PÅ GLÖMDA VÅRDNÄS-VÄGAR – 1 Rapport från ”Forskargruppens” vandring 13 april 2023 Syfte: Att spåra upp / påminna om gamla sockenvägen från Saxtorp till Sätra. Det vill säga landförbindelsen mellan de centrala och västra centrala sockendelarna och den östra sockendelen. Dagens vandring gällde sträckan mellan Saxtorp och Åse hällar, men också Nässjös (med flera gårdars) dåtida väg mot Saxtorp. Deltagare: Drygt 20. Vädret: Idealiskt. Förstudier i fält / på kartor: Christer Rahmqvist, Rosita Gustavsson, Håkan Wallgren m fl. Vägvisning: Håkan Wallgren. Historieprat: Veine Edman.
Samling skedde en bit upp i backen på vägen till Trollsjön, i höjd med villan Kläpphöjden. Där kommer från höger, från Saxtorp, gamla sockenvägen – som ända till slutet av 1800-talet var förbindelsen (till lands) mellan östra och västra sockendelarna. Så lång och besvärlig att Sätra- och Bestorpsborna tog sjövägen till kyrkan, när så var möjligt. Vi tog sockenvägen åt vänster, i sydöstlig riktning. Utmed gränsen mellan skog och öppen betesmark. På marker som sedan urminnes hört till Prästgården. Vägen synlig här och var. Söder om Kläppekvarn, eller Kläppa, passerade vägen bäcken som långt bort i tiden drev en kvarn. (Enligt sockenboken fanns kvarnen i Kläppa kvar vid kyrkbyns storskifte 1779.) Bron som en gång fanns är sedan länge är borta. För att ta oss över fick vi göra en liten sväng ner till husen vid Kläppa. Marianne och Åke Landström som har Kläppa som	Några av vandrarna på den gamla sockenvägen, sträckan väster om Kläppa. Foto: Vanja Roback Karlsson.
fritidsbostad var med bland vandrarna. Marianne har ärvt det idylliska stället och upplyste om att det funnits tre bebodda stugor, Kläppa 1, 2 och 3. Promenaden fortsatte utmed den f d sockenvägen, uppåt skogen, fram till de beryktade Åse hällar där svallis kunde ställa till det för vägfarande. I sockenboken berättas att en död person ramlade ur kistan, när hästen tappade fotfästet och vagnen välte under färden till kyrkan. Sockenvägen fortsatte österut mot torpet Lund söder om Skruvkulla, men vi avvek från den. I stället följde vi en genväg som Håkan Wallgren brukade ta som barn, på 1960-talet, när han från hemmet vid Nässjö gård skulle besöka farmor och farfar i Kläppa. Vi kom ut på Nässjös ”nya” utfartsväg, mot Ås, anlagd vid eller strax efter sekelskiftet 1900. Ett stycke in på andra sidan av vägen pekade Håkan ut ett bestånd av vildväxande murgröna. Längre ner i backen ligger arrendatorbostaden, där familjen Wallgren bodde i många år. Den ligger vackert norr om bäcken som rinner mot Kläppa, och är ännu bebodd men inte av en arrendator. Några hundra meter bort, söder om bäcken, finns ladugård, logar, en bod med vällingklocka samt ett litet obebott bostadshus. En stengrund på en bergklack kanske markerar den mangårdsbyggnad som väl bör ha funnits någon gång. Veine berättade att Nässjö länge tillhörde godset Västerby, liksom	Vandringen inritad på karta – med rött. Sockenvägens sträckning inritad med blått. KLICKA på bilden för förstoring! flera andra gårdar i Vårdnäs. De flesta brukades av arrendatorer, men vid Nässjö sköttes lantbruket i slutet av 1800-talet av anställt folk under ledning från Västerby. Åren runt 1900 såldes de underlydande gårdarna (och lite senare även Västerby). Nässjö och den mindre granngården Björklida köptes 1899 av godsägaren Johan Enok Johansson på Sviestad i Landeryd. Tidigare hade han köpt Dänskebo, som också tillhört Västerby. Även Ås ägdes några år av Johansson. Eftersom Nässjö nu skulle arrenderas ut byggdes det nämnda bostadshuset norr om bäcken. Vidare anlades, som sagt, ny utfart till Ås. Där anslöt den till den nya, mycket bättre väg som vid sjökanten förenade väster och öster i socknen. Parallellt med den byggdes ju också järnväg genom bygden. För att utveckla jordbruket var J E Johansson pådrivande för sänkning av Sätrasjön och Nässjösjön med ca 1 meter. Sätrasjöns avrinning går via Nässjösjön och bäcken som mynnar ut i Stora Rängen norr om Kläppa.	Del av Häradsekonomiska kartan (bladet Vårdnäs), utarbetat 1868-1877. KLICKA på bilden för förstoring! Vid Nässjö gård påträffades en flock får. Sätrabonden Erik Drotth, som var med, upplyste om att de var hans. Vandringen fortsatte utmed gamla utfartsvägen från Nässjö. Den går i kanten av, och delvis över, ännu öppna fält rakt västerut. Förbi platsen för den sedan länge försvunna Nässjöstugan (bebodd 1666-1878). Var den stod går att ana på ett ungefär. Snart skymtade torpet Sandbäcken i skogen inne på prästgårdsmarken. Bebott och brukat 1779-1950, därefter sommarställe. Vägen passerar tätt intill. Lite längre upp är vi framme vid vägen som förr var Björklidas, Melskogs och Kristinebergs förbindelse med omvärlden, via Saxtorp. 50 meter söderut ligger stugan Torget / Torgstugan, som från 1818 till 1922 var extra fattigstuga. Socknen hyste där in gamla och fattiga som inte fick plats i fattighuset i kyrkbyn. Vi gick åt motsatta hållet och kom strax till Trollsjön, eller Tarmsjön/Tarmgölen as.	som det står på kartorna. Där kunde det medhavda kaffet änt ligen int Så fortsatte vi mot Saxtorp, förbi dagens ”Trollsjövägen”. Den gamla vägen norrut är flitigt använd ridväg och ofta delvis blötlagd. Där valde vi att gå på kanterna. Platsen för f d torpet Persbo pekades ut på ett ungefär. Längre fram besågs jättegrytan ”Tvättstället” strax intill vägen. Torpskylten för f d Botorp passerades, och så var vi framme precis ovanför Saxtorp där ”Melskogsvägen” som vi kom på förenades med den ”stora” sockenvägen. Förr, till sent på 1800-talet, delade den sig åter där vid Saxtorp i två. Åt höger om man skulle åt kyrkhållet, åt vänster om man var på väg till Brokinds gård och Kalmarvägen. Det var den tidens motsvarighet till ”Kyrkkorset”! Vi som vandrade en vacker vårdag 2023 vände, efter en hårnålssväng, tillbaka österut på sockenvägen. Förbi torpet Hagstugan med sina två stugor. En i 1900-talsutseende. En från tidigt 1700-tal i långt gånget förfall. Och sen var vi framme vid utgångspunkten. 5 km blev det nog, gott och väl. VEINE EDMAN Källor: Paul Aineström: Vårdnäs socken, 1959. Paul Aineström: Torp och stugor i Vårdnäs socken, del 1, 2002. Lantmäteriet Historiska kartor: Häradsekonomiska kartan 1868-77. Karta över sänkning av Nässjö och Sätra sjöarna, 1899.
Välförtjänt kaffestund vid Trollsjön/Tarmgölen. Foto: Rosita Gustavsson.