När sjukkassan var en lokal förening
Sjukförsäkringen betraktar vi som en självklar del i vårt sociala trygghetssystem – betald via skatt och arbetsgivaravgifter. Men det började faktiskt med lokala föreningsdrivna sjukkassor - och månadsvisa kontanta avgifter till utsedda ombud ute i byarna. Sjukkassorna uppstod enligt Wikipedia inom fackföreningsrörelsen i slutet av 1800-talet. Men när Vårdnäs Sjuk- och Begrafningskassa grundades 5 maj 1889 fanns inga fackföreningar i bygden. Till de första medlemmarna /delägarna i kassan hörde komminister Dahlberg, kantorn och folkskolläraren i Brokind J V Janssén, nämndeman Spjuth och hans fru, Svartmåla, skräddare Envall i Lugnet, Saxtorp, och skomakare Larsson i Ängsätter i Kögenäs. 7 juli blev socknens fjärdingsman P J Viktor i Björkmo och snickare Samuelsson i Granlund medlemmar nummer 26 och 27. Föreningen hade stor framgång de följande åren. Det ser vi i Östgöta-postens referat från en välbesökt sommarfest vid Västerby 1898. Se särskild ruta nedan! Detta utspelade sig i folkrörelsernas genombrottstid. Och störst och viktigast av rörelserna kring förra sekelskiftet var nog nykterhetsrörelsen. Inom denna bildades Nykterhetsfolkets sjuk- och begrafningskassa. Den fick 1899 enligt matrikeln för Lokalavdelningen N:o 566 i Brokind minst två delägare i vår bygd. Bland dem som anslöt sig de närmaste	Tolv styrelseledamöter för Vårdnäs Sjuk- och Begrafningskassa samlade på Komministergårdens trapp omkring 1920. Föreningen hade då varit verksam i omkring 30 år. Sittande fr v: Lantbrukare Karl Johan Johansson, Komministergården, nämndeman Ferdinand Pettersson, Gavel, smeden Thure Karlsson, Bestorp, skomakare August Larsson, Ängsätter, Kögenäs, nämndeman Karl Spjut, Ekliden, Bestorp, kantor J V Janssén, Brokind. Den senare, i ljus hatt, var i många år den som ledde föreningen och förde bok över in- och utbetalningar. Längts fram: postbärare Thörn, Rosendal, Älgbosätter. Stående fr v: korpral P A Rosén, Arnebo, lantbrukare Johan Karlsson, Norra Fjälla, lantbrukare Karl August Samuelsson, Galtebo, korpral P J Viktor, Björkmo samt lantbrukare A G Drotz, Skruvkulla. Fotograf okänd.
åren fanns bl a byggmästare, lärare, lärarinna, lantbrukare, torpare, hushål-lerska, en f d grenadjär … Medan komminister Dahlberg, som sagt, tillhörde den andra sjukkassan, valde hans efterträdare Axel Pettersson att 1902 gå med i nykterhetsfolkets. Sist inskrivne i den kassan, 1923, fick nr 114. Många hade hunnit avlida eller flytta under åren. Axel Ekstam, lärare i Sätra, skaffade sig dubbelt skydd genom att betala till båda kassorna! Allt enligt matriklarna. Delägarna i Vårdnäs sjuk- och begrav-ningskassa var många fler än i nykter-hetsfolkets. 1908 skrev kantor Janssén, som under lång tid var ordförande och räkenskapsförare, in medlem/delägare nr 493. Man kunde vara hel eller halv delägare.	Stadgar för den lokala sjukkassan i Vårdnäs från 1922 respektive 1933.		Eric Johanssons villa, som förutom familjebostad rymde ett kontor för sjukkassan, senare Försäkringskassan. Den fick namnet Björkåkra, men har ofta fått namn efter kontoret i fråga. Medan vägkröken, där en och annan hamnat i diket i vinterhalkan, kallats ”sjukkassekröken”.
