Bondpojken Karl Granberg i Sätra blev vykortskung och konsul för Kuba I en av dussinet gårdar i Sätra by föddes Karl i januari 1865. Han var nummer sju av de elva barnen till nämndemannen Lars Petter Granberg och hustrun Christina. Alla hans bröder – Per Alfred, Vilhelm, Oskar och Ludvig – blev lantbrukare. Karl slog in på en helt annan väg – affärsmannens – och med stor framgång. Han kom att bli en ledande aktör inom en av det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets moderna företeelser – gratulationskortens och vykortens genombrott.			Karl i tonåren. Sjuttonårig började han arbeta som kontorsbiträde i Linköping. Bild från Nina Granberg.
Sjutton år gammal började Karl arbeta som kontorsbiträde i Linköping. Vem arbetsgivaren var är obekant. Troligen fick ynglingen från Sätra tillfälle att visa försäljartalanger. 1885 anställdes han nämligen av bokhandlare Hasse W Tullberg som kringresande säljare. Tullberg drev under ett tiotal år P.M. Sahlströms bokhandel i Linköping, där han också började trycka och saluföra blanketter, formulär m m för en större marknad än Linköping. Även det ökande intresset för att skicka ”Brefkort” ville den företagsamme bokhandlaren tillvarata. Brevkorten kunde skickas för 5 öre, halva brevportot. Ena sidan var reserverad för mottagarens adress. Den andra kunde upptas av en vacker eller rolig bild och (ofta liten) plats för hälsningar och meddelanden. TILL STOCKHOLM Det var just sådana kort – från början kallade ”blomsterkort” - som 20-årige Karl skulle resa runt och sälja till bok- och pappershandlare m fl. Och han reste och sålde kort – inte bara i Sverige utan också i grannländerna, även i Ryssland. 1888 lämnar Tullberg bokhandlarlivet i Linköping och flyttar till Stockholm för att där utveckla sin tryckeri- och förlagsverksamhet. Redan 1890 hade det blivit så mycket att hålla reda på, att Tullberg beslutar placera de växande kortaffärerna i ett särskilt bolag – Tullbergs Konstindustri Aktiebolag. VD, men också 25-procentig delägare i bolaget blir hans nu 25-årige medarbetare Karl Granberg. Därmed flyttar även denne till Stockholm. Verksamheten växer och utvecklas. Förlagets kort säljs t o m till Asien och i Amerika. Vykort över landskap, städer, kyrkor och slott blir en allt större produkt. Litograferade bilder trängs snart ut av fotografier. Foton koloreras, d v s färgläggs. För färgfoton är tiden ännu inte inne. DRAR INTE JÄMNT Affärerna går bra. Men Granberg och Tullberg drar inte jämnt. I ett opublicerat utkast till minnesskrift över Tullberg och hans företag påstås att Granberg hotat flytta till Berlin och driva eget kortförlag därifrån. Vad konflikten gäller uppges inte. Även i Karls privatliv händer saker. Under våren 1895 gifter han sig med Theresia Herzog. Svärfader är Peder Moses Herzog, en från Tyskland invandrad bokbinderiföretagare, av judisk börd men konverterad till luthersk kristen tro. Herzog sägs ha räknats till de rikaste i landet. Bröllopet står i Tyska kyrkan, men firas faktiskt även i Vårdnäs sockens fattigstuga. Karl bjuder nämligen fattighjonen på middag och kaffe! Se notisen i bild t h. Hasse Tullberg tröttnade på dragkampen med Granberg och överlät 1896 sina aktier i kortbolaget till denne. Företaget döptes om till Granbergs Konstindustri Aktiebolag. GKA kom det att stå på många saluförda kort, om inte hela namnet. Även om motiven var svenska trycktes korten till stor del i Tyskland. Försäljningen ökade år efter år. Stockholmsutställningen 1897 gav ytterligare skjuts åt