Ada Wallgren framför Björklidas övergivna bostadshus. Hon och maken Rune arrenderade granngården Nässjö, till vilken Björklidas mark då hörde. Privat foto från 1950-talet.

 

Ännu en bild av Björklida, från mitten av 1950-talet strax innan bostadshuset revs. Övriga gårdsbyggnader var borta sedan tidigare. Idag är det betydligt mera igenväxt kring gårdstomten-  och likaså kring den gamla vägen på vilken man ta sig till Melskog eller Kristineberg. Foto: Paul Aineström.

 

Den försvunna gården

BJÖRKLIDA

 

I mer än 500 år var gården Björklida bebodd och brukad. I ett dokument från 1425 - där namnet stavas Byrkeliideh – finns det äldsta skriftliga belägget för gårdens existens. Men troligen har den funnits längre tillbaka än så.

 

Efterleden -lid i namnet förstår man när man är på plats. Det var i en lång sluttning - en lid - som de första Björklida-borna slog sig ner.

 

I en handling från 1587 nämns bonden Benckt Davidsson i Bierekaliida i Wålenäse, Kind. Sent på 1600-talet - när Karl XIs indelningsverk kom till för att det alltid skulle finnas soldater redo för krig - blev Björklida stamhemman i rote nr 75 inom Kinds kompani.

 

Till roten hörde också Nässjö, Kulla och Skarsmåla. Dess uppgift var rekrytera och underhålla en soldat, en livgrenadjär. I drygt två sekler levde soldatfamiljer i torpet Björkmo på Björklidas marker. Därifrån vandrade ”knekten”, som soldaten kanske kallades, till övningar med kompaniet - och till regementsmötena på exercisplatsen Malmen.

 

Från Brokindshållet, eller från kyrkbyn, tog man sig till Björklida via Saxtorp, förbi

 

En förstorad liten bit av Häradsekonomiska kartan, där vi kan se hur Björklida var bebyggt under sena 1800-talet. Med dubbla flyglar framför mangårdsbyggnaden, och ladugården på vägens södra sida. Till vänster Håkan Wallgrens markeringar av en husgrud och en jordkällare.

 

Tröskverksköparen Simon i Björklida

Simon Andersson var en i raden av bönder som sådde och skördade   Björklidas åkrar. 1854 köpte han ett av de patenterade tröskverk som Anders Sandström i Sandvik i Brokind tillverkade och saluförde. Detta framgår av Sandströms annons i tidningarna på vårvintern 1855:

”Att ofvannämnde verk …. af större och mindre jordbrukare med största fördel kunna begagnas, det intyga vi, som förliden höst erhållit hvardera ett af de bästa verk, och med dem äro högst belåtne: R.J. Olofsson i Pukerum, L.P. Danielsson i Gasarp, L.M. Samuelsson i Bestorp, S. Andersson i Björklida, J. Pettersson i Skaggebo, L.P. Jönsson i Skaggebo och P. Samuelsson i Wiggeby.”

Helt säkert var tröskverksköpet en dryg utgift för Simon och de andra nämnda bönderna. Men nu slapp de, liksom deras drängar och söner, stå hela hösten och slå med slagorna på loggolvet. Om Sandströms och deras tröskverk – se särskild artikel på hemsidan!

Björklida kom nu att brukas som torp under Nässjö. Siste torparen var Karl Oskar Westerholm. 1946 flyttade han med sin familj till granntorpet Sjöbacka.

 

Björklidas marker införlivades i lantbruket vid Nässjö gård. Nässjö arrenderades från 1943 till mitten av 1980-talet av två generationer Wallgren. Efter Rune och Ada Wallgren har det inte förekommit några bofasta bönder på Nässjö.

 

Bilderna ovan, från 1950-talet, visar Björklidas manbyggnad (bostadshus) efter att det stått öde i några år. På det vänstra fotot, som vi lånat av Elena Wallgren, ser vi hennes mor Ada. Det högra fotot togs av Paul Aineström och återfinns i sockenboken. Sannolikt revs huset ganska snart efter dessa fototillfällen. Gårdens andra byggnader var redan borta. 

