Företagsamma Emma Bergman

öppnade barnhem i sitt Lillhem

Alla hus har sin historia. Lillhem i Brokind har – när detta skrivs hösten 2020 - stått på sin plats i hundra år. Jämfört med Karlstorp från 1600-talet, eller Brokinds gård med anor från tidig medeltid, är det i fråga om ålder inte mycket att skryta med. Men Lillhem har under sitt sekel fyllt särskilda uppgifter - utöver att vara bostad. Tillräckligt gamla brokinds- och vårdnäsbor minns att där varit café och bageri. Men kan det stämma, som vissa påstår, att Lillhem varit ett ”BB”?

Nog har det fötts barn i huset! Men innan vi går in på det ska vi presentera Emma G (Gunilla) Andersson - senare känd som Emma Bergman. Från den krigsoroliga sommaren 1914 och 24 år framåt var hon Vårdnäs sockens barnmorska.

 

Emma, som föddes 1882, var dotter till en torpare och schaktmästare i Bjärka socken i Skaraborgs län. Hur det kom sig att hon blev barnmorska är inte bekant. Utbildningen var i början av 1900-talet ettårig. 1921 blev den tvåårig.

Till Vårdnäs flyttade Emma från sin antagligen första barnmorsketjänst i Hardemo i södra Närke. Där hade ”Skolhuset” varit hennes adress. Så blev det i Vårdnäs också. Hon anvisades bostad i skolhuset i Brokind.

 

På landsarkivet i Vadstena finns journalerna som distriktsbarnmorskorna förde och skickade till provinsialläkaren. Ett blankettblad för varje barnafödsel. Sin första utryckning i Vårdnäs gjorde Emma till Sjögsätter 17 juli 1914. Där föddes en gosse, men först när det hunnit bli 18 juli. På blanketten uppges modern heta Sofia Svensson, men i kyrkboken står det att pojken fötts ”o.ä” (oäkta) av pigan Hilma Sofia Alfredsdotter.

 

Barnen vägde jämna kilon

Hur långt barnmorskan behövt färdas skulle uppges. Då 41-åriga grevinnan Anna Falkenberg, född Ridderstad, skulle föda sitt femte barn i november 1914, var sträckan en kvarts kilometer. Det vill säga en liten promenad från skolhuset ner till Brokinds slott. Här förlöste Emma nästa dag en flicka med hjälp av tång.

 

De nyföddas vikt måste noteras. Mestadels blev det  jämna kilon - ofta 3 kilo. Ibland saknas uppgiften. Kanske saknades lämplig våg i hemmen? När skomakarhustrun Hulda Jonsson i Jonsbo, Brokind, i januari 1917 fött sitt åttonde barn, en flicka, noterade Emma 6 kilo i viktkolumnen.

 

Alla födslar slutade inte lyckligt. I vår bläddring i journalhäftena hittar vi ett fall från 1926. Det var i  grannsocknen Tjärstad, där Emma tillfälligt fått träda in. Kvinnan ”blödde starkt” efter att barnet fötts. ”Alla tre läkarna i Kisa voro upptagna, varför läkare fick komma ut från Linköping, detta tog lång tid (…) hon dog kl. 4 em.”

 

Husbygge och barnafödsel

1 april 1916 skrev Fröken Emma Andersson på ett köpeavtal för en hustomt utmed vägen mellan Brokinds gård och kyrkan, mycket nära Brokinds station. Åren efter järnvägens tillkomst hade några hus vuxit upp vid stationen på mark som hört till Saxtorps Nedergård. Nu på 1910-talet erbjöds tomtmark som avstyckats från Brokinds gård. Många av tomterna, särskilt de stora vid Lilla Rängens strand, förvärvades av välbeställda stadsbor på jakt efter sommarparadis. Men Emma var bofast och hade andra planer. Någon strand ingick inte i köpet, men hon fick inskriven en rätt ”att hava roddbåt vid s k byk- och badstället”.

