Det hölls söndagsskola hemma i Flithem när Evert var barn. På detta foto från 1942 är han nr 2 fr h i främre raden. Systern Birgit är nr 2 fr v i mellanraden. Söndagsskollärare var här Maj-Lis Asklöf, stående längst t v.		Flygfoto över Flithem, Gavel, från början av 1950-talet.
Evert Kjellberg byggde – liksom sin far och farfar 2 januari 2025 avled 90-årige Evert Kjellberg i sitt hem på Sjölundsvägen i Bestorp. Under hösten 2024 berättade han om sitt liv för Rosita Gustafsson, som antecknade. Det blev en lång och innehållsrik berättelse, som återges här i avkortat skick.
Evert föddes 1934 i Flithem, Gavel, i sydöstra kanten av Vårdnäs. ”Flithem byggdes av min farfar Jonas Alfred Kjellberg, som var född 1852 i Lilla Tolemålen i Kättilstad. Till hjälp hade han sin far – min farfars far – Jonas Fredrik Kjellberg, född 1822 i Kjelltorp, Vena i Kättilstad. Farmor hette Anna Sofia Andersdotter och var född i Nybygget, ”Lilla Finnbrona”, i Tjärstad. Farfar var både byggmästare och brukare av sin lilla gård. Pappa Jonas Martin föddes 1892 och stannade i Flithem hela sitt liv. Han gifte sig med Hillevi, född Engström 1902, från Västra Harg. Mamma och pappa fick fyra barn: Sture född 1922, Margit 1925, Birgit 1931. Sist kom jag, 1934.”	Evert Kjellberg föddes 18 november 1934 i Flithem och avled 2 januari 2025 i hemmet på Sjölundsvägen i Bestorp. Här till sjöss, fotograferad av Rosita Gustafsson.			1948 rev vi ut inredningen i ladugården i Gasarp, Bjärka-Säby. Trägolvet byttes ut till cementgolv. På den tiden gjordes allt för hand. Fem skottkärror grus och cement blandas per gång. Tre gånger torrt och sedan blötas, och sen till sist köras in till golvet som skulle strykas ut jämnt och fint. Det blev hästkrubba, foderbord till korna och vattenränna. Det bygget höll pappa, Sture och jag, samt en målare, på med hela sommaren. 1949 byggde jag och byggmästare Arthur Johansson huset på Henriks väg som Helmer Franzén och hans familj bodde i. Samma år rev och återuppbyggde jag mittendelen på ladugården på gården i Sätra som Erik Drotth äger idag. På den tiden ägdes den av ”Wille i Sätra”, Wilhelm Johansson.” VILLABYGGE MED FÖLJDER Byggena Evert berättar om är alldeles för många för att kunna redovisas här. Men ett villabygge vid Markustorp, 1954, måste nämnas.
När Evert började i första klass 1941, fick han gå i Sätra nya skola. Den stod färdig året innan. Everts pappa var både byggmästare och möbelsnickare. ”Mamma skötte hushållet, som alla den tidens kvinnor. Hon tog hand om djuren, mjölkade, men hjälpte också pappa med att tapetsera och betsa möblerna han tillverkade hemma på gården. Under kriget var det dåligt med mat. Vi hade kaniner, först två, som blev två hundra när de var som flest. Det var bra mat för hungriga magar. Men min bror Sture ville inte äta kanin, och så var det nog för många barn. Inte ville man äta sina bästa vänner. Därför tror jag att mamma sa att det var annat kött än kanin.” SÖNDAGSSKOLA Familjen tillhörde Filadelfia, pingst-församlingen, i Rimforsa. ”Mamma Hillevi hade söndagsskola hemma när jag var liten, för barn i olika åldrar. Det var en timmes kristen undervisning med bön och sång. När så timmen gick mot sitt slut fick vi lägga vår medtagna peng i ”negerpojken”, som tacksamt nickade till oss.” Till mötena i Filadelfia (nu Brokyrkan) i Rimforsa cyklade familjen, även vintertid. ”Jag satt på pakethållaren, fastspänd med en läderrem från salongsgeväret. På mötena talade folk i tungor. Det tyckte jag var otäckt, jag förstod inte vad de sysslade med. Det de sa var ju obegripligt. Även hos Greta och Otto Hultman i Duvhult hölls det möten. Mor och far gick ur Filadelfiaförsamlingen så småningom, men jag kommer ihåg att min far alltid bad bordsbön. Jag var fars ”lille pöjk”, och satt alltid knät hos honom när vi åt mat.” PLÖJDE MED HÄSTAR Redan i 13-14-årsåldern började Evert arbeta hos sin far. ”När jag inte arbetade åt honom arbetade jag hos grannbonden Sven Söderberg på ”Seléns gård” i Gavel. Senare köpte han en gård i Tranebo och då arbetade jag där. I Briteborg plöjde jag med hästar och körde timmer i skogen. Jag körde timret över Löpsjön. Jag var en fattig bonddräng. Smörgås hade jag med mig om det fanns någon. Ofta fick jag vara hungrig. Ingen kan förstå hur det känns att vara hungrig hela dagen lång.	