Herr Måns på Broo Måns Johansson (ca 1500-1555) tillhörde ätten Natt och Dag, en av rikets förnämsta ätter. Fadern Johan Månsson var riksråd och ett troget stöd för Sten Sture i kampen mot danska kungamakten. Måns blev en av Gustav Vasas närmaste män och dubbades till riddare vid kungens kröning 1528. Året därpå utsågs han till riksråd. 1529-1533 hade Måns befälet över Kalmar slott. Han var flitigt anlitad av kung Gustav som sändebud och som rapportör om stämningen bland allmogen. Som tack för sina tjänster fick han norra Kinda härad i förläning med ”alle konungslige saker och räntor”. Senare fick han flera och större förläningar. Måns ägde 348 gårdar. Hans sätesgård var Broo (Brokind), där hustrun Barbro Eriksdotter (Bielke) födde sex barn. När bondeupproret spred sig upp mot Östergötland ledde Måns Johansson de trupper som skulle sätta stopp för det, men som i september 1542 gick under i en stor bråtanläggning vid Kisa. Trots nederlaget hade kungen fortsatt förtroende för Måns. Efter Dackefejdens slut utsågs Måns Johansson till lagman i Östergötlands domsaga, som också omfattade större delen av Småland. Från kungen fick Måns många och långa brev med förhållningsorder. Ibland fick han kritik – t ex om att rapporterna om läget bland allmogen inte var utförliga nog. För att stärka sin regim skulle kungen bygga slott i Vadstena. Måns utsågs att övervaka bygget. 1552 utnämndes han till ståthållare på Vadstena slott. Tre år senare blev han slottsherre på Viborg i Finland. Där avled han inom kort, på julnatten 1555, i en farsot.

Av riksrådet Måns Johansson Natt och Dag finns inget porträtt bevarat. I bygdespelet ”Branden i Broo” såg han ut som bilden ovan, gestaltad av Anders Hellmér.