Karl Johan Johansson anslöt sig som 19-årig som halv delägare. Han föddes 1876 vid Komministergården. Fadern var då, enligt kyrkboken, statdräng, men skulle senare återkomma som hälftenbrukare tillsammans med komministern. Efter utflykter på annat håll, återkom också Karl Johan till Komministergården som brukare/arrendator. Året var 1905. Nu blev han hel delägare i sjukkassan. Karl Johan Johansson invaldes i kassans styrelse, där han under 1920-talet efterträdde Janssén som ordförande. I sockenboken finns ett foto från ca 1920 av styrelsen på Komministergårdens trapp. Där finns värden Karl Johan Johansson, kantor Janssén och tio andra betrodda män. Efter lagändringar inordnades kassorna vartefter i ett enhetligt nationellt system, med fortsatta kontanta avgifter. Från halvårsskiftet 1933 skulle finnas endast	en erkänd sjukkassa i varje kommun. På landsbygden var kommunen till 1952 det samma som socknen/församlingen. Vårdnäs sjuk- och begravningkassa blev nu Vårdnäs sockens erkända sjukkassa. Den tillhörde i sin tur Östergötlands erkända centralsjukkassa. Nykterhetsfolkets sjukkassa 566 Brokind upphörde därmed. Men Allmänna understödsföreningen 566 Brokind - någon form av tilläggsförsäkring? - levde vidare till 1948. Detta enligt en protokollsbok som lämnats till hbf av Åke Andersson, Bestorp. Åkes farfar Henrik Andersson var kassör i föreningen. Den som tog över ledningen av Vårdnäs erkända sjukkassa efter Karl Johan Johansson var sonen, kyrkvaktmästare Eric Johansson. I ett bandat samtal med Göte Eriksson inför 80-årsdagen 1990 berättar Eric att han ”åkte på” uppgiften		när fadern dog 1946. Det här var när sjukförsäkringen enligt riksdagsbeslut skulle bli allmän och obligatorisk – vilket var helt genomfört i mitten av 1950-talet. Uppgiften att ta upp avgifterna av vårdnäsborna, och att betala ut sjukpenning, låg hos tolv ombud. ”Min uppgift var att organisera det hela och hålla sammanträde med ombuden en gång i månaden”, berättar Eric i det bandade samtalet. I Fjälla var lantbrukare Tage Lager kassans ombud, så länge det systemet gällde, t o m 1940-talet. Sonen Birger Lager minns det inte själv, men vet ändå att fadern gjorde hembesök för att kontrollera att det inte fuskades. ”Han hade en Chrysler att åka omkring med”, berättar Birger som för några år sen överlämnade fjällabornas medlemsböcker i sjukkassan till hbf. Med reformeringen av sjukförsäkringen upphörde de kontanta avgifterna och de		lokala ombuden. Eric Johansson och hans fru Gullan bodde i gamla kommunalhuset (som nu kallas Sockenstugan). 1953 togs ett nyuppfört församlingshem i bruk, liksom en med detta sammanbyggd tjänstebostad för kyrkvaktmästaren. 1956 slutade Eric sin kyrkväktartjänst. Han hade sjukkassan m fl uppdrag att sköta. Dessutom behövde han hjälpa hustrun som led av svår reumatism. Familjen flyttade till en egen nybyggd villa strax utanför kyrkbyn. Villan heter Björkåkra, men har nog lika ofta kallats ”Sjukkassan”, senare ”Försäkrings-kassan”. På husgaveln upplyste nämligen en skylt om att där fanns ett kontor av det slaget. Kontoret upphörde när Eric gick i pension 1975. På den tiden var villan gråputsad, nu har den av nya innehavare färgats laxrosa. VEINE EDMAN, maj 2022
Ur Östgöta-posten 22 juli 1898: Vårdnäs sjuk- begrafningskassa firade sistlidne söndag sin sedvanliga sommarfest vid Vesterby, hvarest vacker och lämplig plats välvilligt upplåtits av grefvinnan E. Falkenberg. Det härligaste väder var rådande, och öfver 800 personer hade infunnit sig. Festen som började vid half 4-tiden, öppnades med helsningstal af organisten J. V. Janssén, Brokind, som dervid framhöll huru festen egentligen borde betraktas, nämligen såsom en glädjefest med anledning af den framgång och välsignelse som Gud skänkt föreningens verksamhet, såsom en inbjudningsfest, anordnad för att blifva i tillfälle att göra föreningen mera känd samt inbjuda hvar och en, som uppfylde i reglementet stadgade fordringar, att ingå såsom medlem i föreningen, samt slutligen såsom en folkfest som ville skänka alla en angenäm, förädlande förströelse efter arbetsveckans mödor och strider. Därpå fingo de närvarande njuta af musikens upplifvande toner samt af kaffe och läskedrycker, som serverades och rönte liflig efterfrågan ….”.		Eric Johansson alltid i sockenbornas tjänst I ett bandat samtal 1990 berättade 80-årige Eric Johansson om sitt liv och sitt arbete i kyrkbyn och dess omedelbara närhet. Där får vi veta att han som nr fem av elva syskon var den siste som föddes i Komministergårdens arrendatorbostad – som var den stuga som från 1958 till 2022 rymde ett sockenmuseum. De yngre i syskonskaran föddes i mangårdsbyggnaden. Dit kunde arrendatorfamiljen flytta när församlingen inte längre skulle ha en komminister vid sidan av kyrkoherden. I samtalet med hbf:s ”utsände” Göte Eriksson berättar Eric att han tidigt fick hjälpa till i lantbruket och att han vid 14 års ålder började tjänstgöra i kyrkan som orgeltrampare. Några år senare blev han andre ringkarl och eldare, och som 23-åring ordinarie kyrkvaktmästare. Eric skötte gravar och var med om kyrkogårdens utbyggnad. Och han målade kyrktornet, hängande i en korg som ännu finns att se i tornet. Efter att ha slutat som kyrkvaktmästare fortsatte Eric att under många år verka inom församlingen som kyrkvärd och förtroendevald. För äldre Vårdnäsbor har Eric Johansson också, utöver arbetet inom kyrkan respektive sjukkassan, också varit känd som taxeringsnämndsordföranden. Ordföranden, liksom		Eric Johansson. Foto ur en bok om landskommunerna, utgiven 1948. ett kronoombud, utsågs av länsstyrelsen medan ledamöterna tillsattes av kommunen. I den krävande uppgiften att granska sockenbornas deklarationer hade Eric hjälp av sin fru. (Taxeringsnämnderna förlorade vartefter i betydelse och avskaffades helt 1991.) Det kan också nämnas att Eric Johansson var ordförande i Norra Kinda härads sparbank.