Från cusabodhum till Kuseboholm
När Sverige under stormaktstiden värvade utländska officerare till sina arméer, satte det sina spår även i Vårdnäs. Den skotske översten Herbert Gladsten (försvenskning av Gladtstone) förvärvade gården (eller byn) Kusebo från kronan för att förvandla den till sin sätesgård. Året var 1642. En adelsmans sätesgård bör ha ett mera välklingande namn än Kusebo, ansåg översten och lade till –holm på slutet. Sådant kallas av ortnamnsforskarna för nobilisering. Det vill säga att namnet görs ’noblare’. Tre hundra år tidigare hade en ännu finare herre varit ägare till en gård i cusabodhum, eller Kusabodha. Riddaren Ulf Gudmarsson (1298? – 1344) - lagman i Närke och make till Birgitta Birgersdotter - skänkte nämligen dels denna gård, dels en gård i Saxtorp, till det kloster som hans hustru tänkte grunda i Vadstena. Den här donationen sägs ha varit den allra första till klosterprojektet. Prästen Stefan (eller Staffan) Nilsson i Nykil bekräftade 1 maj 1375 att herr Ulf Gudmarsson den 9 september 1343 hade köpt de båda gårdarna av hans far Nils i Saxtorp. Stefan tackade också herr Ulfs son Birger Ulfsson och dennes syskon för att han fått åtnjuta dagsverken och andra tjänster från gårdarna. Dokumentet – författat på latin på ett stycke pergament - är förutom av Stefan själv beseglat av biskop Nils (Hermansson) och tre andra höga herrar. 1396 bekräftade Stefan ännu en gång hur det låg till med rättigheterna	Kuseboholms nuvarande herrgårdsbyggnad är uppförd omkring år 1900. Foto: Paul Aineström, 1950-talet. Ladugården vid Kuseboholm brann ner vid en stor eldsvåda 1972. Foto: Paul Aineström, 1950-talet.
till gårdarna, då han befarade att herr Ulfs gåvobrev gått förlorat i en brand som ödelade Vadstena kloster 1388. Stefans pergamentbrev är det äldsta där cusabodhum/Kusaboda nämns. Också från 1400- och 1500-talen, då gården ingår i Vadstena klosters väldiga jordinnehav, finns bevarade dokument där gården nämns med liknande stavningar. På 1500-talet gör Gustav Vasa som bekant slut på det katolska inflytandet här i landet. Kyrkans och klostrens gårdar konfiskeras och läggs under kronan. Därför kan överste Gladsten under drottning Kristinas tid, 1642, förvärva Kusebo/Kuseboda. Till det nya säteriet läggs också närbelägna Besebo, som bestod av två gårdar.	1648 avled Herbert Gladsten i Tyskland, där 30-åriga kriget avslutades just detta år. Arvingen, sonen Johan Anders Gladsten (1641-1707) hade dåliga affärer och pantsatte säteriet. Underlydande gårdar, bl a Stubbetorp, Gavel, Tråstorp och Skår, avyttrades. 1672 förvärvades Kuseboholm av Carl Persson (Natt och Dag) på Säby, som ägde många säterier men hade usla affärer. En rad ägarbyten och processer kring äganderätten följde. 1706 skaffar sig Anna Maria Dahlbergh - dotter till den berömde arkitekten och generalguvernören m m Erik Dahlbergh - besittningsrätten till Kuseboholm. Tillsammans med sin make äger hon också Västerby. Därmed inleds ett ägarsamband mellan de båda säterierna som skall bestå i två hundra år.	Omkring 1900 förvärvades Kuseboholm av ingenjör Karl Fredrik Wellenius, en av Norrköpings många textilfabrikörer. Denna epok varade endast under tiotalet år, men lämnade spår efter sig på Vårdnäs kyrkogård i form av en anslående gravsten över Wellenii familjegrav. Bland senare ägare kan nämnas direktör Harry Ekenger, som ägde och bebodde Kuseboholm från omkring 1970 till 2002. Då förvärvades gården av familjen Ekman från det angränsande säteriet i norr, Stafsäter. Till Kuseboholms ägor har hart många torp och stugor. Stugan Berget skänktes under 1980-talet av familjen Ekenger till Vårdnäs Hembygdsförening, som plockade ner den och återuppförde den vid hembygdsgården. Senare omhändertogs på samma sätt torpstugan Kvarndalen, som skänkts av Robert Ekman.