Rabatten vid Kalmarboden
I rabatten vid Kalmarboden har vi satt mest perenner, några ettåriga växter, samt kryddväxter. Nedan redovisas växterna i alfabetisk ordning, med bild och lite historia. Källa: ”Perenner” av Marie och Björn Hansson. Kryddlandet, mitt i rabatten, har fått en egen sida.
Akleja Aquilegia vulgaris Omtalas under medeltiden i örtaböcker. Olika aklejarter började odlas under 1800-talet. Den är lättodlad och finns i torp och gårdsmiljöer över hela landet från norr till söder.
(Prakt)Binka Erigeron speciosus-grupp På 1800-talet kom Skönbinkan E. speciosus till Svenska trädgårdar, en förälder till de idag mycket odlade praktbinkorna. Skönbinkan blev snabbt populär. Den upptäcktes 1830 i västra USA av växtsamlaren David Douglas.
Blodnäva Geranium sangiunemun Blodnävan växer vilt i Sverige. Man vet att Rudbeck odlade blodnäva i Uppsala botaniska trädgård i slutet av 1600-talet. Under 1800-talet var nävor ovanligt i trädgårdar. I det latinska namnet finns sanguis och det betyder blod och det lär anspela på växtens rödaktiga stjälkar och den röda höstfärgen.
Bolmört Hyoscyamus niger GIFTIG Är en medicinalväxt och kan i små doser verka lugnande på nerverna i magen och tarmkanalen. Höga doser medför upprördhet och död. Bolmörtsolja har använts som liniment mot hudsmärtor. Drogen nyttjades förr som berusningsmedel
Borstnejlika Dianthus barbatus Släktet Dianthus (nejlikor) har varit en mycket populär trädgårdsväxt och odlades i norden redan på 1500-talet eller tidigare. 1685 fanns flera varianter i Uppsala botaniska trädgård. Borstnejlikan kan leva kvar vid övergivna torp då den frösår sig lätt.
Daglilja Hemerocallis fulva Dagliljan är en tuff växt och kan leva kvar vid ödetorp. Man vet att den har odlats i Sverige i slutet av 1600-talet och redan under 1500-talet i Europa. Dagliljornas knoppar används som grönsak i Asien.
Praktbetonika?? Stachus macrantha Praktbetonika upptäcktes i slutet av 1700-talet av en C.F. Stephan vid floden Terek i Kaukasus och gavs släktnamnet Betonica. Växten infördes till Sverige på 1800-talet.
Fingerborgsblomma Digitalis purpurea. Under 1700-talet fanns den i Sverige och då kallades den klockegräs, purpurklockblomma och fingerhatt. Det är en medicinalväxt där ämnen i bladen används till läkemedel för hjärtsjukdomar.Torpväxt.
Fänrikshjärta Dicentra formosa Sjömans- furir, löjtnants och fänrikshjärta har odlats i Sverige sedan 1800-talet.
Gemsrot, Vårkrage Doronicum orientale Rötterna till gemroten innehåller giftiga ämnen som förr användes mot giftiga djurbett. Man vet att den odlades under 1800-talet, men förmodligen även tidigare.
Guldboll, Höstrudbecka, Dassblomma (Rudbeckia lacinata) Guldbollen har funnits på Sjögesäter (Vårdnäs) sedan början av 1900-talet. Den planterades troligen av Henry Svenssons farmor som avled 1928 (50 år gammal). I slutet på 1600-talet vet man att den fanns i Uppsala botaniska trädgård.
Gullkrage Chrysanthemum segetum Gullkrage är en vild växt som växer på solig läge, exempelvis vid vägkanter, skräpplatser. Den odlas också.
Hosta, Hosta sp 1812 fick växten sitt namn efter en österrikisk botaniker och livläkare Nicolaus Tomas Host. Samtidigt kom ett annat namn i omlopp, Funkia efter botanikern H.C Funk, och båda namnen används i Sverige.
Humle, Humulus lupulus Vid hembygdsgården har vi tre stänger med humle och plantorna är hämtade på olika platser i Vårdnäs socken. Plantan närmast Kalmarboden är från en skräphög i Brokind. Mittenplantan kommer från Rosenberg. Familjen Stenberg fick en planta från Boda i närheten av Opphem för några år sedan och 2017 fick vi en planta. Den tredje plantan kommer från Uno Svensson som har odlat humle vid Grindstugan och han har tagit plantan från Nymålen, Sjögesätter Humle har odlats sedan lång tid tillbaks i Vårdnäs. Det odlades som smaksättare och konservering till öltillverkning. På en karta från 1740 finns ett område utmärkt med runda ringar mellan kyrkan och prästgården. I texten står det att man hade 500 stänger med humle.
Höstanemon Anemone hupehensis 1844 introducerades fylld höstanemon till England från Kina. Den vackra växten blev snabbt populär och odlades av Svenska trädgårdsföreningen i Stockholm 1855. Då hette den ”Japansk sippa”.
Indiansk krasse Tropaeolum majus Krassen finns på en bild tagen i brokind under 1920-30-talet. Krassen kom från Peru till norden i slutet av 1600-talet. Fram till 1920 användes den som sallat och bladen ansågs hälsosamma. Omogna knoppar och frön har lagts in som kapris.