 

Häradsekonomiska kartan, från 1868-1877, berättar hur Björklida varit bebyggt. Framför den dåtida vägen och manbyggnaden stod dubbla flyglar, det vill säga fyra byggnader. Troligen bodar, brygghus o s v. Mittemot, på andra sidan vägen, stod ladugården.

 

Håkan Wallgren har utforskat markerna där han och hans syskon sprang omkring som barn. När Vårdnäs hbf:s

Trollsjön/Tarmgölen och ännu ett stycke mot söder. Från Björklida fortsatte vägen söderut, ner i dalsänkan. I den branta backen på andra sidan delade sig vägen. Rakt fram kom man förbi torpet Olstorp (eller Kullen) till Melskog. Tog man av åt vänster nådde man strax soldattorpet Björkmo, sedan Bäck och Kristineberg.

 

Det fanns, och finns, också väg norrut från Björklida, mot Nässjö. Alla dessa gamla väg- sträckningar kan ännu följas - om man går till fots. Sträckan Saxtorp – Kristineberg är skyltad vandringsled.

 

I första husförhörslängden i Vårdnäs, för 1781-1790, upptas två brukare vid Björklida. Men mestadels har det varit fråga om en brukare, och därmed en gård, till vilken hörde tre torp.

Torpen var Svensbo och Olstorp/Kullen, förutom Björkmo, soldattorpet.

 

 

Liksom flertalet gårdar i Vårdnäs tycks Björklida ända till 1900-talet ha varit en frälsegård, d v s lydande under något av bygdens stora gods. Björklida lydde i likhet med granngårdarna Nässjö och Ås under Västerby.

 

Det gäller också granngården i söder, Melskog, som i 1800-talets mitt benämndes ”1/4 mtl Björklida eller Melskog” i kyrkboken, medan det stod ¾ mtl framför det ”riktiga” Björklida. Var Melskog en gång i tiden underordnad Björklida?

 

I en fastighetskalender för Kinda och Ydre från 1939 står det ”Björklida med Melskog” - beträffande Melskog. Medan ”riktiga” Björklida tas upp tillsammans med Nässjö. Även i bokverken Gods och gårdar o. Sveriges Bebyggelse betecknas Melskog på detta förvirrande sätt.

 

Åtminstone periodvis var Björklida underordnad granngården Nässjö. Och när återstoden av de gårdar, som i sekler hört till Västerby, såldes ut kring år 1900, köptes såväl Nässjö som Björklida av Johan Enok Johansson. 

 

Denne hade tidigare förvärvat Dänskebo, även i det fallet från Västerby. Senare bosatte han sig på Sviestad i Landeryd. Från annat håll köpte J E Johansson även Stora Kristineberg, liksom Ås. Melskog såldes vid samma tid till en annan köpare.

 

J E Johansson tog omgående  initiativ till en sjösänkning som involverade flera gårdar och byar. En statlig fond beviljade 5 400 kr ”till sänkning af Nässjö- och Sätrasjöarna i och för torrläggning och odlingar av vattenskadade marker tillhörande Nässjö, Björklida, Skrufkulla, Sätra, Gafvel och Lillsäter samt utjordarna Tutebo o Qvarnskogen i Vårdnäs och Tjärstad”.

 

 

”forskargrupp” kom förbi här en kall och blåsig vårdag 2024, visade han grunden till ett troligt bostadshus söder om vägen. Se kartbilden här intill! Håkan har där märkt ut både huset i fråga och en jordkällare som han letat upp.

 

Ägare till Nässjö är sedan mycket länge familjen Gavel. Björklida, som sedan gammalt varit samägd med Nässjö, såldes 1999 till Henric Falkenberg, Brokinds gård, och Lars Vikinge, Melskog. De båda köparna delade upp fastigheten, med gräns i diket längst ner i dalen. Norra delen, med gårdstomten, blev en del av Brokinds skogsinnehav. Skogsvägen från Blekninge vid Brokind mot öster har blivit förlängd fram till Björklida. På åkern mellan denna väg och de tidigare gårdsbyggnaderna pågår viltutfodring.

 

VEINE EDMAN,

22 augusti 2024