”…tog en plåt vid Erikslund och tre vid Granlund …” JACOB BERGIN - ung man med pensel och kamera

Anders Jacob Andersson föddes i juli 1873 i Herrberga socken, som son till Anders Petter Pettersson och Augusta Albertina. Familjen flyttade till Linköping där Jacob konfirmerades i domkyrkan 1988. Under tonåren började Jacob fotografera. Äldsta bevarade fotot är en ihopklippt panoramabild från domkyrkotornet, omkring 1890. Hans yrke skulle bli målarens. Han blev lärling i Stillströms målerifirma, som ännu idag finns kvar. Jacob byter i unga år ut efternamnet Andersson mot Bergin. Ofta befinner han sig i Vårdnäs de sista åren före 1900 – för målningsarbeten, men kanske också av andra skäl. Kameran och en uppsättning glasplåtar finns alltid med. I Jacobs almanacka för år 1900 noteras vistelser vid Hamra gård under vintern. Han målar fönster och dörrar. Från Hamra tar han sig ofta över Järnlundens is till Hallstad säteri. Vid Hallstad hade Stillströms en måleriverkstad. Det var där företaget en gång startade, på 1860-talet. Ur almanackan – 9/2: – tog 4 plåtar vintervy Hamra + slipströk 14 dörrsidor. 10/2: - slipströk fönster hela dan. 11/2: - tog 2 plåtar vintervy. Var på eftermiddagen till Brokind. 23/3: Från Hallstad till Hamra på skridskor, vidare över Kåtebosjön till järnvägslinjen, tog 2 plåtar, tog en plåt vid Erikslund, och 3 vid Granlund, öfvernattade i Brokind. Under sommaren gör han täta besök i Brokind. 30/8: Slut i Brokinds skola (Målning?). 31/8: Från Brokind per ångbåt till Hovetorp, derifrån per cykel till stan. Den nymodiga cykeln var oumbärlig för detta rörliga liv. Här och var säljer Jacob kort. När han summerar år 1900 i sin almanacka, har han tjänat ca 700 kr på målning och drygt 200 på fotografering, efter att utgifterna för plåtar och papper m m räknats bort. Från 1901 finns många foton tagna vid Rosenberg, där han antagligen redan bor. 6 mars 1902 blir han kyrkobokförd där, och 8 mars gifter sig Jacob, 27 år, med Hedvig, 21 år, från Nykil. Till julen får de sitt första barn. Redan 1903 flyttar den lilla familjen till Linköping. De skulle dock snart vara tillbaka i Vårdnäs. 1902 var ett märkesår inte bara för paret Bergin utan också för Vårdnäs socken. Järnvägsbygget, som med alla sina rallare påverkat livet i bygden i flera år, är nu fullbordat. Banan invigs 2 juni med Oscar II och följe på invigningståget. Små stationssamhällen utvecklas de kommande åren i Brokind och Bestorp. Särskilt i Bestorp tar det fart. Ett sågverk anläggs intill banan längst in i Längdviken med arbetarbostäder intill. Stationen, liksom tomter till dem som vill bo och driva verksamhet intill denna, förläggs till en ängsmark som brukats av Prästgården, kallad Bestorpshumpen. Dit flyttar familjen Bergin 1904. Nu var Jacob ”sin egen”. Enligt ”Nisse i Sågens” historik var han den förste företagaren som slog sig ner i det blivande samhället. Om några år skulle det finns många fler, särskilt möbeltillverkare. En byggnadsplan utarbetas för samhället och där väljer Jacob och Hedvig ut tomten för det som ska bli deras hem – Alphyddan. Jacob fortsätter att fotografera och sälja kort. I och kring Bestorp plåtar han, men också runtom i hela Vårdnäs socken. Ibland blir han kanske ombedd att komma ut till gårdarna för att föreviga någon högtidsdag. Men säkert gör han också utflykter med kameran på eget bevåg. Under 1910-talet minskade Jacobs fotografering i bygden för att snart upphöra. Kanske räckte inte längre tiden och orken för den mångsidigt verksamme entreprenören? Också Hedvig fick en viktig roll i Bestorps samhälle när samhällets telefonväxel förläggs till Alphyddan. I takt med att Bestorps samhälle växte utökades också Jacobs och Hedvigs barnaskara. I materialet som hembygdsföreningen fick låna av sonsonen Anders Bergin inför sin ”bildkväll” i Eklunda hösten 2015, fanns också privata bilder av familjen. Några av dessa visas här. Sitt intresse för fotografering hade Jacob alltså fått som ung. Möjligheten att dryga ut inkomsten genom att sälja bilder och åta sig fotograferingsuppdrag bidrog förmodligen till att hålla intresset vid liv. Att han samtidigt gjorde en viktig kulturhistorisk insats i sin bygd, tänkte han kanske inte på. Men så var det! Åren kring förra sekelskiftet och strax därefter var en föränderlig tid – och upplevdes nog också så av många. Jacob Bergin dokumenterade med sin kamera både det nya och det gamla. Något bildarkiv eller någon samling glasplåtar har Jacob Bergin, enligt vad vi vet, inte lämnat efter sig. Sannolikt tog han många, många fler ”plåtar” än de som är kända av hembygdsföreningen. Åtskilliga har troligen försvunnit för alltid, men med all säkerhet finns i album och lådor intressanta Vårdnäs-bilder med ”JB” i handskrift i nederkanten, eller med ”Jacob Bergin” i tryck på den inramande pappen. Om du hittar något sådant – hör av dig!!! Hembygdsföreningen vill väldigt gärna låna och kopiera bilden – särskilt om personer, hus och miljöer kan identifieras.