FORTSÄTTNING FRÅN Jacob Bergins
bilderA |
||
Jb21 |
Området
där Bestorps station placerades och där mark också planlades för ett litet
stationssamhälle var ”Bestorpshumpen”. Detta var en ängsmark som inte hörde
till Bestorps by utan till Prästgården. Här är övre delen på lantmäterikarta
från 1904 över ”rågångarne” kring området. (Anders Bergin) |
|
Jb22 |
Nedre delen på handlingen där bansträckningen och stationsområdet är markerat. Hit rodde prästgårdsfolket över sjön för att bärga höet, som lagrades till vintern i en lada belägen ungefär där stationen kom att ligga. (Anders Bergin) |
|
Jb23 |
Avstyckningsplan för det blivande järnvägssamhället Bestorp. (Anders Bergin) |
|
Jb24 |
Jacob och Hedvig väljer ut denna tomt åt sig. Här ska de bygga sitt hem som får namnet Alphyddan. (Anders Bergin) |
|
Jb25 |
Alphyddan stod färdig 1908. Den här bilden togs 1912. I huset fanns, förutom familjen Bergins bostad, också butikslokal m m. Här kom också samhällets telefonväxel att inrymmas. (Hbfs arkiv) |
|
Jb26 |
Ett
av grannhusen blev Fridensborg (som också kallats för Centralpalatset och
Kråkslottet). Även här inrymdes olika verksamheter förutom bostäder. Denna
bild illustrerar tydligt mötet mellan gammalt och nytt. (Hbfs arkiv) |
|
Jb27 |
Ytterligare en grannfastighet till Alphyddan var Oskarsborg. Där öppnades Bestorps första affär - med ”Servering af Kaffe och Läskedrycker”. Huset byggdes av Karl Oskar Johansson som 1901-1904 drivit affär i f d skolhuset vid Rosenberg. Han rev detta hus och återuppförde det i Bestorp. (Bild från Anders Kull.) |
|
Jb28 |
Senare flygfoto över del av Bestorp med Fridensborg i mitten, Alphyddan t h och Oskarsborg nedtill t h. (Hbfs arkiv) |
|
Jb29 |
Intill sågverket byggdes bostäder. Bergin-bild tryckt som vykort. Eftersom det finns ett sådant kort daterat i mars 1905 måste fototillfället ha varit senast vid den tidpunkten. (Hbf:s arkiv). |
|
Jb30 |
Det var många som bodde i husen intill sågverket. (Bild från Nils Larsson). |
|
Jb31 |
Kolning hade länge bedrivits i socknens skogstrakter. Kopparverket i Åtvidaberg förbrukade väldiga mängder träkol. Efter banans tillkomst kunde kolaren köra ”kolryssen” till kolbryggan vid Bestorps station i stället för till Åtvidaberg. 1905. (Vårdnäsboken) |
|
Jb32 |
Tjänstefolk vid Brokinds slott, 1905. (Bild från Anders Bergin.) |
|
Jb33 |
Stugan Lugnet vid vägen från Brokinds stationssamhälle mot kyrkan, vid avtagsvägen mot Saxtorp. 1903. (Torp och stugor, I.) |
|
Jb34 |
Samma stuga och samma väg i november 2015. (Foto Veine Edman.) |
|
Jb35 |
Ångfartyget Brokind på väg söderut efter att ha passerat slussen vid Brokinds. 1903 eller tidigare. (Östgötabild) |
|
Jb36 |
Brokinds slott, omkring 1900. (Östgötabild) |
|
Jb37 |
Torpet Nysätter under Dänskebo gård, 1903. Mannen framför stugan är Carl August Carlsson (1853-1917), som levde hela sitt liv i torpet (Torp och stugor, II.) |
|
Jb38 |
Motiv från byn Tråstorp, något av 1900-talets tidiga år. Karl Petter Karlssons gård rakt fram, Kräns gårds bostadshus t h. (ToSt 1) |
|
Jb39 |
D:o
– Karl Johan Johanssons gård, Södra Frälsegården. (ToSt 1) |
|
Jb40 |
Skruvkulla.,
tidigt 1900-talet. (ToSt 1) |
|
Jb41 |
Vy
över byn Tråstorp. (Vårdnäsboken) |
|
Jb42 |
Marknadsdag i Linköping. (Vårdnäsboken) |
|
|
|
|
|
|
FORTSÄTTNING PÅ Jacob
Bergins bilderC |