|
|
Rabatten vid Kalmarboden |
|
I rabatten vid
Kalmarboden har vi satt mest perenner, några ettåriga växter, samt
kryddväxter. Nedan redovisas växterna
i alfabetisk ordning, med bild och lite historia. Källa: ”Perenner”
av Marie och Björn Hansson. Kryddlandet, mitt i
rabatten, har fått en egen sida. |
|
Akleja Aquilegia vulgaris Omtalas under medeltiden i örtaböcker. Olika aklejarter
började odlas under 1800-talet. Den är lättodlad och finns i torp och
gårdsmiljöer över hela landet från norr till söder. |
|
(Prakt)Binka Erigeron speciosus-grupp På 1800-talet kom Skönbinkan E. speciosus till Svenska
trädgårdar, en förälder till de idag mycket odlade praktbinkorna. Skönbinkan
blev snabbt populär. Den upptäcktes 1830 i västra USA av växtsamlaren David
Douglas. |
|
Blodnäva Geranium sangiunemun Blodnävan växer vilt i Sverige. Man vet att Rudbeck odlade
blodnäva i Uppsala botaniska trädgård i slutet av 1600-talet. Under
1800-talet var nävor ovanligt i trädgårdar. I det latinska namnet finns
sanguis och det betyder blod och det lär anspela på växtens rödaktiga
stjälkar och den röda höstfärgen. |
|
Bolmört Hyoscyamus niger GIFTIG Är en medicinalväxt och kan i små doser verka lugnande på
nerverna i magen och tarmkanalen. Höga doser medför upprördhet och död.
Bolmörtsolja har använts som liniment mot hudsmärtor. Drogen nyttjades förr
som berusningsmedel |
|
Borstnejlika Dianthus barbatus Släktet Dianthus (nejlikor) har varit en mycket populär
trädgårdsväxt och odlades i norden redan på 1500-talet eller tidigare. 1685
fanns flera varianter i Uppsala botaniska trädgård. Borstnejlikan kan leva
kvar vid övergivna torp då den frösår sig lätt. |
|
Daglilja Hemerocallis fulva Dagliljan är en tuff växt och kan leva kvar vid ödetorp.
Man vet att den har odlats i Sverige i slutet av 1600-talet och redan under
1500-talet i Europa. Dagliljornas knoppar används som grönsak i Asien. |
|
Praktbetonika?? Stachus
macrantha Praktbetonika upptäcktes i slutet av 1700-talet av en C.F.
Stephan vid floden Terek i Kaukasus och gavs släktnamnet Betonica. Växten infördes till Sverige på 1800-talet. |
|
Fingerborgsblomma
Digitalis purpurea. Under 1700-talet
fanns den i Sverige och då kallades den klockegräs, purpurklockblomma och
fingerhatt. Det är en medicinalväxt där ämnen i bladen används till läkemedel
för hjärtsjukdomar.Torpväxt. |
|
Fänrikshjärta Dicentra formosa Sjömans- furir, löjtnants och fänrikshjärta har odlats i
Sverige sedan 1800-talet. |
|
Gemsrot, Vårkrage
Doronicum orientale Rötterna till gemroten innehåller giftiga ämnen som förr
användes mot giftiga djurbett. Man vet att den odlades under 1800-talet, men
förmodligen även tidigare. |
|
Guldboll,
Höstrudbecka, Dassblomma (Rudbeckia
lacinata) Guldbollen har funnits på Sjögesäter (Vårdnäs) sedan
början av 1900-talet. Den planterades troligen av Henry Svenssons farmor som
avled 1928 (50 år gammal). I slutet på 1600-talet vet man att den fanns i Uppsala
botaniska trädgård. |
|
Gullkrage Chrysanthemum segetum Gullkrage är en vild växt som växer på solig läge,
exempelvis vid vägkanter, skräpplatser. Den odlas också. |
|
Hosta, Hosta sp 1812 fick växten sitt namn efter en österrikisk botaniker
och livläkare Nicolaus Tomas Host. Samtidigt kom ett annat namn i omlopp, Funkia
efter botanikern H.C Funk, och båda namnen används i Sverige. |
|
Humle, Humulus lupulus Vid hembygdsgården har vi tre stänger med humle och plantorna är hämtade på olika platser i Vårdnäs socken. Plantan närmast Kalmarboden är från en skräphög i Brokind. Mittenplantan kommer från Rosenberg. Familjen Stenberg fick en planta från Boda i närheten av Opphem för några år sedan och 2017 fick vi en planta. Den tredje plantan kommer från Uno Svensson som har odlat
humle vid Grindstugan och han har tagit plantan från Nymålen, Sjögesätter Humle har odlats sedan lång tid tillbaks i Vårdnäs. Det
odlades som smaksättare och konservering till öltillverkning. På en karta
från 1740 finns ett område utmärkt med runda ringar mellan kyrkan och
prästgården. I texten står det att man hade 500 stänger med humle. |
|
Höstanemon Anemone hupehensis 1844 introducerades fylld höstanemon till England från
Kina. Den vackra växten blev snabbt populär
och odlades av Svenska trädgårdsföreningen i Stockholm 1855. Då hette
den ”Japansk sippa”. |
|
Indiansk krasse Tropaeolum majus Krassen finns på en bild tagen i brokind under
1920-30-talet. Krassen kom från Peru till norden i slutet av 1600-talet.
