För hundra år sedan – på 1920-talet – blev
Brokinds gård riksbekant för sina hästar! Men det var inte robusta ardennerhästar framför
plogar och harvar som gav gården ryktbarhet - utan smäckra fullblod som
utmärkte sig på tävlings-banorna i stället för på åkrarna. |
|
|
||
När Brokind var känt för sitt stuteri |
||||
Josef Berghoff - direktör i
det fashionabala Sidenhuset - ett av Stockholms
ledande modehus - köpte 1918 storgodset Brokind.
Hästsport och hästavel var hans stora intresse. På Brokind
skulle det födas upp fullblodshästar av yppersta klass. Troligen var det
främsta skälet till gårdsköpet. Den tyskfödde Berghoff, som
nu var 54 år, sägs ha börjat rida först inemot 50-årsåldern. Han deltog med
framgång i jakter och tävlingar inom Stockholms Fältrittklubb. På en häst som
hette Gold Coin vann han priser i hoppning och
terrängritter. Planerna på ett stuteri fullföljdes. Vi citerar ur
Valter Elgeskogs bok Hästar och östgötar, 1983: |
Stallmästare Robert Segeblad
visar upp ett av stuteriets ungston. På just det här fotografiet fick hans
dotter Siv vara med. Foto: Ivar Andersson, 1920-talets senare del. |
aktiv fotograf. Trots att åtskilliga av hans glasplåtar är försvunna eller förstörda återstår ca
1 000. plåtar. Denna bildskatt finns hos Vårdnäs hembygdsförening och har kopierats på papper och
digitalt. På ett tjugotal av Ivar A:s foton ses uppställda
ridhästar, med en hästkarl vid grimman. Troligen var de avsedda att användas i
stuteriets reklam. På flera av bilderna figurerar Robert Johansson, som
han hette då han 1924 flyttade till Brokind med
hustru och sex barn. På nya hemorten blev det snart ännu ett barn. Med Kungl.
Maj:ts tillåtelse antog familjen nya släktnamnet Segeblad. I kyrkboken nämns Robert Johansson / Segeblad som kusk. |
||
”Fullblodsstuteriet på Brokind
ägdes av Josef Berghoff och existerade under
1920-talet. Stamboken 1920 upptar nio fullblodsston. Vid Skänninge
lantbruksmöte 1929 deltog från Brokind sju
fullblodsston jämte hingsten Printonan Boy xx. Utöver denne ägde Brokind också Meru xx och Sandow xx – båda inköpta från England. Under sin glanstid
var Brokind synnerligen vinstrikt. Brokinds betydelse för halvblodsavel ligger
främst i att från stuteriet till |
Öland sålda ston, blivit mödrar till
diplomstona Wife xx 3350 (mor till Gallas 337) och Wavelets xx 3349, vilka givit upphov till stolinjer.” 1923 och 1926 vanns landets främsta galopptävling,
Svenskt Derby, av hästarna Printonan Boy respektive Tarzan. Båda ägdes av
Josef Berghoff, men var köpta från andra uppfödare. I Svenska Dagbladets årsbok 1928 läser vi att Brokinds stuteri det året var näst framgångsrikast |
i landet i tävlingssammanhang – med 11 hästar, 14
segrar och 23 305 kronor i vinstpengar. Josef Berghoff vistades
säkert till och från på sin herrgård, men var enligt Vårdnäs
församlingsbok aldrig skriven där. Det var däremot sonen, löjtnant Bjarne Berghoff och dennes nyblivna hustru från sommaren 1928
till senhösten 1932. I 1930-talets början, beslutade sig Berghoff senior av okända skäl – |
kanske ekonomiska bekymmer? Kreuger-kraschen? - att sälja Brokind
och avveckla stuteriet. Därmed kunde
ätten Falkenberg 1933 återkomma som ägare till Brokind.
Men eftersom Berghoff hade sålt av flertalet av de
många underlydande gårdarna och torpen, var godset nu betydligt mindre än när
det såldes femton år tidigare. Under de Berghoffska åren på Brokind var Ivar Andersson, son till slussvaktaren, en mycket |
På Brokind tycks han ha
varit, eller blivit, stallmästare. Roberts far hade arbetat i herrgårdsstall. Och åtminstone en av Roberts söner skulle
slå in på den vägen. Torsten Segebladh, född 1917,
började 13-årig i stallet i Brokind. Där sög han åt
sig av historier och personligheter som han längre fram i livet använde i
litterära skildringar av herrgårds- och inte minst stallmiljön. Till
detta får vi återkomma på en annan sida. VEINE EDMAN, januari 2022, bearbetad
oktober 2024. |
Ovan:
Liten häst – liten hästkarl. En av de yngre pojkarna i familjen Segeblad med ett långbent fullblodsföl. T h: Finklädda på söndagspromenad. I mitten
Robert och Ester Segeblad, och framför dem deras
sju barn - fr
v Reinhold, Torsten (som på 1950-talet gav ut flera skönlitterära böcker), Veit, Sigvard, Stina, lilla Silva samt Siv. Längst till
höger trädgårdsmästare Bruno Pettersson med fru Klara. (Elisabeth Segeblad Lundin, dotter till Veit,
har hjälpt oss med barnens namn.) Foto: Ivar Andersson, 1920-talets senare
hälft. |
|
|||