Vy över sågverket, med timmerfickorna i Längdviken i förgrunden. Foto enligt uppgift från 1940-talets början. Okänd fotograf.

 

BESTORPS   ÅNGSÅG  

ETT   MINNE   BLOTT – I. 

Med järnvägarna följde stora förändringar i Sveriges bygder. Östra Centralbanan, invigd 1902, gjorde det lätt för vårdnäsbor att resa till Linköping för att köpa, sälja och uträtta ärenden. Och när stadsborna kunde ta tåget ut till våra vackra trakter, uppstod efterfrågan på sjönära tomter för sommarhus. Att en ångsåg anlades i Bestorp var en annan viktig följd av järnvägens ankomst till Vårdnäs. Den blev socknens första egentliga industri, och med den följde flera möbelsnickerier.

Sågverket i Bestorp startades av en företagsam smålänning, Nils Petter Danielsson. På en annan sida - BESTORPS ÅNGSÅG ETT MINNE BLOTT – II” - kan du läsa om hans sågverksimperiums uppgång och fall. Där finns också flera bilder från sågen i Bestorp.

 

Små vattendrivna sågverk hade använts i hundratals år. De kunde utnyttjas vid tillräckligt flöde i bäckar och åar. Vilket i flertalet fall betydde några veckor på våren. I bästa fall räckte det för gårdens och byns behov. Men med ångkraftens inträde kunde det sågas året runt – och produceras virke till kunder inom och utanför landets gränser.

Efter Kinda kanals tillkomst kunde timmer flottas och sågat virke forslas i sjösystemet. Det bäddade för avverkning av skogarna i Kinda. Med ånglokomobiler som kraftkälla kunde timmer sågas vid tillfälliga sågverk. Ett sådant anlades vid Bultsjö omkring sekelskiftet 1900. På ett foto syns såghus och sågverksarbetare med Skarnö i bakgrunden.

FÖRDELAKTIGT LÄGE

Men sågverket som anlades längst in i Längdviken 1903 var inte tillfälligt. Det startades av smålänningen N P Danielsson med bolaget Norrköpings Exporthyvleri. Sågen vid Bestorp inledde en väldig satsning på skogsköp och sågverk i Småland, Östergötland och Sörmland. I Bestorp erbjöds ett läge med ovanligt goda transportmöjligheter för såväl timret som det sågade virket. På järnvägen forslades plankor och sliprar ut i världen.

Även detta sågverk, med två sågramar, drevs till en början av en ånglokomobil. När sågen 1912 byggdes om installerades en stationär ångmaskin samt en ångturbin som via en generator alstrade elkraft. Samtidigt anlades ett hyvleri på området.

Tidigt uppfördes strax intill sågen två (ännu befintliga) bostadshus, med tre lägenheter i vardera. På ett vykort (utgivet av målaren och fotografen Jacob Bergin) återges dessa hus. Kortet är avsänt 30 mars 1905, om vi läser rätt.

Fler bostäder behövdes till de anställda, som ofta var ungkarlar. Bl a byggdes Eklunda som utöver lägenheter rymde en samlingslokal.

FANJUNKARE LINDÉN

Sågverkets chef, eller disponent, var under tre decennier Erhard Lindén, f 1870. I kyrkboken tituleras han fanjunkare. Han hade alltså militär bakgrund.

Lindén stod kvar i ledningen till 1934, alltså även efter att N P Danielssons sågverkskoncern gått omkull 1923 (Se ”Bestorps Ångsåg … II). Som ägare därefter till 1934 stod Igelsta Trävaru AB. Vem/vilka som ägde det bolaget är obekant.

 

Plankor trallas ut till brädgården. Foto: Paul Aineström, något år innan verksamheten vid sågverket upphörde 1958.

 

Arbetsstyrkan vid sågen 1905. Sittande i mitten disponenten Erhard Lindén. Foto: Jacob Bergin.

KOLMILOR

Åter till N P Danielsson expansiva år, då han startade sågverk och köpte gårdar med skogsareal. I Vårdnäs förvärvade han Sätramålen, för skogens skull. Och likaså gården Ås, nära granne till sågen i Bestorp.

Från Ås avstyckades flera tomter utmed Längdvikens södra sida – för sågverkets behov men också för sommarhus åt välbeställda stadsbor. Här lät disponent Lindén själv uppföra villorna Lindenäs och Lindevik, vilka stod klara 1907.

Ett område intill sågverket upptogs av ett tiotal kolmilor. Under alla år kolades allt restvirke. Träkolet levererades till olika järnverk uppåt landet. Vid Bestorps station fanns en kolbrygga, dit också kolare i trakten kom med sin kolryssjor för att avlämna sin last.

1919 sålde Danielsson Ås till sin disponent. Gårdens avverkningsbara skog var då förmodligen sedan länge nedhuggen och uppsågad.

Vid ägarbytet 1934 tillträdde 22-årige Stig Engström som disponent. Han var utbildad vid Skogs- och sågverksskolan i Härnösand, Efter ett par år lät han bygga en villa med 10 rum och kök nedom Korpberget.

Bakom den unge disponenten stod hans far Ludvig Engström, som ägde, eller hade ägt, sågverk på annat håll. Ännu när företaget 1941 ombildades till Bestorps Ångsåg AB stod Ludvig Engström som ägare.

NYTT SÅGHUS

1940 uppfördes ett nytt 50 m långt såghus och byggdes nytt maskinhus. Ångmaskinen på 150 hk eldades med sågverksavfall. En annan ångmaskin på 100 hk drev ett elverk.

Under krigsåren på 1940-talet startades en tjärtillverkning som pågick i tiotalet år. Och 1945 började man impregnera sågat virke till skydd mot blånad. Som mest var ett 50-tal personer anställda vid sågen.

Det kan tilläggas att Engström vid sidan om sågen i Bestorp drev även Opphems såg åren 1935-1947.

Vid 1940-talets slut köpte Stig Engström gården Ås av Anna Lindén, änka efter förre disponenten Erhard Lindén.

I boken ”Vårdnäs socken”, som Paul Aineström arbetade med under 1950-talet, beskrivs verksamheten vid sågen ganska utförligt. Där uppges bl a att 90 procent av produktionen exporterades – och att timret mestadels kom till Bestorp på lastbil. Vintertid lades stockarna på isen i närheten av Ås.

NEDLÄGGNING

Innan sockenboken gick i tryck 1959 lade Aineström till en rad, inom parentes: ”Driften vid Bestorps sågverk är f. n. nedlagd”.

 

Produktionen hade stoppats 1958. Alla förhoppningar om att den skulle kunna återuppstå grusades. Vem som ägde och ledde Bestorps sågverk de sista åren är oklart. Det samma gäller vad som orsakade nedläggningen. En 55-årig (ungefär) sågverksepok var hur som helst avslutad.

 

Området utmed Sågvägen, som rymt upp

till hundratalet virkesstaplar, förvandlades under 1970-talet till ett villaområde. Själva sågområdet fick nytt liv som småbåtshamn. Såghuset blev båthus.

Under 2000-talet stod det klart att impregneringen av virke orsakat höga dioxinhalter i marken kring det f d såghuset. En omfattande och kostsam sanering genomfördes under 2019. Såghuset/båthuset revs, men ersattes av en till det yttre liknande byggnad.

VEINE EDMAN,

december 2022

KÄLLOR:

Paul Aineström: Vårdnäs socken, 1959.

Nils Larssons (Nisse i Sågen) berättelse om Bestorps Ångsåg. Se Berättelser på denna hemsida.

Östergötland i ord och bild, 1946.

Norra Kinda-boken, 1973.

M fl.