|
|
|
|||
|
På ”Häradskartan”
från 1870-talet framgår såväl Eggebynäs byplats Eggebys tre gårdslägen.
”2 Bs” t h om Södergårdens byplats står för backstugor.
T v om Norrgården är dels den stora logen vid vägen, dels två ladugårdar
tydligt markerade. Fotot t h visar en av de två kvarvarande manbyggnaderna
vid Eggeby Mellangård. I vänstra kanten ser vi
logbyggnaden som revs under 1980-talet. Foto: Paul Aineström,
troligen 1970-talet. Byar
som myllrat av folk - sedan länge utplånade EGGEBY och EGGEBYNÄS |
||||
|
När BROO i KIND
långt bort i tiden växte till ett herresäte skedde det på bekostnad av
bondbyar runtom. TORP hette en sedan sekler utraderad by i norr. Av byn
ÅSMEDSTAD i söder, utplånad på 1700-talet, finns inte heller några spår. Men det var om
byarna EGGEBY och EGGEBYNÄS, ett stycke söderut från Brokind,
det här skulle handla. De var bebodda till in på 1900-talet. Än idag återstår
två stugor i Eggeby och en (Åttingen) i Eggebynäs, vilka sedan länge utnyttjats som fritidshus.
Som byar får vi räkna även dessa båda till de försvunna. Namnen – som skrevs
EGBY och EGEBY i tidigare århundraden – kommer av ordet EKE, i betydelsen
ekskog. Ekskogarna förvandlades här till åkermark, men det är lätt att
föreställa sig lövskog på ömse sidor av KALMARVÄGEN. Liksom dagens ”23/34:an”
gick den ju fram här. Äldsta skriftliga
beläggen för byns existens är från 1500/1600-talen. Den är med säkerhet äldre än så. Här vid
sjön slog sig människor ner tidigt. Upphittade stenyxor vittnar om det, men
de framträdande forn-minnen i området är de många järnåldersgravarna. I
förlängningen norrut av höjdsträckningen, som Eggeby
ligger på, finns socknens största gravfält med gravar från tiden före Kristi
födelse och fram t o m vikingatiden. Eggeby-gårdarna
kan ha varit sista länken i en minst 2000-årig kedja av bosättningar här i
sluttningen. EGGEBYNÄS Byn Eggebynäs, belägen på en ås alldeles intill Järnlunden,
anses vara yngre än Eggeby. Järnåldersgravfält även
här, norr om byplatsen. Båda byarna lydde i
århundraden under herresätet Brokind – och bestod
av gårdar som brukades av arrendebönder, på den tiden |
Mellangårdens
två manbyggnader sedda från en rest av Norrgårdens stugor. Foto: Paul
Aineström, mitten av 1950-talet.
Redan 1904, då fotografen
Didrik von Essen från Linköping besökte trakten, var Åttingstugan
det som återstod av bondbyn Eggebynäs. Åttingen –
1/8 mantal – var minsta gården i byn.
Åttingsstugan som
den ser ut idag. Uthusen är sedan länge borta. Foto: Rosita Gustavsson, 2021. |
AVHYSNINGEN ca 1850 I byar, vars gårdar hade olika ägare,
genomfördes under 1800-talet skiften av jorden för att möjliggöra ett mera
rationellt jordbruk. Greve Falkenberg på Brokind,
som ägde hela byarna Eggeby och Eggebynäs,
valde i stället omkring 1850 att säga upp brukarna. De båda byarnas marker
skulle nu i stället brukas under herrgårdens ledning. Förändringen
sammanfaller i tiden med en övergång från kött-produktion (stutar för avsalu)
till mjölkproduktion vid Brokind och andra
herrgårdar. Senare anlades också ett mejeri. Det hette att byarna avhystes, men de
ödelades inte. Gårdarnas manbygg-nader blev nu i
stället arbetarbostäder. De många ekonomibyggnaderna vid respektive gård
ersattes av betydligt större sådana. Intill husresterna av Norrgården
återfinns gjutna golv med foderbord från senare, större ladugårdar. Om de på
sin tid hyste mjölkkor, eller kanske enbart ungdjur, är okänt. Nere vid
Kalmarvägen uppfördes en stor timrad loge, vilken stod kvar till in på
1980-talet. Av
bostadshusen försvann vartefter alla utom Mellangårdens två manbyggnader.
Dessa ryggåsstugor från 1700-talet syns på många foton. De står ännu på sin
plats, men skyms av byggnader som nuvarande ägare uppfört. BEBOTT TILL 1940-TALET Fram till
1940-talet var lantarbetare bosatta i Mellangården. Vid Eggebynäs
har stugan till den minsta gården, ÅTTINGEN (efter 1/8 mantal), stått ensam
kvar åtminstone sedan omkring år 1900. Det ser man på foton från den tiden.
Makarna Skullman, som tidigare arbetat Brokinds gård, var de sista
kyrkobokförda i Åttingstugan. De bodde där till sin
död år 1924. Även därefter sägs stuga tillfälligt ha utnyttjats för
arbetskraft vid gården, innan den blev enbart fritidsbostad. |
||
|
kallade brukare,
eller landbönder. Arrendet, eller landlegan, betalades med dagsverken vid
huvudgården Brokind, men också med kontanta pengar
och ett antal tunnor korn. TIOTALET
BRUKARE I 1800-talets mitt fanns vid Eggeby minst sex brukare, eller minst två vid vardera
Norrgården, Mellan-gården och Södergården. Vid Eggebynäs
fanns 3-4 brukare. I fråga om mantal, (ett beräknings-underlag
för skatt) bestod Eggeby av 3 mtl
och Eggebynäs av 1 1/8. I det avseendet var de
därmed den främsta byn i Vårdnäs. Men sett till
antalet bönder var åtminstone Sätra by större, med som flest 16 brukare. Till de båda byarna hörde sedan slutet av
1600-talet soldattorpen Bäckstugan för Eggeby och Björkeberg för Eggebynäs. Båda var belägna någon kilometer bort.
Ytterligare några stugor hörde till byarna, se ”Torp och stugor i Vårdnäs socen”, del I. |
Rester efter en av
ladugårdarna som uppfördes efter att lantbruket vid Eggeby
lades direkt under Brokinds gård i mitten av 1800-talet. Foto: Veine Edman,
2021.
De kvarvarande båda
stugorna vid Eggeby Mellangård är numera skymda av
sentida byggnader. Foto: Veine Edman, 2021.
|
VEINE EDMAN, november 2025 Källa:
Paul
Aineström: Vårdnäs socken, 1959.
Mitt för Eggebystugorna
finns bakom viltstängslet en bit av gamla Kalmarvägen, som gjorde tjänst till
1960-talets början. Där står denna milsten, uppsatt 1755. Den sägs vara
flyttad från andra sidan vägen i samband med en ombyggnad. Foto: Veine Edman,
2021. |
||
