Hamra i höbärgningstid i mitten av 1950-talet - det vill säga några år innan landskapsbilden radikalt förändrades av nya vägsträckningen. Foto: Paul Aineström.

 

Hamra – minsta säteriet i Vårdnäs

 

Hamra – vid Järnlundens strand, gränsande till Tjärstad socken – är minsta säteriet i Vårdnäs socken.  De tre större är Brokind, Västerby och Kuseboholm. Äldsta dokumentet där Hamra - eller Hambra - nämns är handlingen där gården testamenteras av en Håkan Johansson till klostret i Vreta.

 

Som alla gårdar i kyrkans och klostrens ägo drogs Hamra in till kronan under reformationen, på 1500-talet. Mot slutet av det århundradet, eller i början av nästa, överläts gården till löjtnanten Christer Drake, som gjorde den till sin sätesgård.

Christer Drakes son Johan Drake förvärvade 1645 det intilliggande kyrkohemmanet Björke, som kom att vara samägt med Hamra ända fram till laga skiftet 1882. Även Stensmålen, Tomta och Bemelsbo (senare omdöpt till Kristineberg) tillhörde på den här tiden Hamra.

 

Sista ägaren av ätten Drake (Drake af Torp och Hamra, som den här grenen hette), var en Christina, som i 1700-talets början gifte sig med överste Arendt Johansson von Müllern. Då sonen Karl von Müllen avlidit gick Hamra först till hans syster och därefter till hans änka Maria Beata Stuart. Hon testamenterade säteriet till sin brorson Karl Johan Stuart, som avled 1784. Dennes dotter var gift med Karl Adolf von Rohr. De och deras barn levde och verkade på Hamra till senare delen av 1800-talet. Sist i ätten von Rohr, som nu utslocknade, var Kristina Magdalena. När hon 83 år gammal avled 1882 hade Hamra sedan länge nya ägare.

 

I sin bok ”Från Östergötlands bygder”, 1890, skrev författarinnan Wilhelmina Gravallius nostalgiskt om epoken von Rohr på Hamra. ”Det gamla Hamra finnes icke mer; det är utdödt, liksom nästan öfverallt det enkla, patriarkaliska lifvet …”. Hela texten återfinns i Paul Aineströms bok om Vårdnäs socken, 1959.

 

Namnet HAMRA

Hamra (Hambra) är ett mycket gammalt och mycket vanligt ortnamn. I Kindabygden, som också Vårdnäs hör till, finns två Hamra. I Vist finns Hamra slussar.

 

Enligt professor Natan Lindqvist betydde ’hambra’ ursprungligen ’sten, klippa’. Senare blev innebörden ’stenig skogsbacke, skogbeväxt stenbacke’. En annan språkforskare uppger att ordet också kan betyda ’berg, udde’. En tolkning som får anses tillämplig i vårt fall, skriver Paul Aineström i boken ”Vårdnäs socken”.

              SÄTERI ?

Ett säteri var en adelsmans skatte-befriade sätesgård. Den skulle vara ståndsmässigt bebyggd. Från 1686 tilläts inga fler säterier. Under 1800-talet upphörde adelns skatteprivilegier.
 

Ingemar Gezelius (1876-1934).

 

1860, eller däromkring, köptes Hamra av C W Sandström, kronolänsman i Kinda härads norra del, till vilken Vårdnäs hörde.  Men efter att ha ersatt den förfallna huvudbyggnaden med en ny, och byggt ny ladugård, sålde Sandström säteriet till riksdagsman Axel Edvard Pettersson. Denne, som även blev betrodd kommunalman i socknen, brukade och bebodde Hamra i fyrtiotalet år.

 

Efter Petterssons död övertogs Hamra 1913 av lantbrukskonsulenten Ingemar Gezelius. Han hade en särskild avsikt med sitt gårdsförvärv. Hamra skulle bli lantmannaskola! Se särskild artikel här intill.