Everts mor Hillevi, f Engström, 1902, kom från Västra Harg. Farfar Jonas Alfred Kjellberg, f 1852, var den som byggde Flithem. Han föddes i Lilla Tolemålen, Kättilstad. Även om fadern hade arbete kunde det dröja innan han fick betalt. ”En familj hade beställt möbler till salen, som finrummet kallades på den tiden. Det skulle tillverkas bord, stolar, soffa och skänk till porslinet. Dagarna före jul var alla möbler klara. Kunden kom för att hämta dem, och berättade att han inte hade några pengar förrän efter jul. Pappa som var en snäll man lämnade ändå över möblemanget. ”En annan gång byggde han en eka. När betalningen skulle ske fick han fem kronor och två kilo härsket fläsk. Det var så när jag var barn, man slaktade en gris och fläsket saltades ner. Ibland kokade man om saltlaken för att fläsket skulle hålla sig – och då blev det så salt att man fick lägga det i blöt några dygn innan man kunde steka det. Det skulle sparas på’t tills det var oätligt.”		Everts far Martin Kjellberg, f 1892 i Flithem. Farmor Anna Sofia Andersdotter föddes 1857 i Nybygget, ”Lilla Finnbrona”, Tjärstad, inte långt från Flithem. HUS- OCH LADUGÅRDSBYGGEN Brodern Sture, som var tolv år äldre än Evert, fick först lära sig möbelsnickeri - och senare att bygga genom att vara med fadern när han byggde hus och ladugårdar i trakten. Evert följde i samma spår. Han berättar om en lång rad byggen han varit med om, som ung tillsammans med fadern, och senare åt olika byggföretag. Faderns byggen gällde ofta ladugårdar och hus i hemtrakten. Ladugårdar hade också farfar Jonas Alfred Kjellberg byggt. ”Farfar byggde ladugården i Gavel, den som Nisse Pettersson sedan nyttjade. Nu bor hans barnbarn Mats Pettersson på den gården. Farfar byggde även ladugården i Tutebo (Sätravallen) som senare, 1953-1954, blev ombyggd till gillestuga av pappa och mig.	”Villan ligger innan man kommer fram till Edvardsgården. Vi byggde den åt Henning och Albert Andersson. Målarmästare var Tage ”i Klinten” Andersson och målare var bröderna Gustav och Hasse Karlsson från Bestorp. Anna-Liisa från Edvardsgården gick förbi varje dag med cykelkärra för att hämta mjölksåarna som kommit tillbaka från mejeriet. Hon var en vacker sjuttonåring, och jag spanade extra mycket efter henne. Och vi blev till slut ett lyckligt par.” Anna-Liisa arbetade på Edvardsgården både inomhus och utomhus, men inte i ladugården. Hon var med om att lasta in höet på höskullen och att sätta upp nekar, sädeskärvar, på åkrarna. ”1955-1957 byggdes fyra Gullringshus i Sturefors. Jag och min bror var med. När husen var klara började jag arbeta hos Helge Oldeman i Kopparhult. Och 1958 flyttade Anna-Liisa och jag till Borgs gård i Västra Harg. 1959 gifte vi oss.” Anna-Liisa berättar att hon inför giftermålet köpte 40 meter lakansväv i ICA-affären som Karl-Gunnar och Ingrid Sandell hade i Bestorp. Det skulle sys lakan och örngott - med broderade monogram som seden var på den tiden. Första november kom första sonen Reino. 1961 flyttade familjen till Ledberg och där föddes 1964 näste son, Leif. 1967 gick flytten till Maspelösa där de kom att bo i många år. ÅTER TILL VÅRDNÄS 1990 återvände makarna Kjellberg till hemtrakten. Efter några på Lindbacks-vägen i Bestorp övertog de 1994 villan på Sjölundsvägen som Everts bror Sture byggt 1961 åt sig och sin familj. Evert Kjellberg arbetade under sitt byggarliv åt små och stora byggnads-företag. Med NCC deltog han vid bygget av järnvägsbron i Mjölby, och med Skånska Cement/Skanska har han byggt på Universitetssjukhuset i Linköping. ”Så småningom fick man en lång erfarenhet av att bygga hus”, konstaterar han. Det var en fantastisk livshistoria som Evert berättade för mig. ROSITA GUSTAFSSON