 

Det hinner gå några år innan Emma är beredd att bygga på sin tomt. Som byggmästare anlitar hon en Göransson från Bestorp. Eftersom Lillhems byggnadsår uppges vara 1920 kan man tro att bygget planerats, kanske också påbörjats, året innan. Men från slutet av augusti 1919 och ett halvår framåt är Emma tjänstledig - inte för att bygga hus, utan för att vistas i Hallsberg i Närke. I januari 1920 föder hon där en pojke, som får namnet Hans. Sent i februari är hon tillbaka i sin barnmorsketjänst i Vårdnäs.

 

25 mars 1922 gifter sig Emma i Hallsberg med barnets far, Frigg Stefanus Bergman, född 1885. Han är uppväxt i Hallsberg och arbetar där som ritare vid ortens tröskverksfabrik – AB Joh. Thermænius & Son. 1923, då makarna får ännu ett barn - dottern Doris - blir Bergman kyrkobokförd i Vårdnäs.

 

Emmas plan förverkligas

I sitt hus, som döps till Lillhem, förverkligar Emma sin plan. Hon öppnar ett barnhem. Affärsidén, som tycks ha fungerat bra i många år, var att erbjuda flickor som råkat i ”olycka” att ta tåget till Brokind och där föda sitt barn i trygghet - och i tysthet. Därav talet om ett ”BB”.

 

Förmodligen hjälpte Emma till med att leta upp fosterföräldrar när så behövdes. Det förekom också att barn födda på annat håll fick ett hem i Lillhem för kortare eller längre tid. Vid folkräkningen 1930 noterades fyra barn (utom makarna Bergmans egna): en pojke född i Skänninge 1921, en flicka född i Stockholm 1922, en pojke född i Motala 1924, samt en flicka född i Vårdnäs 1928.

 

Barnhemsverksamheten blomstrade under de år Ivar Andersson fotograferade flitigt i och kring Brokind. Därför finns många bildbevis för att det i Lillhem var gott om både barn och barnsköterskor. Men tidernas förändrades. När kvinnorna i allmänhet valde att föda på ”Westmanska BB” i Linköping, i stället för i hemmet, så behövdes inga barnmorskor ute i socknarna. (Mellan 1920 och 1940 minskade hemmafödslarnas andel i landet från 90 till 35 procent.)

 

Ny epok för Lillhem

1938 lämnade Emma Bergman sin barnmorsketjänst, och avvecklade därmed även barnhemsverksamheten.

 

Nu inträdde nästa fas i Lillhems historia. Husets företagsamma ägarinna, som blivit änka i januari 1935, förvandlade lokalerna till café. I källaren inrymdes ett bageri. Men det var inte bara för att dricka kaffe man gick till Lillhem. Många vände sig till Emma för att få hjälp med enklare sjukvård.

 

Till omkring 1960 sägs caféverksamheten ha pågått. Det betyder att den upphörde ett eller ett par år efter att Emma Bergman avlidit 1958. Härefter har Lillhem varit ett bostadshus bland andra i Brokind.

 

                                              VEINE EDMAN

 

Lillhem som café. Foto ur Östergötland i ord och bild, 1946.

 

 

Emma Bergman med tre barnsköterskor och – om vi räknar rätt – tio barn varav två egna. Foto Ivar Andersson, några år in på 1920-talet.

 

Lillhem som det såg ut när det stod färdigt i 1920-talets början – och dess ägare Emma Andersson, som 1922 blev Emma Bergman. Foto: Ivar Andersson.

 

Ännu en uppsättning barn och barnsköterskor.

 

På utflykt ända till slussen.

 

En barnkvartett från 1920-talet. Foto. Ivar Andersson.

 

Barnmorskan Emmas journalanteckningar om Hulda Jonssons åttonde födsel 22 januari 1917. Det blev en flicka på 6 kg!