 

När Gezelius avlidit 1934 och skolan avvecklats blev familjen Hultner ägare av Hamra, och skulle så förbli för lång tid framåt. Lantbruksdriften var utarrenderad.

 

Med ständigt ökande biltrafik måste den gamla Kalmarvägen, smal och slingrande, ersättas i början av 1960-talet av en ny, rakare och bredare väg. Denna kom att få sin sträckning mellan ladugården å ena sidan och herrgården med sina flyglar å den andra, för att sedan fortsätta söderut, över öar i Järnlunden, mot Rimforsa.

Wilhelmina Gravallius, som tyckte att Hamras nya mangårdsbyggnad var själlös i jämförelse med den gamla, hade väl alldeles tappat målföret om hon fått se den vackra gården kluven av riksväg 34.

 

Under den tid gårdarnas skattekraft angavs i mantal, representerade Hamra 2 ½ mtl. I bokverket Sveriges Bebyggelse, 1951, uppgavs Hamras areal vara 163 hektar, varav 42,5 ha åker. Ladugården rymde sju hästar och tjugotalet nötkreatur. Men det var då! Vilket slags husdjur livet på gården numera kretsar omkring, framgår av namnet ”Hamra Ridcenter”, som ingen förbipasserande undgår att se.

                                                                                                                                 VEINE EDMAN

                           November 2020

 

Unga män som förbereder sig för en framtid som bönder. Foto: Ivar Andersson.

Hamra lantmannaskola

Hamra lantmannaskola välkomnade sina första elever 1 november 1913. Med stöd av länets hushållningssällskap hade jordbrukskonsulenten Ingemar Gezelius förvärvat Hamra just för att inrätta en fristående lantmannaskola. Gezelius förestod skolan med hushållningssällskapet som huvudman. Med hjälp av ett räntefritt lån iordningsställdes lärosal och elevbostäder i gårdens flygelbyggnader.

 

Skolan erbjöd en fem månader lång vinterkurs för omkring 30 elever. Förutom föreståndaren, Gezelius, fanns en eller två lärare, samt timlärare. Från 1926 hölls vartannat år också månadslånga utbildningar av s k vandringsrättare.

Skolverksamheten vid Hamra pågick under ett tjugotal år, tills Ingemar Gezelius avled år 1934. När skolan upphörde 1935 hade totalt 672 elever genomgått skolans vinterkurser. 103 av dessa elever var hemmahörande inom Kinda härad.

Hushållningssällskapet och landstinget tackade nej till ett erbjudande att få köpa Hamra för att kunna driva skolan vidare. Det fanns tankar på att samla resurserna till en ny, modern och mera välbelägen lantmannaskola. Innan de blev förverkligade – vid Berg i Vreta kloster – skulle det dock dröja till 1955. I stället ersattes Hamra tills vidare av Höje lantmannaskola på Omberg. Länets andra lantmannaskola fanns vid Lunnevad, i anslutning till folkhögskolan där.

Lantmannaskolorna riktade sig i första hand till bondpojkar som själva tänkte bli bönder på egna eller arrenderade mindre eller medelstora gårdar, vilka ännu dominerade det svenska jordbruket. De som siktade på att bli förmän (ofta kallade rättare eller befallningsmän) vid storjordbruk sökte sig till lantbruksskolor. En sådan fanns sedan 1882 på Bjärka-Säby. Den drevs i privat regi. Här erbjöds också kurser för ladugårdsförmän. Vidare fanns 1883-1932 en mejeriskola för utbildning av mejerskor. Lantbruksskolan lades ner 1955, samma år som den nya lantmannaskolan i Vreta kloster startade sin verksamhet.

 

Källa: Med bönder och fiskare i Östergötland – Östergötlands läns hushållningssällskap 1914-1964.

 

 

 

Flygelbyggnaderna på Hamra under lantmannaskolans tid. Vykort. Foto: Hildur Hammarlund, Rimforsa.