intresset. BLIR KONSUL Karl Granberg gjorde de följande åren så goda förtjänster att Tullberg (enligt ovan nämnda utkast) skall ha ångrat att han sålde sitt guldägg till Granberg. Men Tullberg led ingen nöd. Även hans verksamheter utvecklades storartat. Karls framgångar ledde till att han hedrades med Vasaorden 1902 och Nordstjärneorden 1905. Från 1904 titulerades han konsul. Kuba, som efter sekelskiftet 1900 frigjort sig från Spanien, behövde en representant, en konsul, i Stockholm. Uppdraget föll på Karl Granberg, som nu vid högtidliga tillfällen kunde klä sig i konsulsuniform. Även om Granbergs vykortsförlag påstods vara världens näst största, så fanns många konkurrenter även här hemma. Både stora och små. Ge ut vykort kunde vilken fotograf som helst göra. Även en fotograferande målare som Jacob Bergin här i Vårdnäs producerade och sålde vykort. Granbergs starka ställning visades bl a vid olympiaden i Stockholm 1912. Där hade hans bolag ensamrätt såväl på fotografering av tävlingarna som på kortförsäljning till besökarna. DE GODA TIDERNA FÖRBI Inte minst i Ryssland och Baltikum hade Granbergs företag en stark position. Men så, 1917, blev det revolution i Ryssland – till och med två revolutioner. Den andra, bolsjevikernas oktoberrevolution, satte punkt för Granbergs liksom för alla andra utländska företags affärer i landet. Karl	Redan som 40-åring hade Karl tilldelats både Vasaorden och Nordstjärneorden. Bild från Anders Kull. Med uppdraget som konsul för Kuba följde också konsulsuniform. Bild från Nina Granberg. Det var i kung Oscar II:s tid det blev på modet att skicka kort till släkt och vänner. Kungen var själv ett alltid gångbart kortmotiv. Bild från Anders Kull. Granberg sägs ha haft en våning i S:t Petersburg. Den och alla andra tillgångar gick förlorade. De goda tiderna var över. Förutom av händelserna i Ryssland påverkades affärerna av Första världskrigets följder i Europa. Företaget ombildas till Granbergs AB. 1921 redovisas förlust. Det året flyttar makarna Granberg och yngsta dottern från den stora våningen på Strandvägen till en förmodligen mindre lägenhet på Hjorthagsvägen. Tre äldre döttrar är redan gifta och utflugna. Samma år blir Karl Granberg bulgarisk generalkonsul. Två år senare, 1923, drabbas han av stroke och avlider, vid 58 års ålder. VEINE EDMAN, oktober 2022 Källor, bl a: Artiklar av Göran Heijtz i Postryttaren, 2012 och 2021. Otryckt utkast av Helge Cohn om Hasse W Tullberg, 1971 (Centrum för Näringslivshistorias arkiv). TACK! - dels till Nina Granberg, Saltsjö-Boo, som spårat upp ovan nämnda skrifter och bidragit med bilder ur släktingars album, dels till Anders Kull som bidragit med bilder. De båda är sysslingar, barnbarnsbarn till Karls bror Oskar Granberg, som kring sekelskiftet köpte Stubbetorp.	Notis i Östgöta Correspondenten 1 april 1895. Bild från Nina Granberg. Ett exempel på de många vykort som Granbergs Konstindustri AB gav ut i Ryssland åren före revolutionen. Bild från Anders Kull. Från sina hemtrakter gav Karl Granberg ut åtminstone två motiv, dels på Brokinds slott, dels detta över Brokinds station, strax efter Östra Centralbanans invigning 1902. Bild från hbf:s arkiv. Julkort och påskkort hörde förstås till sortimentet. Även med pingst- och midsommarkort gjordes försök. Bild från Anders Kull. Många kortmotiv var tecknade innan fotografierna helt tog över. Inte sällan har de gamla bilderna mycket att berätta. Bild från Anders Kull, som har åtskilliga ”Granbergskort” i gömmorna hemma i Stubbetorp.