Fram till 1920 användes den som sallat och bladen ansågs hälsosamma. Omogna
knoppar och frön har lagts in som kapris. |
|
Kardvädd Dipsacus fullonum Kardvädden har odlats i Sverige minst sedan 1600-talet. I
Olof Rudbecks flora från 1685 kallades den för Wantmakaretistel. Namnet syftar på att växten förr användes kardor. Växten
är tvåårig och första året kommer det bara upp en bladrosett. |
|
Kaukasiskt fetblad?
Sedum spurium Denna stenpartiväxt hör hemma i östra Turkiet, Kaukasus
och Norra Iran. Arten infördes till Sverige ca. 1820 då den odlades i
Bergianska trädgården i Stockholm. I sedumsläktet finns flera vilda arter som gul- och vit
fetknopp och Kärleksört. |
|
Kaukasisk
förgätmigej Brunnera macrophylla Introducerades i västeuropa i början på 1700-talet, men
det var först på 1900-talet som den började användas i Svenska trädgårdar. Namnet har den fått efter en schweizare och botanist
Samuel Brunner. |
|
Kärleksört Sedum telepheum Odlades i Uppsala
botaniska trädgård 1685. Kärleksört förekommer vild i Sverige. Sedumarter har
används och används som takmaterial. De innehåller mycket fukt och skulle då
skydda mot brand. Det har också förmåga att suga åt sig regnvatten. |
|
Mattram Tanacetum parthenium Mattram tillhör släktet renfanor och dessa är kända sedan
medeltiden i Sverige som odlade. Den vanlig vilda renfanan används som
färgväxt och medicinalväxt. |
|
Röllika Achillea sp Röllikan har fått sitt latinska namn efter hjälten i det
trojanska kriget, Akilles, som var osårbar så när som i hälen. Röllikan nämns i de nordiska medeltida läkeböckerna. Bland
annat har den nyttjats till baddning av variga sår. |
|
Solros Helianthus annus Då växten introducerades i Sverige på 1600-talet kallades
den för solblomma, vilket är det latinska namnets betydelse. På 1700-talet
ändrade man till namnet solros. Ursprungligen kommer solrosen från Nord- och
Centralamerika och har odlats där i flera tusen år. Bilden här intill är tagen i Brokind under 1920-30- talet.
Här står kvinnorna framför ett par ståtliga solrosor. Foto: Ivar Andersson. |
|
Stjärnflocka Astrantia major Härstammar från centrala och östra europa där den växer i
alpina skogar och ängar. Kom till England 1597 men ansågs som oansenlig och
trist. 1730 förekom örten i Uppsala botaniska trädgård. Det latinska aster betyder stjärna. |
|
Stockros Alcea rosea Stockrosen är känd och odlad i Sverige sedan 1600- talet. Har ett förflutet som läkeväxt. Här ser vi en familj vid Brokinds gård fotograferad på 1920-30-talet framför sina ståtliga stockrosor. Foto: Ivar Andersson. |
|
Stormhatt Aconium Blomman liknar gamla hjälmar och har därför fått namnet
stormhatt. Växten är mest känd för att vara mycket giftig, den har använts
för att avrätta fångar, döda vargar och förgifta pilar. Den har odlats sedan
1600-talet i Sverige. |
|
Studentnejlika Lychnis chalcedonica Kallas också ”Brinnande kärlek” och blommorna har
verkligen en intensiv röd färg. Även det latinska namnet Lychnis beskriver
blommans färg för lychnis betyder lampa |
|
Tagetes Tagetes patula ”Fagerhult” (NGB 22801.2) Denna tagetes kommer från Påryd i närheten av Kalmar,
Småland. Ester berättar: ”Jag fick denna tagetes av Greta från början. De är
halvmeter höga med vidlyftiga blommor, större än de man köper. Jag tycker de
är så fina för att de är stora - jag sår frö i växthuset och sätter plantor
utmed uthuset.” Greta själv som nu (2013) är över 90 år, odlar fortfarande
sina tagetes som hon köpte på 1950-talet. Om de sås tidigt kan man så dem på
friland. Sedan tar man frö när blomman vissnat och torkat. |
|
Toppklocka Campanula glomerata Toppklocka är en gammal trädgårdsväxt och kan finnas kvar
vid ödetorp övergivna i början av 1900-talet. Toppklockan har odlats i
Sverige sedan 1700-talet. |
|
Trädgårdsviva Primula polyantha Trädgårdsvivan är resultatet av spontana korsningar mellan
gullviva och jordviva och har varit känd i minst 500 år. |
|
Törel Gull- Euphorbia polychroma Törelväxterna fick sitt genombrott i trädgårdar under
1900-talet. Växten har en giftig mjölksaft och en del äldre namn är ulvmjölk,
vargmjölk. |
|
Törel Vår- Euphorbia cyparissias Vårtörel sprider sig med rotskott och förvildar sig lätt,
kan finnas kvar vid ödetorp. I tyskland kallas den för vargmjölk då den avger
en mjölkaktig saft. I Kindbergs östgötaflora har den kallats cypresstörel och
gravtörel. Linné beskrev växten 1753 i ”Species plantarum”. |
|
Ulltistel Onopordum acanthium I Sverige har Ulltisteln varit känd sedan medeltiden. Den
är ätlig och blomhuvudena kan användas som kronärtskocka och späda stjälkar
som kardon. Växten är tvåårig och första året bildas endast en bladrosett. År
två blommar den och vissnar sedan |
|
Viol (hornviol) Viola cornuta Violer har använts i trädgårdar sedan medeltiden i
Sverige. Luktviol är omnämt under 1600-talet. Hornviolen kan förvildas. |
|
|
|