Kardvädd Dipsacus fullonum Kardvädden har odlats i Sverige minst sedan 1600-talet. I Olof Rudbecks flora från 1685 kallades den för Wantmakaretistel. Namnet syftar på att växten förr användes kardor. Växten är tvåårig och första året kommer det bara upp en bladrosett.
Kaukasiskt fetblad? Sedum spurium Denna stenpartiväxt hör hemma i östra Turkiet, Kaukasus och Norra Iran. Arten infördes till Sverige ca. 1820 då den odlades i Bergianska trädgården i Stockholm. I sedumsläktet finns flera vilda arter som gul- och vit fetknopp och Kärleksört.
Kaukasisk förgätmigej Brunnera macrophylla Introducerades i västeuropa i början på 1700-talet, men det var först på 1900-talet som den började användas i Svenska trädgårdar. Namnet har den fått efter en schweizare och botanist Samuel Brunner.
Kärleksört Sedum telepheum Odlades i Uppsala botaniska trädgård 1685. Kärleksört förekommer vild i Sverige. Sedumarter har används och används som takmaterial. De innehåller mycket fukt och skulle då skydda mot brand. Det har också förmåga att suga åt sig regnvatten.
Mattram Tanacetum parthenium Mattram tillhör släktet renfanor och dessa är kända sedan medeltiden i Sverige som odlade. Den vanlig vilda renfanan används som färgväxt och medicinalväxt.
Röllika Achillea sp Röllikan har fått sitt latinska namn efter hjälten i det trojanska kriget, Akilles, som var osårbar så när som i hälen. Röllikan nämns i de nordiska medeltida läkeböckerna. Bland annat har den nyttjats till baddning av variga sår.
Solros Helianthus annus Då växten introducerades i Sverige på 1600-talet kallades den för solblomma, vilket är det latinska namnets betydelse. På 1700-talet ändrade man till namnet solros. Ursprungligen kommer solrosen från Nord- och Centralamerika och har odlats där i flera tusen år. Bilden här intill är tagen i Brokind under 1920-30- talet. Här står kvinnorna framför ett par ståtliga solrosor. Foto: Ivar Andersson.
Stjärnflocka Astrantia major Härstammar från centrala och östra europa där den växer i alpina skogar och ängar. Kom till England 1597 men ansågs som oansenlig och trist. 1730 förekom örten i Uppsala botaniska trädgård. Det latinska aster betyder stjärna.
Stockros Alcea rosea Stockrosen är känd och odlad i Sverige sedan 1600- talet. Har ett förflutet som läkeväxt. Här ser vi en familj vid Brokinds gård fotograferad på 1920-30-talet framför sina ståtliga stockrosor. Foto: Ivar Andersson.
Stormhatt Aconium Blomman liknar gamla hjälmar och har därför fått namnet stormhatt. Växten är mest känd för att vara mycket giftig, den har använts för att avrätta fångar, döda vargar och förgifta pilar. Den har odlats sedan 1600-talet i Sverige.
Studentnejlika Lychnis chalcedonica Kallas också ”Brinnande kärlek” och blommorna har verkligen en intensiv röd färg. Även det latinska namnet Lychnis beskriver blommans färg för lychnis betyder lampa
Tagetes Tagetes patula ”Fagerhult” (NGB 22801.2) Denna tagetes kommer från Påryd i närheten av Kalmar, Småland. Ester berättar: ”Jag fick denna tagetes av Greta från början. De är halvmeter höga med vidlyftiga blommor, större än de man köper. Jag tycker de är så fina för att de är stora - jag sår frö i växthuset och sätter plantor utmed uthuset.” Greta själv som nu (2013) är över 90 år, odlar fortfarande sina tagetes som hon köpte på 1950-talet. Om de sås tidigt kan man så dem på friland. Sedan tar man frö när blomman vissnat och torkat.
Toppklocka Campanula glomerata Toppklocka är en gammal trädgårdsväxt och kan finnas kvar vid ödetorp övergivna i början av 1900-talet. Toppklockan har odlats i Sverige sedan 1700-talet.
Trädgårdsviva Primula polyantha Trädgårdsvivan är resultatet av spontana korsningar mellan gullviva och jordviva och har varit känd i minst 500 år.
Törel Gull- Euphorbia polychroma Törelväxterna fick sitt genombrott i trädgårdar under 1900-talet. Växten har en giftig mjölksaft och en del äldre namn är ulvmjölk, vargmjölk.
Törel Vår- Euphorbia cyparissias Vårtörel sprider sig med rotskott och förvildar sig lätt, kan finnas kvar vid ödetorp. I tyskland kallas den för vargmjölk då den avger en mjölkaktig saft. I Kindbergs östgötaflora har den kallats cypresstörel och gravtörel. Linné beskrev växten 1753 i ”Species plantarum”.
Ulltistel Onopordum acanthium I Sverige har Ulltisteln varit känd sedan medeltiden. Den är ätlig och blomhuvudena kan användas som kronärtskocka och späda stjälkar som kardon. Växten är tvåårig och första året bildas endast en bladrosett. År två blommar den och vissnar sedan
Viol (hornviol) Viola cornuta Violer har använts i trädgårdar sedan medeltiden i Sverige. Luktviol är omnämt under 1600-talet. Hornviolen kan förvildas.