Emigrationen hade sina toppar och dalar. Diagram ur Paul Aineströms bok om Vårdnäs, utgiven 1959. Carolina och Fredrika var de första 566 Amerika-emigranter från Vårdnäs
År 1849 emigrerade Carolina Svens-dotter och Fredrika Persdotter till Amerika. De var enligt socknens utflyttningsbok de första i Vårdnäs som tog det steget. Båda var unga ogifta pigor i Brokind. 23-åriga Fredrika, som ett par år tidigare flyttat in från Tjärstad socken, bodde i Brokinds värdshus. Om det var där, eller i Brokinds slott hundra meter därifrån, hon arbetade som piga, det vet vi inte. Carolina har inte hittats i husförhörslängden. Året därpå, 1850, noterades en familj på hela tretton personer som utvandrad till Amerika. Det var 51-årige Gustaf Svensson, hans några år yngre hustru Inga-Stina Knutsdotter och deras elva barn med födelseår från 1823 till 1847. De flesta barnen var födda i Västra Eneby, varifrån familjen flyttat till byn Egby (Eggeby) för att bruka en av gårdarna där. Ett par år senare flyttade de till torpet Syttorp, som liksom Egby lydde under Brokinds gård. Stor familj från Syttorp Samma år, 1845, som Gustaf Svensson och hans familj flyttade till Vårdnäs emigrerade Kisa-bonden Peter Cassel till Amerika med sin egen och ett par andra familjer, inalles 21 personer. De slog sig ner i Iowa, och grundade där en koloni som de kallade New Sweden. Även om Vårdnäs låg i utkanten av Kinda härad var sockenborna utan tvekan väl medvetna om den Casselska utvandringen. De visste likaså att apotekaren i Kisa, Carl Gustaf Sundius, öppnat emigrantbyrå. Brev från Cassel och andra amerikafarare – med glättade skildringar av förhållandena där borta – återgavs i tidningarna. Vi kan vara säkra på att utvandring till ”Amirka” var ett ämne som upptog mångas tankar och blev föremål för åtskilliga samtal människor emellan. 43 for de första åren 1851 utvandrade ett tiotal drängar och en piga från Vårdnäs - och året därpå två familjer, en från Södra Fjälla, den andra från Skillberga, utöver några enskilda personer. De fyra första åren, 1849-1853, emigrerade 43 vårdnäsbor till Norra Amerika. Några av dem sökte sig troligen till New Sweden i Iowa, skriver Paul Aineström i sockenboken. Andra stannade i Andover, Illinois, där det också fanns tidigare Vårdnäsbor.	Emigranter från Sverige anländer till Amerika i hopp om ett bättre liv. Teckning lånad från ”nätet”. Två vårdnäsbor som slog sig ner i Illinois, Olof Larsson, f 1832 i Tråstorp och hustrun Sofia, f 1838, som bott i bl a Eggeby. Foto: Se Källor Efter ännu en ”våg” senare under 1850-talet upphörde emigrationen nästan helt fram till slutet av 1860-talet. Då resulterade flera års missväxt och svält i att många svenskar övergav hembygden och hemlandet. Så blev det också i vår socken. Dramatisk historia Det var under de och de närmast följande åren, det vill säga omkring är 1870, som en dramatisk och väl dokumenterad emigra-tionshistoria utspelade sig i socknen. Den gäller bonden Lars Magnus Sunessons, hans familjs, och särskilt dottern Anna Matildas, utflyttning till Amerika - och finns att läsa här: Anna Matildas fördröjda amerikaresa – En kommunal skandal i 1870-talets Vårdnäs.	Även om det förekom att hela familjer utvandrade var flertalet emigranter unga och ogifta drängar och pigor. Det kunde också vara unga par utan barn. Brevskrivaren i Sjöstugan En del familjer tvingades uppleva att alla, eller nästan alla, barnen sökte sig till Amerika. Ett sådant fall omvittnas i berättelsen ”Sven Persson i Sjöstugan skriver brev till sonen Anders Petter i Andover, Illinois, 1858”. Förutom en son som inte lyckades låna pengar till resan, och en dotter som hamnade i Finland, följde hela barnaskaran emigrantströmmen över Atlanten. Makarna Perssons son Anders Petter var en av de tiotalet drängar som utvandrat från Vårdnäs år 1851. Han var nu farmare i Illinois. Systern Sofia, född 1838, emigrerade 1862 till Moline, Illinois. Där gifte hon sig med Olof Larsson, som hade anlänt några år tidigare. Han var född i Tråstorp 1832 som son till en brukare i byn, men var vid avflyttningen dräng i granngården Sätramålen. Se bild på makarna i berättelsen om Sven Persson. Utvandringen nådde en ny topp kring 1880 och var rätt omfattande under hela det decenniet. Efter 1890 var migranternas antal lägre om än varierande mellan åren. 1929 noterades en Amerika-emigrant, den siste från Vårdnäs. Från 1849 och fram till dess hade då 566 vårdnäsbor utvandrat till Nordamerika. Från hela Kinda härad utvandrade fler än 6 000 personer under åren 1845-1920. Några återvände, men flertalet blev kvar i det stora landet i väster. VEINE EDMAN, februari 2026 Källor: Paul Aineström: Vårdnäs socken, 1959 – Artikel av Berit Ekberg i Tranås-Ydres släkt-forskarförenings medlemsblad, 2022 – Vårdnäs församlings kyrkoböcker. 1700-talshuset Kinda där apotekare Sundius öppnade emigrationsbyrå. Sedan mera än 100 år känt som Café Columbia. Emigrantmuseum på övervåningen.
Många av emigranterna var ungdomar från torp och backstugor, som arbetade som drängar och pigor på små och stora gårdar. Från torpet Nysätter på Dänskebo gårds ägor emigrerade äldste sonen Johan Alfred Persson i tjugoårsåldern. Det var under 1868, ett av de svåraste missväxtåren. På fotot ser vi hans båda syskon Carl August och Anna Lena, som stannade kvar. Carl August övertog torpet efter föräldrarna och bodde där under hela sitt liv. Foto: Jacob Bergin, 1903.