs sjuk- och begrav-ningskassa var många fler än i nykter-hetsfolkets.
1908 skrev kantor Janssén, som under lång tid var ordförande och
räkenskapsförare, in medlem/delägare nr 493. Man kunde vara hel eller halv
delägare. |
Stadgar för den lokala sjukkassan i Vårdnäs
från 1922 respektive 1933. |
Eric Johanssons villa, som förutom familjebostad rymde ett kontor för sjukkassan, senare Försäkringskassan. Den fick namnet Björkåkra, men har ofta fått namn efter kontoret i fråga. Medan vägkröken, där en och annan hamnat i diket i vinterhalkan, kallats ”sjukkassekröken”. |
|||
Karl Johan Johansson anslöt sig som 19-årig som halv
delägare. Han föddes 1876 vid Komministergården. Fadern var då, enligt
kyrkboken, statdräng, men skulle senare återkomma som hälftenbrukare
tillsammans med komministern. Efter utflykter på annat håll, återkom också
Karl Johan till Komministergården som brukare/arrendator. Året var 1905. Nu
blev han hel delägare i sjukkassan. Karl Johan Johansson invaldes i kassans styrelse, där
han under 1920-talet efterträdde Janssén som ordförande. I sockenboken finns
ett foto från ca 1920 av styrelsen på Komministergårdens trapp. Där finns
värden Karl Johan Johansson, kantor Janssén och tio andra betrodda män. Efter lagändringar inordnades kassorna vartefter i ett
enhetligt nationellt system, med fortsatta kontanta avgifter. Från
halvårsskiftet 1933 skulle finnas endast |
en erkänd sjukkassa i
varje kommun. På landsbygden var kommunen till 1952 det samma som
socknen/församlingen. Vårdnäs sjuk- och begravningkassa blev nu Vårdnäs
sockens erkända sjukkassa. Den tillhörde i sin tur Östergötlands erkända
centralsjukkassa. Nykterhetsfolkets sjukkassa 566 Brokind upphörde
därmed. Men Allmänna understödsföreningen 566 Brokind - någon form av
tilläggsförsäkring? - levde vidare till 1948. Detta enligt en protokollsbok
som lämnats till hbf av Åke Andersson, Bestorp. Åkes farfar Henrik Andersson
var kassör i föreningen. Den som tog över ledningen av Vårdnäs erkända sjukkassa
efter Karl Johan Johansson var sonen, kyrkvaktmästare Eric Johansson. I ett
bandat samtal med Göte Eriksson inför 80-årsdagen 1990 berättar Eric att han
”åkte på” uppgiften |
när fadern dog 1946. Det här var när sjukförsäkringen
enligt riksdagsbeslut skulle bli allmän och obligatorisk – vilket var helt
genomfört i mitten av 1950-talet. Uppgiften att ta upp avgifterna av vårdnäsborna, och
att betala ut sjukpenning, låg hos tolv ombud. ”Min uppgift var att
organisera det hela och hålla sammanträde med ombuden en gång i månaden”,
berättar Eric i det bandade samtalet. I Fjälla var lantbrukare Tage Lager kassans ombud, så
länge det systemet gällde, t o m 1940-talet. Sonen Birger Lager minns det
inte själv, men vet ändå att fadern gjorde hembesök för att kontrollera att
det inte fuskades. ”Han hade en Chrysler att åka omkring med”, berättar
Birger som för några år sen överlämnade fjällabornas medlemsböcker i
sjukkassan till hbf. Med reformeringen av sjukförsäkringen upphörde de
kontanta avgifterna och de |
lokala ombuden. Eric Johansson och hans fru Gullan bodde i gamla kommunalhuset (som nu kallas Sockenstugan).
1953 togs ett nyuppfört församlingshem i bruk, liksom en med detta
sammanbyggd tjänstebostad för kyrkvaktmästaren. 1956 slutade Eric sin kyrkväktartjänst. Han hade
sjukkassan m fl uppdrag att sköta. Dessutom behövde han hjälpa hustrun som led
av svår reumatism. Familjen flyttade till en egen nybyggd villa strax utanför
kyrkbyn. Villan heter Björkåkra, men har nog lika ofta kallats ”Sjukkassan”,
senare ”Försäkrings-kassan”. På husgaveln upplyste nämligen en skylt om att
där fanns ett kontor av det slaget. Kontoret upphörde när Eric gick i pension
1975. På den tiden var villan gråputsad, nu har den av nya innehavare färgats
laxrosa. VEINE EDMAN,
maj 2022 |
||
Ur Östgöta-posten 22 juli 1898: Vårdnäs sjuk- begrafningskassa firade
sistlidne söndag sin sedvanliga sommarfest vid Vesterby, hvarest vacker och
lämplig plats välvilligt upplåtits av grefvinnan E. Falkenberg. Det
härligaste väder var rådande, och öfver 800 personer hade infunnit sig.
Festen som började vid half 4-tiden, öppnades med helsningstal af organisten
J. V. Janssén, Brokind, som dervid framhöll huru festen egentligen borde
betraktas, nämligen såsom en glädjefest med anledning af den framgång och
välsignelse som Gud skänkt föreningens verksamhet, såsom en inbjudningsfest,
anordnad för att blifva i tillfälle att göra föreningen mera känd samt
inbjuda hvar och en, som uppfylde i reglementet stadgade fordringar, att ingå
såsom medlem i föreningen, samt slutligen såsom en folkfest som ville skänka
alla en angenäm, förädlande förströelse efter arbetsveckans mödor och
strider. Därpå fingo de närvarande njuta af musikens upplifvande toner samt
af kaffe och läskedrycker, som serverades och rönte liflig efterfrågan ….”. |
Eric
Johansson alltid i
sockenbornas tjänst I ett bandat samtal 1990 berättade 80-årige Eric
Johansson om sitt liv och sitt arbete i kyrkbyn och dess omedelbara närhet.
Där får vi veta att han som nr fem av elva syskon var den siste som föddes i
Komministergårdens arrendatorbostad – som var den stuga som från 1958 till
2022 rymde ett sockenmuseum. De yngre i syskonskaran föddes i
mangårdsbyggnaden. Dit kunde arrendatorfamiljen flytta när församlingen inte
längre skulle ha en komminister vid sidan av kyrkoherden. I samtalet med hbf:s ”utsände” Göte Eriksson berättar
Eric att han tidigt fick hjälpa till i lantbruket och att han vid 14 års
ålder började tjänstgöra i kyrkan som orgeltrampare. Några år senare blev han
andre ringkarl och eldare, och som 23-åring ordinarie kyrkvaktmästare. Eric
skötte gravar och var med om kyrkogårdens utbyggnad. Och han målade
kyrktornet, hängande i en korg som ännu finns att se i tornet. Efter att ha
slutat som kyrkvaktmästare fortsatte Eric att under många år verka inom
församlingen som kyrkvärd och förtroendevald. För äldre Vårdnäsbor har Eric Johansson också, utöver
arbetet inom kyrkan respektive sjukkassan, också varit känd som
taxeringsnämndsordföranden. Ordföranden, liksom |
Eric Johansson. Foto ur en bok om
landskommunerna, utgiven 1948. ett kronoombud, utsågs av länsstyrelsen medan
ledamöterna tillsattes av kommunen. I den krävande uppgiften att granska
sockenbornas deklarationer hade Eric hjälp av sin fru. (Taxeringsnämnderna
förlorade vartefter i betydelse och avskaffades helt 1991.) Det kan också nämnas att Eric Johansson var ordförande
i Norra Kinda härads sparbank. |
|||